Recension: The Binding Of Isaac – Rebirth.


c9F7zk0

Förord: Jag har inte tidigare spelat originalspelet The Binding Of Isaac så jag kan inte i den här recensionen jämföra det spelet med spelet jag ska recensera. Tydligen finns det skillnader, men The Binding Of Isaac – Rebirth är mitt första möte med stackars Isaac och det helvete han utsätts för i det här mardrömslika spelet.

The Binding Of Isaac – Rebirth handlar om en pojke vid namn Isaac som försöker fly ifrån sin galna mamma. Hon har fått för sig att Gud har gett henne en order; att döda hennes egen son. Isaac upptäcker detta och flyr ner i källaren. Äventyret kan börja.

Isaac får vandra runt i en labyrint som består av olika rum. I varje rum finns det fasansfulla monster och andra fällor som väntar på att få döda den sorgsna pojken. Det kan vara allt från zombiebarn, bajskorvar eller spindlar. Upplägget verkar riktigt välbekant, för visst påminner det om Legend Of Zelda-spelen? Självklart gör det det. Precis som i Zelda-spelen, är det ett 2D-spel där man ser karaktärerna och rummen från ovan.  I spelet så ska Isaac leta sig igenom de farliga rummen för att hitta skatter och banornas bossar. Kärnan i The Binding Of Isaac – Rebirth påminner mycket om Zelda-spelen men utseendet och utförandet är helt något annat.

Det är en mardröm för många-

Vad finns det i källaren? Vad finns det under den? Mörker, ondska och äckel. Ändå vill man bara fortsätta vidare. Såpass stark upptäckarglädje har The Binding Of Isaac – Rebirth.

The Binding Of Isaac – Rebirth är melankoliskt, skitigt, äckligt och blodigt. Tarmar, blod och inälvor skvätter omkring när Isaac skjuter ihjäl en binnikemask med sina tårar. Ja, du läste rätt.

Tårar!

Isaacs främsta vapen är hans sorg. I alla fall tårarna. Man kan skjuta i fyra riktningar och det är rätt svårt att träffa fienderna i spelets början.

The Binding Of Isaac – Rebirth har många banor, som går längre ner än källaren. Ju djupare han vandrar ner, desto närmare mörkret kommer han. Räkna med tuffare motstånd dessutom. Fienderna har ingen barmhärtighet och de är minst sagt förjävliga. Grottor, nekropolis, katakomber och andra absurda platser är att vänta. Det här spelet är otroligt mörkt, men ändå finns det en viss skönhet i det äckliga som visas i detta tragiska spel. Jag tycker att The Binding Of Isaac – Rebirth har en perfekt visuell stil för det hemska som händer. Ungefär som att Clive Barker skulle ha gjort en Disney-film. Typ. Med andra ord, spelet är riktigt snyggt gjort och det flyter på bra.

Det låter lite äckligt när en hoppande likmask dör.

Monstren i rummen vill Isaac illa. Riktigt illa.

Monstren i rummen vill Isaac illa. Riktigt illa. Räkna med en blodig massaker.

Sen är ju The Binding Of Isaac – Rebirth sjukt svårt. Jag tror att spelet har fått en dos av Dark Souls injekterat i sig, för det är lätt att dö i det här spelet. Börjar man om spelet så märker man en sak omedelbart: Rummen är helt olika jämfört med gången innan man spelat. Så man kan säga att det är helt nya utmaningar varje gång. Andra bossar i de rum man besökt tidigare. Ibland kan man ha den otur att möta dubbla bossar i samma rum. The Binding Of Isaac – Rebirth är oförutsägbart. Därför är det ett av skälen till att det har en otrolig återspelbarhet. (Heter det så?)

Ja, The Binding Of Isaac – Rebirth är väldigt beroendeframkallande. Inte sedan NES/SNES-tiden har jag återkommit och spelat ett så spel som är så simpelt upplagt men bjuder på en så fantastisk utmaning, att jag det känns lika fantastiskt att spela som jag spelade det för första gången. Jag fastnade direkt.

Legend Of Zelda möter Dark Souls, Hellraiser och Rogue Legacy.

