Recension: Overwatch.

maxresdefault

Du har säkert hört ordspråket ”ensam är stark”? Låt mig ge dig ett säkert råd innan du spelar Overwatch för första gången:
Glöm bort det ordspråket direkt.

Overwatch är ett multiplayerlir skapat av Blizzard, som är kända för bland annat Diablo-spelen.

Man spelar i ett av två lag, med sex personer i varje lag. Karaktärgalleriet är enormt, det finns 21 olika älskvärda figurer att välja mellan inför varje spelomgång.

Det handlar mest om att erövra ett område och försvara det mot motståndarlaget. Man kan också skydda en transport som ska till ett visst mål – eller om man är i det andra laget se till att transporten hindras till varje pris.
Så egentligen finns det inte så många spellägen i Overwatch, men det gör faktiskt inte något.
Varför?

Blizzard har skapat för mig det roligaste FPS-spelet på årtionden. Bandesignen är genial och man får verkligen lära sig miljöerna om man vill bli bäst på plan.
Action är det gott om och det är förbannat kul att hoppa in i det färgsprakande infernot.

De 21 karaktärer som finns att välja mellan har alla sina styrkor och svagheter – och det är faktiskt svårt att hitta sin egen favorit. Testa igenom allihop för att sedan bli bekant med en eller flera figurer är ett klokt beslut.
Om man diggar fågelskådar-roboten Bastion med sin stationära minigun, supersnabba Tracer med sin härliga brittiska accent och pigga humör, eller varför inte Joker-lookaliken Junkrat med ett explosivt hjul på ryggen?
Designerna på figurerna är ganska stereotypiska och man kan undra varför vissa ser ut som ögongodis. Som tur har alla underbara personligheter och jag tror att Overwatchs hjältar kommer att bli fanfavoriter länge.

Overwatch är den snyggaste och renaste shootern på väldigt länge. Dess simpla spelläge är också det som är det briljanta. Kul bandesign och massvis med underhållande speltimmar att se fram emot. "Bara en match till"? Okej då!

Overwatch är den snyggaste och renaste shootern på väldigt länge. Dess simpla spelläge är också det som är det briljanta. Kul bandesign och massvis med underhållande speltimmar att se fram emot. ”Bara en match till”? Okej då!

I menyn där man väljer karaktär så räcker det inte att välja en karaktär. Man måste välja en karaktär som är skräddarsydd för laget så att det känns jämnt och balanserat. Det finns fyra klasser att välja mellan:

  • Offensive: De offensiva som går framåt och agerar som legosoldater.
  • Defensive: Man försvarar ett område från det attackerande laget. Snipers, turrets och bågskyttar är typiska försvarare.
  • Tanks: Tanks har hög HP och kommer in och röjer upp i stridens hetta. Deras tyngd gör dom till sega motståndare.
  • Support: Deras jobb är att komma in och stötta alla andra i laget. Att ge lagmedlemmarna energi eller att försvaga motståndarnas försvar är några saker som vissa supporters kan göra.

Är du ett attackerande lag, är det klokt att köra med några offensiva spelare men ha i åtanke på att ditt lag behöver åtminstone en support och kanske en tank. Jag gillar att spelet ger tips på vad som laget behöver för att det kännas bra. Det talar om ditt lag till exempel inte har någon support, för lite av en klass eller för många av en hjälte.

Nyckeln till framgång i Overwatch är samarbete. Man kan kanske köra en one man-show, men det lönar sig faktiskt inte. Ens lag är beroende av en själv och man måste hjälpa varandra så mycket man kan. Förstår du inte detta, så tror jag inte att Overwatch är ett spel för dig.

Jag förlorar och vinner lika ofta, men det viktigaste är att man har roligt. Vilket jag har. Det kan ta många timmar under en spelkväll, och det var länge sedan jag haft så kul med en shooter. Inte sedan Goldeneye 007, faktiskt.

