Recension: Super Smash Bros for Wii U.


WiiU_SuperSmashBros_pkg

Nintendos stora fightingspelsserie har utökats med två spel i år. Det ena är till Nintendo 3DS och det andra är till Wii U. Men vi skiter i Nintendo 3DS-spelet och siktar in på det fjärde stationära spelet i Super Smash Bros.

Jag har gått och varit extremt peppad för det här spelet i månader nu, men samtidigt har jag gått och varit orolig. Tänk om Wii U-spelet skulle bli en lika stor besvikelse som Super Smash Bros Brawl var?

Som tur är: Det är det inte.

Hur skulle jag beskriva Super Smash Bros for Wii U? Som en bomb ifylld med färger som exploderat? Som en rejält trimmad Volvo V40 med en Indycars motor och prestanda? Som en snigel med en gepards snabbhet? Ja, ungefär så.

Första Super Smash Bros till Nintendo 64 satte en standard med de simpla reglerna. Super Smash Bros Melee var ännu bättre med en förbättrad kontroll, mer fighters och med mer tempo. Super Smash Bros Brawl hade ännu mer fighters, ett bra soundtrack och hade för första gången i serien gästkaraktärer från andra spelskapares spel. Tyvärr slarvade Brawl med tempot, det var buggigt och Subspace-sololäget var alldeles för segt och för långt.

Super Smash Bros for Wii U hittar helt rätt. Det är faktiskt ännu större än Brawl, med ännu fler fighters, mer banor, grymmare soundtrack och mycket samlande. Ändå så satsar Nintendo på det som gjorde Melee så briljant: Smashandet. Det och tempot.

Super Smash Bros är väldigt lätt att förstå sig på. Det finns bara en regel: Att slå ut sin motståndare från banan. Till skillnad med andra kända fightingspel så ökar din livsenergi i procent ju mer stryk man tar emot. När man nått en väldigt hög procentskala, till exempel 100 procent, har man stor risk att bli utslagen ur banan med ett kraftigt slag.

Jag fann lätt mina favoriter i originalet och i Melee. I Brawl hade jag svårare att göra det för att spelet var så jävla ojämnt. Det berodde på att tempot var segare, men också att karaktärerna snubblade och att kontrollen inte var lika slipad. Fast jag gillade Solid Snake.

Super Smash Bros for Wii U är som en perfekt hybrid mellan Melee och Brawl. Det har Brawls massivhet, upphöjt till tusen. Men också Melees tempo och fingertoppskänsla.

8-player Smash är Wii U-spelets stora nyhet. Rent kaos. Koatiskt roligt!

8-player Smash är Wii U-spelets stora nyhet. Rent kaos. Kaotiskt roligt!

Varje spel i serien har minst en nyhet som är banbrytande. Det här spelet har minst ett äss i rockärmen och jag vill börja att lyfta upp ett kaotiskt spelläge: 8-player Smash. Ja – åtta spelare på samma bana! Det är upplagt till rent kaos. Men kaoset är riktigt skojigt. Man kan välja antingen tid eller stock (liv) och köra på som bara fan. Man bör också tillägga att man endast kan välja stora banor eftersom det skulle bli för trångt med åtta figurer samtidigt. Det går också att välja ett sorts Final Destination-läge på en älskad bana så där får man lite mer valmöjligheter. Det kan vara lite svårt att hålla koll på vart man är i början men det flyter på sen. Jag har jävligt kul med 8-player Smash!

Classic Mode, där man möter Master Hand i slutet, är kvar. Även Home-Run Contest och ett sorts Multi Man-mode. (fast här kallas det för Fighting Mii Team) De nya spellägena är bland annat Master Orders/Crazy Orders. I Master Orders får man välja en sorts utmaning där man ska till exempel slåss 1 mot 3 och vinna ett pris. (nya egenskaper till fighters, CD’s osv) I Crazy Orders så är det rent hasardspel. Varje gång man lyckas att vinna så ökar man insatsen. Känner man att man vunnit tillräckligt mycket så ska man möta token Crazy Hand och försöka besegra handen. Vinner man får man allt man tjänat men förlorar man så förlorar man allt. Bör också noteras att det kostar mynt man samlar på sig i spelet eller ett Crazy Order-pass. Utmanande lägen som höjer spelets värde mer. Vanliga Events är också med, och man kan välja svårighetsgrad på dessa. Det är också ett kul läge som sätter guld i kanten.