Isaac kan uppgradera sig med de gömda skatter som finns i de olika banorna. Han kan till exempel öka sin hastighet och mängd tårar som han skjuter. Han kan ha med sig kompisar som hjälper honom att ta död på de monster som väntar på honom. Ibland kan Isaac ta ett färgglatt piller som påverka honom. Både positivt och negativt. Var väldigt försiktig med pillren. Sen kan Isaac begå en pakt med djävulen om han vill. Att offra sina hjärtan i energinivån för starka egenskaper kan vara riskfullt men ibland kan det vara bra. Tänk klokt innan du väljer.

The Binding Of Isaac - Rebirth är groteskt, skitigt och blodigt. Avföring och blodfläckar är överallt. Men det är faktiskt en vacker stil för spelet, trots allt.

The Binding Of Isaac – Rebirth är groteskt, skitigt och blodigt. Avföring och blodfläckar är överallt. Men det är faktiskt en vacker stil för spelet, trots allt.

Vad jag har upptäckt är att The Binding Of Isaac – Rebirth har otroligt många hemligheter, och att klara av det en gång räcker inte. Nej, för att kunna klara av allt kräver en gnutta mod och en portion envishet. Man kan låsa upp nya karaktärer att styra, nya bossar och andra mystiska saker. Det här är mer än en Legend Of Zelda-kopia. Det finns ett djup i The Binding Of Isaac – Rebirth som man upptäcker ju mer man spelar det här svåra spelet.

Religion har en stark nyckelpunkt i The Binding Of Isaac – Rebirth. Både himmel och helvete har starka influenser i spelet, och det komplicerade förhållandet mellan Isaac och hans galna mamma är riktigt sorgligt.

Tre plus:

  1. The Binding Of Isaac – Rebirth har en otrolig utmaning och ett kanonbra upplägg som gör det värt att spela om och om igen. Att banorna blir olika varje gång man spelar är genialt.
  2. Det är lättbegripligt att spela, ännu svårare att bemästra. Inlärningsprocessen är dyrbar.
  3. Jag älskar den äckliga visuella stilen.

Tre minus:

  1. The Binding Of Isaac – Rebirth kan bli jävligt orättvist ibland. Att ha fel power-up i en strid mot fel boss kan vara ödesdigert.
  2. Dingle. Jag hatar den bossen. Hans tacklingar är svåra att undvika.
  3. Kontrollen kan vara svår i början, särskilt när man skjuter tårar eller använder sig av magikrafter.
Bossarnra

Bossarna är en av spelets största höjdpunkter. Det är aldrig samma boss när man spelar en ny spelomgång, och varje boss är riktigt utmanande. Mega Fatty spyr stora kaskader av spyor och lägger på stora fjärtar. Ibland kommer det stora kaskader av avföring också. Riktigt äckligt!

Slutsats:

The Binding Of Isaac – Rebirth är klart en överraskning. Den äckliga stilen och den sorgliga berättelsen ger spelet stark grund, men det är utmaningen som är spelets starkaste skäl av att spela det. Man vill bara spela typ ”bara en gång till”, trots att man dör gång på gång. Man svär som bara den. Ger en viss boss (typ Dingle, han kan dra åt helvete) ett långfinger. Ändå greppar man tag i kontrollen för att vandra runt i källaren och nivåerna under. Varför? För det är helt fantastiskt att spela och så beroendeframkallande. Det finns många hemligheter att hitta, och timmarna flyger iväg när man spelar The Binding Of Isaac – Rebirth. Tuffa bosstrider, många faror och att det är aldrig samma rum igen när man kör en ny spelomgång lyfter spelet rejält. Jag begriper inte att jag har missat originalspelet. Men jag är glad att jag har spelat The Binding Of Isaac – Rebirth. Och jag vill fortsätta spela det lång tid framöver. Så bra är det – trots att det är svårt.

Betyg: En stark fyra av fem.

The Binding Of Isaac – Rebirth är gjort av Nicalis. Det finns ute till Playstation 4, XBOX One, Wii U, Playstation Vita, PC, Nintendo 3DS. Jag recenserade Playstation 4-versionen.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s