Man kan hoppa in i en väns spel eller bjuda in hen till ett parti. Allra roligast är att köra med headsets, för då får man en bra kommunikation mellan spelare. Blizzard har gjort ett enormt bra jobb när det gäller att sprida budskapet att samarbeta. Det blir bara bättre med vänner. Givetvis kan man köra mot AI-styrda spelare och det är en bra träning mot skjutgalna mänskliga spelare – eller riktigt sammansvetsade lag. Skoj, skoj!

Kontrollen är tät och lätt att lära sig. I alla fall till konsol. (Playstation 4, som jag kör) Det finns inget att klaga på där.

Nu låter Overwatch som ett drömspel som kommit från ingenstans, och det ligger något i det. Men visst finns det lite sprickor i fasaden.

När en omgång är klar, så visar man vilken som är matchens lirare. Oftast är det hen som dödat mest personer, och det är lite störande. Ett lag har viktiga spelare, och jag har inte en endaste gång sett att ängeln Mercy fått den titeln eftersom hon är en helande support. Det spelar ingen roll om jag har återupplivat döda kollegor eller helat många, inte får jag Play Of The Game för det. Däremot får man rösta mellan max fyra olika spelare som har gjort bra ifrån sig i matchen. Det tycker jag är ett välkommet inlägg.

Jag älskar alla karaktärerna, men det betyder inte att alla faller mig i smaken när det gäller gameplay. Jag tycker fortfarande att Lucio är för svår för min del. Men jag tycker att det är en bagatell, och jag är säker på alla som spelar Overwatch har minst en karaktär som de gillar mindre än andra.

Det finns inget story mode-läge i Overwatch. På ett sätt och vis kanske det är synd, men jag undrar om att avsaknaden av story mode gör Overwatch sämre? Jag är inte så värst säker på det. Däremot så skulle det vara kul med lite mer info eller videoklipp med karaktärerna. Likt de videos som visas på nätet – och nej, jag menar inte porrgrejerna med Tracer och Widowmaker. Seriöst, de som sysslar med pornografiska saker med spelkaraktärer behöver få en hjärnröntgen.

Overwatch är för mig av de största överraskningarna i spelsammanhang. Som en blixt från klar himmel, slår den med full kraft och effektivitet. Det är väldigt få gånger något spel har fått mig att känna så stark spelglädje som Blizzards blivande klassiker gör. Jag tror och hoppas att Overwatch kommer att leva med oss länge för det här är riktigt roligt.

Tre plus:

  1. Genial bandesign skapar ett inferno av kaos, action, tjo och tjim. Det blir extra roligt!
  2. 21 karaktärer att älska – kan du bemästra dom alla? Mina personliga favoriter är Roadhog, Pharrah och Mercy.
  3. Overwatch kommer att leva klar länge tack vare dess simpla regler och roliga gameplay.

Tre minus:

  1. Jag hade gärna sett lite mer backstory om karaktärerna.
  2. Play Of The Game behöver slipas, eftersom det är sällan en support får den titeln.
  3. Ibland börjar man lite för långt bort ifrån all action efter man kommit tillbaks från döden.
Cheers, Love! The Calvary's here! Tracers ljuvliga brittiska accent och pigga humör gör henne till av de 21 karaktärer som är lätt att älska.

Cheers, Love! The Calvary’s here! Tracers ljuvliga brittiska accent och pigga humör gör henne till av de 21 karaktärer som är lätt att älska.

Slutsats:

Vad ska man säga? Overwatch är fruktansvärt skitroligt! Blizzard har lyckats slänga ihop det roligaste multiplayerspelet på årtionden, och med en imponerande persongalleri kan man bara älska det här spelet. Genial bandesign och tydliga regler för en match gör detta ett spel som man vill ”spela bara en gång till”. Det är kul om man spelar själv mot andra personer, mot AI, eller med vänner. Till och med mot vänner. Så, vad väntar du på? Dyk in i matchen och ha det så roligt. Du kommer inte att bli missnöjd – eftersom Overwatch är ett av årets hittills bästa spel. Och glöm inte bort – samarbete är nyckeln! Det här är en fullträff.