Spelet är otroligt snyggt och flyter på bra. HD-grafik och fler bildrutor i sekunden. Fantastiskt.

Spelet är otroligt snyggt och flyter på bra. HD-grafik och fler bildrutor i sekunden. Fantastiskt.

Fighterlistan är riktigt imponerande. Jag känner igen de 12 originalnamnen från första Smash Bros och jag är glad att alla 12 är med. De flesta från Melee och Brawl är också med, men Nintendo har i det här spelet beslutat sig att plocka bort Wolf, Lucas, Pichu, Roy, Pokemon Trainer och hans Pokemons utom Charizard, Solid Snake och med största förvåning Ice Climbers. Att Ice Climbers inte är med är för att Sakurai sagt att de inte fungerade i 3DS-versionen. Men hur kommer det sig att Rosalina & Luma plus Duck Hunt Duo fungerar? Det där låter väldigt konstigt. Nya karaktärer har tillkommit och vilken lista sedan. Little Mac från Punch Out, Palutena från Kid Icarus, Duck Hunt-hunden och en anka (!) från Duck Hunt, Shulk från Xenoblade Chronicles. Till exempel. Men som i Brawl, gästas det här spelet av tredjepartskaraktärer. Sonic The Hedgehog återvänder men han har med sig två andra ikoner inom tv-spelen: Pac-Man och Mega Man.

När jag såg den där trailern när Mega Man skulle vara med i Smash Bros, föll min haka ända ner till källaren. Redan där visste jag att Super Smash Bros for Wii U skulle bli speciellt.

Det är en bra balans mellan karaktärerna och det är så lätt att styra dom. Fast jag har svårt att hitta endast en favorit för det är många som är bra i mina ögon. Men jag diggar till exempel Donkey Kong, Peach, Luigi, Mega Man, Lucina, Link, Wario och Captain Falcon. Det finns kloner i det här spelet också men jag tycker faktiskt att de har en egen identitet i sin fightingstil. Är då fightinglistan perfekt? Nej. Dark Pit känns onödig. Han kunde ha varit en alternativ dräkt till Pit, som Bowsers ungar har. Och varför är Lucario kvar? Han var en av de sämsta karaktärerna i Brawl och jag gillar fortfarande inte honom. Att Snake inte skulle vara med är visserligen rätt självklart men ändå tråkigt. Jag hade gärna sett en ”Capcom vs. Konami”-fight. Men den största förlusten är tveklöst Ice Climbers. Kanske de dyker upp i ett kommande DLC.

En blivande fanfavorit mot en klassisk fanfavorit. Lucina är för min del en av de bästa karaktärerna i nya Smash Bros. Hon kommer klart att bli lika omtyckt som Captain Falcon är.

En blivande fanfavorit mot en klassisk fanfavorit. Lucina är för min del en av de bästa karaktärerna i nya Smash Bros. Hon kommer klart att bli lika omtyckt som Captain Falcon är.

Banorna är också helt tokiga. I Jungle Hijinxs (från Donkey Kong Country Returns) så kan man slåss i förgrund och i bakgrund. Man kan skjutas ut ur kanontunnorna och det blir ett intressant perspektiv på banan. Orbital Gate Assault (från Starfox-spelen) är som att kliva in i en episkt rymdstrid likt Star Wars. Vilken otrolig bana. Men det gäller att se upp vart du sätter fötterna. Precis som i originalspelet, så kan man riva väggar, stegar och våningar i skojiga Wrecking Crew. Jag blir överlycklig när jag får lyssna på en av de bästa spellåtarna (med samma namn som banan) någonsin när jag spelar på skitstora Gaur Plain. (från Xenoblade Chronicles) Med det nya spelläget 8-player Smash så kan spela på ett begränsat antal banor, som är relativt stora. Då passar Gaur Plain, Temple (från Zelda II, klassisk bana från Melee), Palutena’s Temple (Kid Icarus: Uprising) och 75M (Donkey Kong) riktigt bra. Man kan också ändra banorna så att man får en platt bana – likt Final Destination – och då får man fler valmöjligheter. Synd att man inte kan göra så med alla banor. Enda nackdelen med de stora banorna, särskilt när man kör 8-player Smash är att man har svårt att hålla koll på vart man är eftersom kameran zoomar ut. Så mitt tips är att sätta sitt eget namn på karaktären man styr så kan man se vart man är lättare.

