Jerrys 100 favoritspel genom tiderna. Plats 46: Resident Evil HD Remastered.

resident_evil_ps4-4

Den episka överlevnadsskräckens mest kända spelserie startade med Resident Evil till Sonys Playstation. Det var ett spel där coole Chris Redfield och fantastiska Jill Valentine hamnar i en mystisk herrgård utanför Raccoon City, och i herrgården finns det massor av zombies! Resident Evil var banbrytande eftersom det var på den tiden läskigt att stöta på zombierna och andra otyg som lurade överallt i den stora herrgården. Man skulle också lösa en hel del pussel för att ta sig vidare i herrgårdens många rum. Jag minns att det ostiga B-filmsröstskådespeleriet var så dåligt att det var bra. Vem minns inte ”You were almost a Jill sandwich” väl sagt av Barry Burton? När Nintendos Gamecube kom, så skulle det komma en rejält uppiffad remake av klassiska Resident Evil, och det spelet var ännu bättre på alla sätt och vis. Plötsligt kändes herrgården mer skräckinjagande, ljussättningen var jävligt passande. Capcom omvandlade det här spelet helt och hållet att jag trodde att det här var ett nytt spel. Några pussel var helt nya och Capcom lade till en farligare variant av zombies: Crimson Heads. När du ser en röd, arg zombie springa(!) så gäller det att se upp. Gamecubes remake känns mycket mer som en ljuvlig skräckfilm för dess atmosfär är så stilrent och man är på helspänn ofta. Men det är inte den ultimata versionen. Den ultimata versionen är Resident Evil HD Remastered, som dels har högupplöst grafik. Men det som är allra bäst med HD-remaken är att kontrollen är bättre än någonsin! Äntligen kunde man röra sig fritt utan att behöva rotera Jill eller Chris för att kunna springa åt den riktningen. Både Chris och Jill har olika utmaningar och spelscenarion, så det här spelet tåls att spelas minst två gånger – en gång var per huvudkaraktär. Resident Evil HD Remastered tar en tillbaks till den fantastiska inledningen som startade en episk spelserie som de flesta älskar idag. En serie där man lär känna till Chris Redfield, Jill Valentine, Umbrella, Albert Wesker, T-viruset, Raccoon City och så vidare. Något stort var på gång.

Jerrys 100 favoritspel genom tiderna:

46. Resident Evil HD Remastered.

47. Harvest Moon.

48. Ni No Kuni – Wrath Of The White Witch.

49. Metroid.

50. Legend Of Zelda – A Link Between Worlds.

51. Bioshock.

52. Donkey Kong Country 2 – Diddy’s Kong Quest.

53. Secret Of Mana.

54. Castlevania III – Dracula’s Curse.

55. Zelda II – The Adventure Of Link.

56. Mike Tyson’s Punch Out!!

57. Mario’s Super Picross.

58. Mega Man.

59. Super Castlevania IV.

60. Legend Of Zelda – Link’s Awakening DX.

61. F-Zero X.

62. Wonder Boy III – The Dragon’s Trap.

63. Bayonetta.

64. Legend Of Zelda – Four Swords Adventures.

65. Mass Effect 2.

66. Dungeon Keeper.

67. Mario & Luigi – Partners In Time.

68. Grand Theft Auto V.

69. Punch Out!! (Wii)

70. Resident Evil 4.

71. Wonder Boy In Monster Land.

72. Castlevania.

73. Earthworm Jim.

74. New Super Mario Bros U.

75. Resident Evil 3 – Nemesis.

76. Donkey Kong Country Returns.

77. The Battle Of Olympus.

78. Super Smash Bros For Wii U.

79. Pac-Man Championship Edition DX+.

80. Super Mario Galaxy 2.

81. Castlevania: Rondo Of Blood.

82. Paper Mario.

83. Excitebike.

84. The Great Giana Sisters.

85. Teenage Mutant Ninja Turtles III – The Manhattan Project.

86. Super Mario 64.

87. Sim City. (SNES)

88. Legend Of Zelda – Twilight Princess.

89. Mario Kart 64.

90. Metal Gear Solid 3 – Snake Eater.

91. Adventures Of Lolo 3.

92. Mega Man X.

93. Mario Golf – Toadstool Tour.

94. Luigi’s Mansion 2.

95. Super Punch Out!!

96. Tales Of Xillia.

97. Mortal Kombat II.

98. Battletoads.

99. LA Noire.

100. Mario Kart – Double Dash!!

Annonser

Jerrys 100 favoritspel genom tiderna. Plats 75: Resident Evil 3 – Nemesis.