Betyg: En femma av fem. Mitt i prick!

Overwatch finns ute nu, till Playstation 4, XBOX One och PC. Jag recenserade Playstation 4-verisonen.

Annonser

Jerrys 100 favoritspel genom tiderna. Plats 7: Bioshock Infinite.

2013-03-26_00008

Jag har lite svårt med FPS-spel. Visst, Goldeneye 007 och Perfect Dark är två riktigt roliga lir med massor av action. Men det närmaste årtiondet har det bara svärmat med multiplayer-FPSlir och det är väldigt mättande i längden. Det är inget fel på Call Of Duty eller Battlefield – jag föredrar visserligen Battlefield av dessa två. Men det blir för mycket.

När många hypade inför Bioshock Infinite så rynkade åt på näsan och jag fattade inte vad som var så häftigt med detta. Det såg ut som vilket FPS-spel som helst. Den hype många gamers hade för Bioshock Infinite fick mig att spy inombords. Men en dag, när jag var nybliven Playstation Plus-kund så fanns Bioshock Infinite att ladda ner gratis till Playstation 3. Då tänkte jag:

Vad har jag att förlora?

Jag laddade ner Bioshock Infinite och satte igång spelet.

Jag hade aldrig haft så jävla fel i hela mitt liv.

Bioshock Infnite har en makalös vacker tielskärm. En vy av en storstad under 1910-talet, så fridfullt det verkar. Vacker gammal musik spelas i bakgrunden. Solen strålar. Jag sätter igång spelet ifrån början. Sen sitter min karaktär Booker DeWitt i en båt tillsammans med ett par snobbar. De diskuterar ett par grejer om ett uppdrag som Booker ska fullfölja. Booker ror båten i stormen mot ett mystiskt fyrtorn. Ungefär som första Bioshock och flygkraschen, är det ett fyrtorn med i bilden.

Vid den tiden hade jag testat första Bioshock innan och förstod inte hur bra det var förrän jag hade upptäckt storheten med Bioshock Infinite.

Booker tar sig in i fyrtornet och stöter på en hel del bibliska skrivna meningar på vägen upp. Han sätter sig i en stol och plötsligt blir hans handleder fastlåsta i stolen. Fyrtornet åker upp som en raket och där ser jag det.

Ett av världens vackraste spel.

En syn av ett himmelrike, en stad bland molnen. Staden Columbia. Man kör vacker körsång och det känns väldigt fridfullt i Columbia. Människorna som bor här är vanliga medborgare som lever som man gjorde under 1910-talets Amerika. Det är precis som att gå in i en antikaffär när jag spelar Bioshock Infinite för första gången. Man får veta lite om att det finns en ledare, en profet som heter Comstock, som agerar som en sån där präst som yttrar sina predikan i amerikanska kyrkor. Han pratar om att skydda lammet ifrån en fåraherde. Shephard = fåraherde. Denna fåraherde ska tydligen ha ett märke på sig och då är han ett hot för staden. Booker stöter på patrull under en förödmjukande scen och plötsligt märker den snikne Fink att Booker är den person som har det där märket.

Då blir inte Columbia så fridfullt längre.

maxresdefault (8)

Bioshock Infinite är ett otroligt spel med mycket ung dialog och en fascinerande story. FPS-inslagen är tuffa som bara den och jag älskar de gamla vapnen som Booker får tag i under äventyrets gång. Men precis som i första Bioshock, kan protagonisten använda sig av magiska krafter för att ställa till det för folket i Columbia. Istället för Plasmids, så heter de Vigors i Bioshock Infinite. Booker tar en klunk vätska ifrån en av spelets snygga glasflaskor och får en magisk kraft. Man ser på händerna att han blir dels plågad när han får egenskapen. Ta eldmagin Devil’s Kiss till exempel. Hans händer håller på att brinna upp och han skriker av smärta. Men så blir de hela igen. De effekterna är hårresande att se. Vigors drivs av Salts i det här spelet. Det finns favoriter bland alla Vigors och mina är, tillsammans med nämnda Devil’s Kiss, bläckfisksmagin Undertow, kråkmassakern Murder Of Crows och elshocken Shock Jockey. Vigors bjuder på helt annorlunda stridstekniker än i något annat spel.

