Recension: Texas Chainsaw 3D.


Texas Chainsaw 3D.Den klassiska skräckfilmen Motorsågsmassakern chockerade massor av folk när den dök upp 1974, och blev en hackkyckling när videovåldet togs upp i bland annat Sverige på 1980-talet. Filmen fick tre uppföljare och en remake gjordes för tio år sedan. (Den sistnämnda fick en prequel dessutom)

Nästan 40 år efter filmen som startade allt, kommer en helt ny film som börjar precis där den första slutade. Överlevaren Sally från massakern i Newt, Texas, har berättat för polisen att familjen Sawyer med sonen Jed (Leatherface) mördat hennes vänner. Sheriffen rycker in och säger till de släktingar som kommit till undsättning att de ska lämna in Jed till polisen – men blir överrumplad av några av byns invånare som skjuter ihjäl de Sawyers som är i huset och bränner ned det. I ruinerna hittar några en bebis som överlevt branden och adopterar henne.

Några decennier senare (det står inte hur många, men jag gissar på 20-25 år senare) får butikspersonalen Heather ett brev från Dallas att hennes biologiska farmor dött och hon ärver ett stort hus i Newt, Texas. Hon får reda på via hennes föräldrar att hon hittats vid liv som bebis. Ja, Heather är bebisen som överlevt branden. När hon och sina vänner kommer till huset får de sig en obehaglig överraskning – Leatherface lever, och han kan fortfarande använda en motorsåg.

Alexandra Daddario som Heather, Leatherfaces kusin. Hon är den enda karaktär, förutom skräcklegenden, som är okej.

Alexandra Daddario som Heather, Leatherfaces kusin. Hon är den enda karaktär, förutom skräcklegenden, som är okej.

Tanken att göra en direkt uppföljare till den kultförklarade Motorsågsmassakern är en bra idé. Synd att det inte gjordes tidigare. Varför tycker jag det? Jo, för den här filmen har tyvärr samma bekymmer som många slasherskräckfilmer numera – det tillför inget nytt till genren. Samma typ av karaktärer, samma typ av skrämseleffekter och andra klichéer. (som bilar som vägrar starta) Man liksom vet när något ska hända, och det är givetvis rätt tråkigt för jag tyckte att filmen började bra med flashbacks från originalet och en snygg övergång till den nya filmen. Den röda lastbilen och Sawyers hus är exakt likadana. Fasen, till och med karaktären ”Grandpa” har samma skådespelare som i originalet för nästan 40 år sen. Extra roligt är att se Gunnar Hansen som spelade Leatherface i första filmen fast han spelar en annan karaktär här.

Trots nostalgifaktorn så faller den här raka uppföljaren platt. Jag tyckte att den var väldigt rörig och det hände saker lite väl för fort – jag hade faktiskt velat veta mer om själva ungdomarna och Heather men istället framställs de flesta som kåta tonåringar – vilket är rätt vanligt i amerikanska skräckfilmer. Sedan är jag inte så värst imponerad av skådespeleriet heller. Okej, Alexandra Daddario är okej som Heather men inte mer än så.

Texas Chainsaw 3D är väldigt blodig fylld med gore – vilket originalet inte hade – men ändå så är den här filmen inte alls så skräckinjagande som klassikern är. Okej, det finns ett par tillfällen där kusligheten kryper in men med facit i hand; Motorsågsmassakern från 1974  och den grymt imponerande remaken som Platinum Dunes släppte 2003 (Texas Chainsaw Massacre) är ohotade på den platsen.

"Hmm," undrar Leatherface. "Ska jag ta Husqvarnan eller en Jonsered?" Beslutsångest.

”Hmm,” undrar Leatherface. ”Ska jag ta Husqvarnan eller en Jonsered?” Beslutsångest.

Texas Chainsaw 3D är väldigt slarvigt gjord och det kändes som att man behövde fila lite på filmen en hel del. Men helt värdelös är den inte, lyckligtvis. Förutom remaken, så är faktiskt den här delen bättre än någon av de tre uppföljarna. (Jag verkligen avskyr TCM: The Next Generation, jävla skitfilm) Filmens foto och ljussättning är utsökt bra gjord. Likaså goreffekterna. Tyvärr räcker det inte för att dra upp betyget så värst högt. 3D-effekterna ska jag inte nämna – helst glömma.

 

Tre plus:

  • Texas Chainsaw 3D har ett utsökt foto. Ljussättningen är träffsäker och det är verkligen fint.
  • Snygg övergång från Motorsågsmassakern till den här filmen i filmens inledning.
  • Bästa uppföljaren av originalfilmerna – raderar bort de gamla uppföljarna från mitt minne helt, vilket är bra.

Tre minus:

  • Texas Chainsaw 3D drabbas av den klassiska amerikanska skräckfilmsförbannelsen; att man har sett allt förut. Kåta tonåringar, bilar som vägrar starta. Ni förstår säkert vad jag menar.
  • Filmen tappar en hel del fokus och det kändes väldigt rörigt att hänga med. Det hade behövts slipas mer på manuset, särskilt på karaktärutvecklingen.
  • Skådespeleriet är jättedåligt. Förutom Alexandra Daddario (som gör ett okej jobb), så verkar de övriga skådespelarna fått sina skådisdiplom på Coop.
Även om det är i 3D, så skrämmer inte det här motorsågssvärdet mig.

Även om det är i 3D, så skrämmer inte det här motorsågssvärdet mig.

Slutsats:

Texas Chainsaw 3D är ingen bra film, och det var rätt väntat. Men den är i alla fall bättre än de tre uppföljarna som jag nu kan glömma för gott. Trots ett bra foto så är Texas Chainsaw 3D tråkig och slarvig. Se om Motorsågsmassakern istället och för all del remaken. Där snackar jag om ren skräckfilmsmagi. Om du inte har sett originalet så är mitt råd att undvika den här filmen. Faktiskt så ger jag samma råd till dig som har sett originalet med. Jag är ett hårstrå ifrån att dra igång en egen motorsåg och såga den här filmen.

Betyg: 2 av 5.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s