Recension: Red Dead Redemption.


 

 

Red Dead Redemption är Rockstars westernspel med stora influenser av klassiska spagettiwesterns signerat Sergio Leone, och deras egen spelserie Grand Theft Auto.

Spelet handlar om den förre detta kriminelle John Marston som är ute efter sina förra detta kamrater på grund av att lagens långa arm har gömt hans fru och son. Han kan bara se dom igen när han gjort som han är tillsagd och uppdraget är över.

Resan är väldigt lång, John Marston måste söka i hela Western, Mexiko och i den norra delen av Amerika, nästan vid gränsen till Kanada.

 

Red Dead Redemption är ett magiskt spel! Rockstar har lyckats att få in den djupa känslan som finns i de gamla westernfilmerna och även fått till en fantastisk story. Från början till slut blir spelets story aldrig tråkigt, bara fascinerande.

Precis som i GTA kan man själv styra sitt eget öde om du vill vara god eller ond. Man kan göra det mesta som man sett i gamla westernfilmer. Rida vackra hästar, duellera mot andra gunslingers, använda lasso och jaga kriminella när man är i behov av pengar.

Man kan även hjälpa främlingar, som ett sorts sidospår av den stora storyn som spelet har.

Men det slutar inte där.

Man kan samla på sig härliga kostymer som man kan byta om i hotellrum runt om i landet. Allt från klassiska ponchos till kostymer som man kan fuska i poker med.

Poker, ja just det.

Man kan givetvis spela poker och blackjack, men också hästskokastning, tärning och den där leken där man ska hugga kniv mellan sina fingrar.

Jag älskar att spela poker och tärning framför allt. Sen måste jag ju säga, det är en grymt snygg kortlek spelet har!

 

Spelet har en vacker grafik, men också det där  vackra soundtracket. Jag skulle nästan tro att Rockstar bjudit in Ennio Morricone bara för att göra musik till Red Dead Redemption.

Det finns också färgstarka karaktärer i spelet. Landon Ricketts påminner starkt om den gamle filmlegenden Sam Elliot. Han är en riktig cool herre.

Men den som jag känner starkast för i spelet förutom John Marston, är ju kvinnan som räddade honom i början av spelet; Bonnie Macfarlane.

Hon är en pojkflicka som inte är rädd för någonting, och hon visar en riktigt härlig kraft i sin närvaro. Hon är stolt, orädd och framför allt en stark kvinna. Henne gillar jag mycket.

 

Red Dead Redemption har allt! Men också även svagheter tyvärr.

Kontrollen är spelets svagaste kort i leken. Den har en liknande GTA-kontroll som man lätt kan göra fel på. Men man lär sig så småningom – och då flyter spelet på!

Att köra häst och vagn är det absolut svåraste jag tycker i hela spelet för ibland vill inte vagnen göra som jag vill.

 

Slutsats:

Det var länge sen jag fascinerats av ett spel så mycket som Red Dead Redemption gör. Det är en sån härlig känsla att rida ut på prärien, ut i den där friheten.

Det är spelets starkaste kort, friheten.

Jag fullkomligt älskar Red Dead Redemption, för det är Rockstars bästa spel, det slår Grand Theft Auto med hästlängder.

Om man legat under en sten som jag har gjort, då måste man bara upptäcka och njuta av det här mästerverket. Svinga med din revolver, tugga tuggtobak och vissla lite på ”The Good, The Bad & The Ugly” och spela ett mästerverk!

Betyg: Red Dead Redemption får högsta betyg, en femma utav fem möjliga!

 

 

Annonser

2 thoughts on “Recension: Red Dead Redemption.

  1. Jag gillade spelet. Jag gillade miljöerna, musiken och utforskandet.
    Jag gillade inte att världen var för stor, och att det på sedvanlig Rockstar-maner alltid urartade i ”Res till plats X. Prata med person Y. Återvänd till plats X.”
    Det måste gå att göra uppdrag i sandlådespel smartare än så.

    Sen är jag nog ett av fåtalet spelare som tyckte att Marson var riktigt tråkig som huvudkaraktär. Platt, ganska livlös och rätt så korkad. Litar blind på vem han nu än må tala med, och har inga problem med att utföra rätt så horribla saker ”bara för att” någon sagt till honom att göra det.

    Gillade recensionen. Keep it up. 🙂

    • Utforskandet är helt enkelt underbart!
      Många westernfigurer är rätt träiga i sig, men det är en del av genrens charm. 😉

      Tack för du gillade recensionen!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s