Columbia är stort, och Bookers stora uppgift är att hitta en kvinna som hålls inlåst i ett torn. Hennes namn är Elisabeth, som är en äkta bokmal. Hon slår följe med Booker och drömmer om Paris. Längre fram i spelet visar hon sig att vara en lojal och helt fantastisk samarbetspartner i de tunga eldstriderna. Hon kan kasta energi, Salts eller ammo till Booker just när han kan behöva det. Dessutom är Elisabeth duktig på att dyrka upp tuffa lås.

Booker, Catch!

Jag älskar Elisabeth. Den här färgstarka kvinnan är mycket mer än en fånge i en stad bland molnen. Hon har också magiska krafter, för hon kan öppna portaler i en annan tidszon. Den egenskapen kan vara riktigt bra om man vill låsa upp gömd ammunition eller en krok som Booker kan använda sin Sky Hook på. Under spelets gång är det en så stark personkemi mellan Booker och Elisabeth – att lyssna på deras starka dialog är sannerligen bland det bästa jag har fått uppleva i modern speltid. Jag blir för tusan gripen av det här spelets storhet.

bioshock_infinite___poor_elizabeth___by_nylah22-d60o8qn

Elisabeth är en djup karaktär som är ständigt bevakad av Comstock och hennes ”skyddsängel” Songbird – en jättelik mekanisk fågel som är Bioshock Infinites svar på Big Daddy. Fågeln är riktigt läskig med sitt skarpa skrik och sin närvaro. Men fågeln är inte den enda faran i spelet. Fink, den snikne fan i spelets början, är en businessman som äger en fabrik i slummen av Columbia och hans område Finkerton är drabbat av fattigdom men ett starkt uppror som lurar i skuggorna. Stora mekaniska robotar som Patriots – de liknar jättelika George Washingtons och skjuter hejvilt med miniguns. Eller dessa hårdslående Handymen. Dessa jättar bjuder på rena fighter.

På tal om karaktärer, så finner jag Robert och Rosalind Lutece väldigt underhållande med deras närvaro och smålustiga kommentarer. Scenen där Booker ska singla slant är klassiskt. Men vilka är egentligen Robert och Rosalind? Vart kommer de ifrån och framför allt: Vad vill de? Underliga kufar men älskvärda.

Bioshock Infinite har så vacker grafik och ett gudomligt soundtrack. Det här är verkligen himmelskt. En annan sak som är coolt är de tuffa mekaniska ljudeffekterna när Booker ska uppgradera sina vapen eller välja något i de menyerna när han ska handla. Jag älskar verkligen de ljudeffekterna.

Hur kunde jag ha så himla fel om det här spelet i förhand? Det är tack vare Bioshock Infinite som jag kunde uppskatta det första spelet (som jag också har med i listan).  Men ännu viktigare: Bioshock Infinite är ett unikt spel som befriade mitt starka tvivel om att FPS-spel är enbart enformiga shooters. Bioshock Infinite är ett mästerligt konstverk som dels är en alternativ tidsresa tillbaks till ett Amerika under tidigt 1900-tal med vackra omgivningar och kläder. Många föredrar första Bioshock framför det här spelet och det förstår jag. Men jag tycker att de starka färgkontrasterna och de ljusare miljöerna tilltalar mig mer. Jag vill verkligen stanna i Columbia.

Och nu ska jag vara försiktigare med mina tvivel när det gäller ett hypat spel i fortsättningen.

Jag kan också rekommendera DLC-paketen Burial At Sea Season 1 och 2, plus Clash Of The Clouds.