Ett bekymmer med Brawl var att kontrollen inte kändes helt slipad. Man kunde välja mellan olika kontroller och det går även att göra här med. Men seriöst Nintendo – hur är det ens tekniskt möjligt att köra med en Wiimote i horisontell stil? Det är helvetes svårt. Jag kör hittills med Wii U-gamepaden och jag tycker att det fungerar bra. Det är nog bättre med Wii U Pro Controller eller gärna Gamecube Controller som är ansedd till den främsta spelkontrollen för Smash Bros. Kontrollen känns mer konkret och är i klass med Melee.

En del karaktärer har fått en makeover inför Super Smash Bros for Wii U. Zero Suit Samus har fått nya stövlar till exempel. Och större bröst. Det sistnämnda är onödigt.

En del karaktärer har fått en makeover inför Super Smash Bros for Wii U. Zero Suit Samus har fått nya stövlar till exempel. Och större bröst. Det sistnämnda är onödigt.

Jag tycker om att man kan använda Amiibos till Smash Bros för att träna tillsammans med eller att utmana vänner med. Nu har jag ingen Amiibo men jag välkomnar det här inlägget väldigt väl.

Något jag älskade med Melee och även Brawl, så var det all samlande. Troféer, musikspår, kostymer till sina Mii Fighters och specialattacker till egna custom-karaktärer. Super Smash Bros for Wii U är en enormt djup julklappsäck med massor av saker att hitta i. Det är bara att leka skattjägare och börja leta. För en sann Nintendo-entusiast (som jag) är detta som att komma till himmelen.

Det finns ett spelläge som jag rynkar näsan åt. Det är Smash Tour, som är ett sorts konstigt brädspel där man styr Miis på en spelplan. Man kan samla på sig olika egenskaper, fighters och troféer som man kan använda för sig eller mot andra. Men problemet är att det är alldeles för ogenomtänkt och rörigt. Nintendo borde ha skrynklat ihop den här idéen och kastat det i papperskorgen.

Jag saknar faktiskt ett Adventure Mode, trots att Subspace från Brawl var nästan ett praktfiasko. Det kunde ha varit i stil med Melees Adventure Mode, som jag tyckte var riktigt kul. Att få kuta på Mushroom Kingdom, leta sig igenom en labyrint i Legend Of Zelda, eller smyga omkring på planeten Zebes. Här missade Nintendo något riktigt bra.

Tre plus:

  1. Lätt att börja spela, svårt att lägga ifrån sig.
  2. Ett fantasiskt galleri med fighters som dessutom är välbalanserade. Man kan lätt hitta mer än en favorit i Super Smash Bros for Wii U.
  3. 8-player Smash är helgrymt.

Tre minus:

  1. Ice Climbers är inte med.
  2. Ett Adventure Mode borde ha varit med.
  3. Smash Tour. Ett onödigt inlägg.

Frågetecken: Förutom Mewtwo, kommer det att komma fler fighters via DLC?

Om man styr Pit på Palutena's Temple, kan man få fram en dialog mellan honom och Palutena, som ger information och tips om en motståndare.

Om man styr Pit på Palutena’s Temple, kan man få fram en dialog mellan honom och Palutena, som ger information och tips om en motståndare.

Slutsats:

Super Smash Bros for Wii U är skitroligt. Det är precis som jag hade hoppats på, kanske lite bättre. Det är stilrent, flyter på riktigt bra och det är enkelt att förstå sig på. Oavsett om man kör 30 stycken 8-player Smash eller jagar nytt rekord i Crazy Orders, så finns det ren underhållning och tvättäkta glädje i denna fest. Det finns många karaktärer att älska. Många banor som man kommer att tycka om. Troféer att samla på. Vänner som väntar på att få stryk – eller att få ge dig däng. Slarvet med Brawl är bortblåst. Nu har Nintendo hittat tillbaks igen. Det är inte riktigt helt perfekt – Smash Tour är tråkigt – men Super Smash Bros for Wii U är en käftsmäll mot de som tvivlade på Nintendo och deras ideologi. Om man ska spela det här? Ja!

Betyg: En stark fyra av fem.

 

 

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s