RE3Nemesis

STARS! När man hör en läskig och mörk röst säga STARS, då gäller det att lägga benen på ryggen. Resident Evil 3 – Nemesis är ungefär som de två första spelen men det som gör det här spelet extra creepy är ju att man blir jagad av ett stort monster som vill döda en. Okej, det finns ju redan en sådan i Resident Evil 2 (Mr X), men Nemesis är mycket farligare. Tänka dig själv att en nästan 3 meter lång best springer efter dig och han är beväpnad till tänderna med en bazooka. Och så får man inte glömma att han har ju tentakler. Nemesis dyker upp när man minst anar det och visst, man kan bekämpa honom. Men smartast är att fly – så fort man får chansen. Jag tycker för övrigt att Resident Evil 3 – Nemeis är en utmärkt uppföljare som har kluriga pussel. Det är härligt att se Jill Valentine igen, och att få följa med henne när hon ska fly ifrån Raccoon City och zombierna är en sann ära. Det är rätt coolt när hon besöker polisstationen som är centralpunkten för händelserna i Resident Evil 2. Snacka om ett härligt återbesök. Till och med musiken är detsamma! Vissa dörrar är igenspikade så Jill kan inte ta sig in på en del platser. (Vem kan ha spikat igen dom? Det är i alla fall inte Leon eller Claire) Resident Evil 3 – Nemesis är både ett kanonbra zombieöverlevarspel och en katt och råtta-lek på samma gång. Ett perfekt avslut av en legendarisk trilogi.

Jerrys 100 favoritspel genom tiderna:

75. Resident Evil 3 – Nemesis.

76. Donkey Kong Country Returns.

77. The Battle Of Olympus.

78. Super Smash Bros For Wii U.

79. Pac-Man Championship Edition DX+.

80. Super Mario Galaxy 2.

81. Castlevania: Rondo Of Blood.

82. Paper Mario.

83. Excitebike.

84. The Great Giana Sisters.

85. Teenage Mutant Ninja Turtles III – The Manhattan Project.

86. Super Mario 64.

87. Sim City. (SNES)

88. Legend Of Zelda – Twilight Princess.

89. Mario Kart 64.

90. Metal Gear Solid 3 – Snake Eater.

91. Adventures Of Lolo 3.

92. Mega Man X.

93. Mario Golf – Toadstool Tour.

94. Luigi’s Mansion 2.

95. Super Punch Out!!

96. Tales Of Xillia.

97. Mortal Kombat II.

98. Battletoads.

99. LA Noire.

100. Mario Kart – Double Dash!!

Fler DLC-karaktärer som jag skulle rösta på i Super Smash Bros.

Ibland kommer man ju på fler saker nån dag efter. Igår skrev jag ett inlägg angående Nintendos omröstning där man kan rösta fram en karaktär som ska vara med i Super Smash Bros. I det inlägget nämnde jag sju karaktärer som jag allra helst skulle vilja se – och lade min röst på Bayonetta. Men det finns faktiskt ännu fler karaktärer som jag absolut inte skulle säga nej till. Faktiskt sju till – eller till och med åtta. Och om du inte kommer på någon karaktär du skulle rösta fram till Smash Bros, så kanske dessa karaktärer är goda förslag.

Laguna

Raguna – Nintendo fick en massa spel i Rune Factory-serien till främst Nintendo DS. Men till Wii så kom mästerverket Rune Factory Frontier, och det är det andra spelet man får styra bonden/äventyraren Raguna med minnesförlust. Han är riktigt duktig på att slåss och det skulle vara en fördel att Rune Factory uppmärksammades på nytt om Raguna skulle vara med. Hans Final Smash skulle vara nån form av magisk kraft där han använder Runes för att ställa till det för sina motståndare.

Trevor Phillips

Trevor Phillips – Det här är ett vansinnigt val, men tänk efter. Trevor vore en utmärkt kämpe och eftersom han är så galen, kan jag bara föreställa mig hans Final Smash där han möjligen använder sig av sin speciella förmåga ifrån GTA V: Han blir i stort sett oövervinnlig och ger sina motståndare brutal skada under en kort period.

Geno

Geno – Han har varit saknad väldigt länge men nu vore det rätt tidpunkt att låta den mystiska dockan att göra storstilad comeback. Han kan skjuta projektiler och som en Final Smash kan Geno använda sig av sin starkaste magiska attack ifrån Super Mario RPG: Geno Flash. Han omvandlar sig till en kanon och skjuter en riktigt kraftfull sol som ger sina motståndare enorm skada.