Jerrys 100 favoritspel genom tiderna:

7. Bioshock Infinite.

8. Red Dead Redemption.

9. Mega Man 2.

10. Kid Icarus.

11. Super Mario World.

12. Metal Gear Solid.

13. Tetris.

14. Super Mario RPG.

15. Super Mario Bros 3.

16. Donkey Kong Country.

17. Boulder Dash-spelen.

18. Super Mario Kart.

19. Legend Of Zelda – Majora’s Mask.

20. Harvest Moon – Friends Of Mineral Town.

21. Super Mario World 2 – Yoshi’s Island.

22. Resident Evil 2.

23. Castlevania II – Simon’s Quest.

24. Paper Mario – The Thousand Year Door.

25. The Last Of Us.

26. Mega Man 3.

27. Bloodborne.

28. Legend Of Zelda – The Wind Waker.

29. Castlevania – Symphony Of The Night.

30. Super Mario Bros.

31. Dark Souls II.

32. Bubble Bobble.

33. Super Mario Galaxy.

34. Banjo-Kazooie.

35. Legend Of Zelda.

36. Street Fighter II Turbo – Hyper Fighting.

37. Mario Kart 8.

38. Xenoblade Chronicles.

39. Batman – Arkham City.

40. The Walking Dead Season 1 & 2.

41. Metroid Prime.

42. Legend Of Zelda – Ocarina Of Time.

43. Tomb Raider. (reboot)

44. Conker’s Bad Fur Day.

45. Batman – Arkham Asylum.

46. Resident Evil HD Remastered.

47. Harvest Moon.

48. Ni No Kuni – Wrath Of The White Witch.

49. Metroid.

50. Legend Of Zelda – A Link Between Worlds.

51. Bioshock.

52. Donkey Kong Country 2 – Diddy’s Kong Quest.

53. Secret Of Mana.

54. Castlevania III – Dracula’s Curse.

55. Zelda II – The Adventure Of Link.

56. Mike Tyson’s Punch Out!!

57. Mario’s Super Picross.

58. Mega Man.

59. Super Castlevania IV.

60. Legend Of Zelda – Link’s Awakening DX.

61. F-Zero X.

62. Wonder Boy III – The Dragon’s Trap.

63. Bayonetta.

64. Legend Of Zelda – Four Swords Adventures.

65. Mass Effect 2.

66. Dungeon Keeper.

67. Mario & Luigi – Partners In Time.

68. Grand Theft Auto V.

69. Punch Out!! (Wii)

70. Resident Evil 4.

71. Wonder Boy In Monster Land.

72. Castlevania.

73. Earthworm Jim.

74. New Super Mario Bros U.

75. Resident Evil 3 – Nemesis.

76. Donkey Kong Country Returns.

77. The Battle Of Olympus.

78. Super Smash Bros For Wii U.

79. Pac-Man Championship Edition DX+.

80. Super Mario Galaxy 2.

81. Castlevania: Rondo Of Blood.

82. Paper Mario.

83. Excitebike.

84. The Great Giana Sisters.

85. Teenage Mutant Ninja Turtles III – The Manhattan Project.

86. Super Mario 64.

87. Sim City. (SNES)

88. Legend Of Zelda – Twilight Princess.

89. Mario Kart 64.

90. Metal Gear Solid 3 – Snake Eater.

91. Adventures Of Lolo 3.

92. Mega Man X.

93. Mario Golf – Toadstool Tour.

94. Luigi’s Mansion 2.

95. Super Punch Out!!

96. Tales Of Xillia.

97. Mortal Kombat II.

98. Battletoads.

99. LA Noire.

100. Mario Kart – Double Dash!!

Jerrys 100 favoritspel genom tiderna. Plats 41: Metroid Prime.

