Recension: Hobbit: Smaugs Ödemark.


hobbit_the_desolation_of_smaug

Äventyret fortsätter. De tretton dvärgarna, trollkarlen Gandalf och hobbiten Bilbo Bagger fortsätter sin långa resa till Erebor, där de ska få bort draken Smaug från den gyllene kammaren. I denna film får man uppleva platser som den läskiga skogen Mirkwood och Sjöstaden. Inte nog med att Azog Smutsaren och hans orcher jagar Thorin och hans dvärgar, så stöter dvärgarna på partull med skogalverna i Mirkwood.

Redan i början separerar Gandalf med truppen eftersom han har fått ett uppdrag att lösa mysteriet med Nekromanten och händelserna i den övergivna fästningen Dol Guldur. Hotet är allvarligt och riktigt ondskefullt. Det märks redan i Mirkwood, men särskilt under Gandalfs uppdrag att Hobbit: Smaugs Ödemark är mycket mörkare och mer allvarlig än Hobbit: En Oväntad Resa. ”Tramsigheterna” från första filmen är som bortblåst och här får man en riktig Sagan Om Ringen-känsla.

Gandalf lämnar gruppen och beger sig på sitt eget uppdrag. Ett uppdrag fylld av ondska och mörker. Vad finns i Dol Guldur?

Gandalf lämnar gruppen och beger sig på sitt eget uppdrag. Ett uppdrag fylld av ondska och mörker. Vad finns i Dol Guldur?

Man får träffa på nya bekantskaper i Hobbit: Smaugs Ödemark. Redan i början får man beskåda Mikael Persbrandts skinnbytare Beorn. Även om han inte är med så mycket så är han en riktigt cool typ. Roligt för Persbrandt att han fått en viktig roll i en storfilm som denna. Honom lär vi se igen dels i den förlängda versionen av den här filmen, men också i Hobbit: Dit Och Tillbaks Igen. I Sjöstaden får man träffa Bard, en skeppare som transporterar gods från skogsalverna till Sjöstaden. Han må vara lite skum och han har särskilda bekymmer med stadens härskare, men Bard är en man med heder och ära.

Ringen är en viktig detalj som binder samman alla sex filmer. (Hobbit och Härskarringen) Redan här märker man att Bilbo börjar bli besatt av ”den älskade”. Viktigt för det som komma skall.

Thranduil fick man se redan i Hobbit: En Oväntad Resa. Här får man veta mer om skogsalvernas kung. Tharnduil är en mystisk karaktär som har dolda avsikter. Han är en alv, men jag får intrycket att han har något i baktanke. Han är dessutom far till Legolas, som vi får se i Härskarringen-filmerna. Legolas dyker upp här också, med sina kvicka rörelser med pilbåge som vi känner igen. Men det är en kvinnlig alv som tar uppmärksamheten ifrån den blondhåriga alvens återkomst. En nyskriven karaktär som inte är med i boken; Tauriel, är en kvinnlig alv som också är en mäktig krigare. Hon är en karaktär som har ett stort hjärta och mycket heder. Men det är Evangeline Lillys fantastiska skådespel och scennärvaro som ger Tauriel liv. Hon är definitivt en fräsch kvinnlig fläkt i en värld fylld med manlighet. Det behövs verkligen.

 

Tauriel är absolut en av de bästa karaktärerna i Hobbit: Smaugs Ödemark. Hennes godhet, mod och scennärvaro är magnifik.

Tauriel är absolut en av de bästa karaktärerna i Hobbit: Smaugs Ödemark. Hennes godhet, mod och scennärvaro är magnifik. Intressant eftersom hon är en nyskriven karaktär just för den här filmen. (och nästa)

Hobbit: Smaugs Ödemark är definitivt mycket mer spännande än föregångaren. Jag satt som på nålar filmen igenom, och den sista timmen är verkligen otroligt nervkittlande. Mötet med Smaug är utan dess like, och vilken best draken är! Smaug är absolut värd ett års väntan för. Det blev så varmt i biosalongen till slut, det tror jag inte har inträffat tidigare. Smaugs röst får mina nackhår att resa sig. Vilken fantastisk röst från Benedict Cumberbatch. Jag lägger inte upp någon bild på hur draken ser ut, för det är något ni måste se själva.

Ensliga Berget. Där väntar Erebor. Där väntar också draken Smaug...

Ensliga Berget. Där väntar Erebor. Där väntar också draken Smaug…

Det låter som en perfekt film, men visst finns det brister som i föregångaren. Jag fann situationen hos skogsalverna men också i Sjöstaden rätt sega. Tempot sänktes rätt rejält – men det kanske behövdes av filmens explosivitet. Jag skulle också vilja ha sett mer av Beorn, men får vänta tills den förlängda versionen av Hobbit: Smaugs Ödemark kommer ut – eller i nästa film. Legolas kändes mycket svagare i den här filmen i jämförelse med Härskarringen-filmerna. Det kan bero på två saker. Dels så Tauriel en mycket starkare karaktär sån stjäl lite av hans uppmärksamhet. Sedan saknas en radarpartner. Just det, dvärgen Gimli. (som är Glóins son)

Trots bristerna så är detta en film som jag blev riktigt nöjd med från början till slut. Åh, slutet. måste man verkligen vänta i ett år till tills Hobbit: Dit Och Tillbaks Igen dyker upp? Det är frustrerande. Men det är en snygg cliffhanger av Peter Jackson.

Väck inte den björn som sover - eller ska jag säga drake istället?

Väck inte den björn som sover – eller ska jag säga drake istället?

Nu kommer delen jag finner svårast i denna recension:

Tre plus:

  • Tauriel är en nyskriven karaktär men hon behövs verkligen för den här filmen. En frisk fläkt och så sparkar hon orchstjärtar hårdare än någon manlig karaktär.
  • Smaug! Värt ett års väntan! Värt de pengar man betalar biobiljetten för.
  • Allvaret och spänningen har ökat lavinartat. Det är ingen ”barnlek” längre. Nu händer det grejer.

Tre minus:

  • Tidpunkterna hos skogsalverna men också hos Sjöstaden drar ned tempot en del.
  • Det är kul att se Legolas igen, men han är betydligt svagare här in i Härskarringen. Det beror nog på Tauriels närvaro men också på Gimlis frånvaro.
  • Måste man vänta i ett helt år på avslutningen? Slutet var verkligen spännande – och det får mig att säga aaaargh!
Miljöerna är minst sagt häpnandsväckande vackra.

Miljöerna är minst sagt häpnandsväckande vackra.

Slutsats:

Hobbit: Smaugs Ödemark är en bättre film än föregångaren. Det är dessutom en film som gett ordet ”spänning” en ny innebörd. Jag nämnde inte 3D-effekterna och HDR, men jag tycker absolut att den här filmen förtjänar att ses på bioduken i dessa format. Bilden rör sig så vackert och så smidigt. Det är rent man upptäcker massor av detaljer. Faktum är att jag vill se den här filmen igen på bioduken. Hobbit: Smaugs Ödemark är verkligen skitsnyggt gjord och man bara vill ha mer. Jag kommer dock att ge samma betyg som jag gav till första filmen eftersom det finns lite brister – men inte många. Draken Smaug är verkligen ett måste att beskåda och jag längtar verkligen efter Hobbit: Dit Och Tillbaks Igen. Det ska bli intressant att se den förlängda versionen av den här filmen dessutom. Hur ska Peter Jackson toppa det här?

Betyg: En skitstark fyra av fem.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s