Lightning

Lightning – Den mest kända Final Fantasy-hjältinnan har redan varit med i några spel ifrån Square Enix och klart en av seriens mest lysande stjärnor. Varför inte ta plats som en av de kraftfullaste kvinnliga fighters i Smash Bros? Med Odin så kan hon lätt göra förödelse med en Final Smash.

Jill Valentine

Jill Valentine – Hon är ingen främling när det gäller fightingspel. Jill är med i Marvel vs. Capcom-serien, men givetvis vore för min del Resident Evils bästa stjärna en bra kandidat till Smash Bros. De olika dräkterna hon har på sig i Resident Evil, Resident Evil 3, Resident Evil 5 och Resident Evil Revelations skulle vara utmärkta dräkter i Nintendos fightingspel. Som en Final Smash skulle hon dra fram en Rocket Launcher och skjuta en raket som ger en omedelbar KO.

Big Daddy

Big Daddy – Bioshocks kände beskyddare är en enorm best som gör allt för att skydda Little Sister ifrån alla tänkbara faror. Big Daddy är en tung karaktär så han bidrar med råstyrka och ett gott försvar. Han är ju, precis som Jill Valentine, ingen främling när det gäller fighting. Big Daddy är med i Playstation All Stars Battle – fast finns inte Bioshock-spelen till XBOX 360 också? Nåväl, med sina tunga och kraftfyllda slag skulle han vara en asgrym slugger. Som en Final Smash skulle han gå bärsärkagång och göra dödliga combos!

Booker Dewitt och Elisabeth

Booker Dewitt och Elisabeth – Bioshock-spelen har otroliga karaktärer och jag vill fortsätta i denna episka spelseries fotspår. Big Daddy är en asgrym slugger, men jag hoppas också att Booker och Elisabeth får ta en plats i Smash Bros fightinglista. De skulle kunna ha liknande egenskaper som alla de läckra Vigors (Murders Of Crows och Devil’s Kiss FTW!) som används i Bioshock Infinite – fast de ska inte vara simpla kloner av varann. Booker har ju Sky Hook och sina skjutvapen, medans Elisabeth har sina Tear-egenskaper. Bookers Final Smash skulle kunna vara en grym kombo av alla sina Vigors. Elisabeth skulle kunna ropa på den enorme Songbird för att sopa banan ren ifrån alla motståndare. Om någon av dessa Bioshock-figurer skulle kunna vara med så hoppas jag på en bana ifrån antingen Rapture eller Colombia. Dessa omgivningar är så vackra för att ignoreras.

Sedär ja. Det är kul att komma på fler namn och jag lär tänka ut fler förslag men jag väljer att avrunda detta här. Hoppas att jag har gett er fler idéer om vilken karaktär ni ska rösta på i Smash Bros.

Recension: Resident Evil HD Remastered.

resident-evil-hd-remastered-logo

Den här recensionen är för min del både en riktig recension och en återblicksrecension på samma gång. Att återbesöka den klassiska herrgården utanför Raccoon City är en äkta nostalgikick. Det här är en omgjord version av Gamecube-remaken av originalet, som i mitt tycke är den bästa versionen av skräckspelet. Frågan är om det är värt att ta en tripp tillbaks till herrgården och alla dess zombies?

Jag häpnas fortfarande över den underbart snygga bakgrudnen. I HD-utgåvan så upptäcker jag att det är ännu snyggare än någonsin tidigare.

Jag häpnar fortfarande över den underbart snygga bakgrunden. I HD-utgåvan så upptäcker jag att det är ännu snyggare än någonsin tidigare.

Svaret är ett givande och bestämt ja. Resident Evil HD Remastered är ett läckert överlevarskräckspel med glimten i ögat. Jag behöver inte gå in på historien så värst mycket, för det känner ju vilken inbiten gamer som helst. Men kortfattat: en polisstyrka letar efter en annan styrka som mystiskt har försvunnit, och spåren leder till en herrgård i Raccoon Forest. Man kan välja att spela som Chris Redfield eller Jill Valentine. Beroende på vem du väljer så kan den enes historia vara annorlunda med den andra. Jag vill också lägga till att Chris och Jill har sina för – och nackdelar. En äkta Resident Evil-fantast väljer absolut att spela bådas scenarion, som i mitt tycke är en utmanande och härlig speltripp. Det är upp till Chris eller/och Jill att lösa mysteriet på herrgården och överleva ifrån alla zombies och andra monster.