Ice_Spreader

Det lät som en risk när jag fick höra att Nintendo och Retro Studios skulle omvandla Metroid-serien till ett FPS-lir. Sanningen är att det här är en äkta jackpot. Metroid Prime är ett mästerligt återseende av underbara och coola Samus Aran, och för fan: Retro Studios har lyckats att förankra den där Metroid-känslan i ett nytt perspektiv. Det är ett härligt utforskaräventyr, precis som dess föregångare. Men den största skillnaden är att man får se med Samus egna ögon. Samus hamnar på Tallon IV för att leta efter den farligaste varianten av de dödliga Metroids och stoppa Zebes rymdpirater igen. Gamecubes kontroll är som gjord för det här storslagna spelet och det är jättelätt att kontrollera Samus. Vad som är överraskande är att man kan göra i stort sett allt som man kunde göra i 2D-äventyren. Till och med att rulla ihop sig till en liten boll. Samus Aran får även nya vapen som magmastrålar eller klassiska isskotten. Samus kan också scanna in fiender för att lära sig om dom och eventuellt hitta svagheter. Praktiskt! En häftig grej är när man laddar upp ett skott med Samus skjutarm och skjuter mot en vägg, och man får se hennes ögon i visirskärmens spegelbild. Effekterna är helt otroliga, man kan se vattendroppar rinna nedför visirskärmen och till och med ånga.  Soundtracket är enormt bra, jag älskar menyn där man får välja sparfil och dess musik. Tallon IV är stort och man måste hitta rätt saker för att ta sig vidare i det episka äventyret. Det är grymt spännande och självklart får man möta tuffa bossar som Samus gamle nemesis Ridley. Metroid Prime är det perfekta beviset på att man inte ska döma boken efter dess omslag, och Nintendo hade funnit den bästa samarbetspartnern sedan de och Rare tackade hejdå till varann. Retro Studios var här för att stanna, och Metroid Prime är deras eldprov.

Jerrys 100 favoritspel genom tiderna:

41. Metroid Prime.

42. Legend Of Zelda – Ocarina Of Time.

43. Tomb Raider. (reboot)

44. Conker’s Bad Fur Day.

45. Batman – Arkham Asylum.

46. Resident Evil HD Remastered.

47. Harvest Moon.

48. Ni No Kuni – Wrath Of The White Witch.

49. Metroid.

50. Legend Of Zelda – A Link Between Worlds.

51. Bioshock.

52. Donkey Kong Country 2 – Diddy’s Kong Quest.

53. Secret Of Mana.

54. Castlevania III – Dracula’s Curse.

55. Zelda II – The Adventure Of Link.

56. Mike Tyson’s Punch Out!!

57. Mario’s Super Picross.

58. Mega Man.

59. Super Castlevania IV.

60. Legend Of Zelda – Link’s Awakening DX.

61. F-Zero X.

62. Wonder Boy III – The Dragon’s Trap.

63. Bayonetta.

64. Legend Of Zelda – Four Swords Adventures.

65. Mass Effect 2.

66. Dungeon Keeper.

67. Mario & Luigi – Partners In Time.

68. Grand Theft Auto V.

69. Punch Out!! (Wii)

70. Resident Evil 4.

71. Wonder Boy In Monster Land.

72. Castlevania.

73. Earthworm Jim.

74. New Super Mario Bros U.

75. Resident Evil 3 – Nemesis.

76. Donkey Kong Country Returns.

77. The Battle Of Olympus.

78. Super Smash Bros For Wii U.

79. Pac-Man Championship Edition DX+.

80. Super Mario Galaxy 2.

81. Castlevania: Rondo Of Blood.

82. Paper Mario.

83. Excitebike.

84. The Great Giana Sisters.

85. Teenage Mutant Ninja Turtles III – The Manhattan Project.

86. Super Mario 64.

87. Sim City. (SNES)

88. Legend Of Zelda – Twilight Princess.

89. Mario Kart 64.

90. Metal Gear Solid 3 – Snake Eater.

91. Adventures Of Lolo 3.

92. Mega Man X.

93. Mario Golf – Toadstool Tour.

94. Luigi’s Mansion 2.

95. Super Punch Out!!

96. Tales Of Xillia.

97. Mortal Kombat II.

98. Battletoads.

99. LA Noire.

100. Mario Kart – Double Dash!!

Jerrys 100 favoritspel genom tiderna. Plats 51: Bioshock.

bioshock_crash_site

Ibland räcker det inte med det första intrycket. När jag spelade Bioshock för första gången tyckte jag att det var en smått flummig FPS-lir och jag tröttnade snabbt på det. Men vid ett senare tillfälle så ville jag ge det här spelet en chans till, för jag gillade faktiskt vapenarsenalen och protagonisten Jacks Plasmid-attacker. När jag började om från början igen (jag kommer inte ihåg hur långt jag kom första gången) så var det då jag öppnade upp ögonen på riktigt. Bioshock är mer än en simpelt FPS-lir. Det är en väl sammansvetsad story och jag älskar faktiskt tanken att placera en stad i 1950-talsnoir under vatten. Att besöka vackra Rapture är som att kliva tillbaks i tiden fast ändå känns det rätt futuristiskt på något sätt. Jag gillar när Jack får en ny Plasmid-förmåga och en kort video i bästa 1950-talsreklamsnutt visas. På tal om 1950-talsreklam, så älskar jag att det finns affischer med olika plasmids med 1950-talstema i. Bedårande för en retroälskare som jag är. Rapture är stort och man ska komma rätt långt för att lösa mysteriet med Little Sisters, Big Daddies, Andrew Ryan och ADAM – som är en plasmid som ger en människa övernaturliga krafter. Den smygande skräckfilmskänslan är väldigt effektiv ju längre ner i Raptures mörker Jack kommer. Big Daddy är en sorts beskyddare för en Little Sister och hen gör allt för att skydda flickan. En stor robotliknande varelse med tung vapenarsenal och en enorm borr gör denna tre(?) meter höga gigant till en farlig karaktär. Totalt badass om jag måste säga det. Bioshock är en total överraskning och som jag skrev i början – ibland räcker inte det första intrycket för att tycka om ett enormt spel. Bara öppningsscenen där Jack överlevt flygkraschen och simmar mot det där fyrtornet är legendariskt. Och när han åker under ytan för att sedan se den vackra och enorma staden Rapture är också lika legendariskt. Hur kunde jag ha så fel första gången?

Och där har jag kommit halvvägs i min 100-topplista. Det är nu 50 spel kvar!

Jerrys 100 favoritspel genom tiderna:

51. Bioshock.

52. Donkey Kong Country 2 – Diddy’s Kong Quest.

53. Secret Of Mana.

54. Castlevania III – Dracula’s Curse.

55. Zelda II – The Adventure Of Link.

56. Mike Tyson’s Punch Out!!

57. Mario’s Super Picross.

58. Mega Man.

59. Super Castlevania IV.

60. Legend Of Zelda – Link’s Awakening DX.

61. F-Zero X.

62. Wonder Boy III – The Dragon’s Trap.

63. Bayonetta.

64. Legend Of Zelda – Four Swords Adventures.

65. Mass Effect 2.

66. Dungeon Keeper.

67. Mario & Luigi – Partners In Time.

68. Grand Theft Auto V.

69. Punch Out!! (Wii)

70. Resident Evil 4.

71. Wonder Boy In Monster Land.

72. Castlevania.

73. Earthworm Jim.

74. New Super Mario Bros U.

75. Resident Evil 3 – Nemesis.

76. Donkey Kong Country Returns.

77. The Battle Of Olympus.

78. Super Smash Bros For Wii U.

79. Pac-Man Championship Edition DX+.

80. Super Mario Galaxy 2.

81. Castlevania: Rondo Of Blood.

82. Paper Mario.

83. Excitebike.

84. The Great Giana Sisters.

85. Teenage Mutant Ninja Turtles III – The Manhattan Project.

86. Super Mario 64.

87. Sim City. (SNES)

88. Legend Of Zelda – Twilight Princess.

89. Mario Kart 64.

90. Metal Gear Solid 3 – Snake Eater.

91. Adventures Of Lolo 3.

92. Mega Man X.

93. Mario Golf – Toadstool Tour.

94. Luigi’s Mansion 2.

95. Super Punch Out!!

96. Tales Of Xillia.

97. Mortal Kombat II.

98. Battletoads.

99. LA Noire.

100. Mario Kart – Double Dash!!