Det första som väcker min uppmärksamhet är den uppdaterade grafiken och ljudet. När gänget kommer in i herrgårdens hall så märker jag att Capcom har snickrat mycket på bakgrunden. Aldrig tidigare har jag uppfattat golvet vara så skinande rent och snyggt. Redan i Gamecube-versionen tyckte jag att det upphottade Resident Evil var snyggt år 2002, men självklart har HD-grafiken förstärkt spelets skönhet. Herrgården ser ännu mer trovärdigt antik och övergiven ut än tidigare.

Matrummet är det första rummet man besöker efter hallen. Ljussättningen är bedårande.

Matrummet är det första rummet man besöker efter hallen. Ljussättningen är bedårande.

Herrgården har många pussel att lösa. En av de stora utmaningarna är att hitta de till exempel nycklar och nödvändiga saker för att ta sig vidare i spelet. Capcom hade redan i originalet tänkt ut att man har begränsad plats i sin ryggsäck, så det gäller att tänka på vad man ska ha med och vad man kan ta med senare. Oftast hamnar man i en situation där man plötsligt har dåligt med energi och behöver en helande Green Herb eller en First Aid Spray så har man fullt i säcken. Eller om man ska ha hagelpatroner och man inte har plats för dom på grund av att man har mycket skit i ryggsäcken. Därför måste man kuta som en tok till närmaste Item Box som naturligtvis ligger på andra sidan herrgården. Tänk på vad man ska ha med sig, men det är inte så lätt. Pusslen är kluriga men inte omöjliga. Det är faktiskt kul att lösa dom, efter ett par actionsekvenser med zombies.

En av de största bristerna med Resident Evil och Gamecube-remaken var kontrollen. Den uppgraderades visserligen i remaken så att man kunde vända sig om med en enkel rörelse med styrspaken, (tror jag) men att få springa helt fritt kunde man inte göra. Förrän nu. Man kan välja att spela klassiskt, men också välja att styra karaktären i vilken riktning man vill. Det här är den största och bästa förändringen inför Resident Evil HD Remastered. Plötsligt är det lättare att smita ifrån ett hopkok av promenerande döingar. Det enda som kan ställa till det är när man ska flytta på ett objekt, för ibland får man för sig att springa åt fel håll när man väl håller på att springa. Annars välkomnar jag den nya kontrollen!

Den stora ormen Yawn är en av spelets mest otäcka bossar. Den ger mig kalla kårar varje gång jag ser den.

Den stora ormen Yawn är en av spelets mest otäcka bossar. Den ger mig kalla kårar varje gång jag ser den.

Sen kanske det bara är jag, men jag tror att Capcom har smugglat in ett par nya ting här och där. Vissa fiender har jag inte uppfattat har varit på det området tidigare – men så var det drygt 12 år sedan jag spelade Gamecube-remaken så det kanske är bara inbillning. Något som inte är inbillning är att Chris och Jill har fått sig nya kläder. Man kan välja att sätta på dom BSAA-kläderna (som de har på sig i Resident Evil 5) och det är en kul smågrej.

En sak jag vill ge kritik för är att det tar tid att sätta igång själva spelet. Det är väldigt mycket laddningstider, iallafall till PS4. Annars flyter spelet på riktigt bra och det hackar inte som jag hade för mig att Gamecube-spelet gjorde i filmsekvenserna.

En av nyheterna som introducerades i Gamecube-versionen var Crimson Heads. Om man inte skjuter skallen av en zombie eller bränner upp kroppen så kommer den till liv igen och är aggressivare och spriger mot dig. Se upp.

En av nyheterna som introducerades i Gamecube-versionen var Crimson Heads. Om man inte skjuter skallen av en zombie eller bränner upp kroppen så kommer den till liv igen och är aggressivare och springer mot dig. Se upp.

Eftersom det här är en sorts återblicksrecension, så måste jag fråga mig själv: Känns Resident Evil HD Remastered lika bra som Gamecube-remaken var? Känns det lika bra att spela som det gjorde då?

Svaret är återigen ja.

Än idag tycker jag att den omgjorda versionen är den allra bästa, och med denna uppiffade HD-remake så känns det som ett underbart återbesök. Pusslen är fortfarande kluriga, omgivningen är faktiskt snyggare och skarpare än tidigare. Man får fortfarande lyssna på Barrys ostiga kommentarer (Jill Sandwich, någon?) och bli smått rädd för de stora bossarna. Det här är en tvättäkta överlevnadskräckklassiker som fortfarande är överlägsen många kopior och uppföljare – med undantag för Resident Evil 2.

Däremot hade jag önskat att Capcom hade placerat in lite mer saker i den HD-injekterade utgåvan. Lite mer pussel och kanske ett 2-spelarläge online hade varit kanon. Men jag är ändå jävligt glad att de har förbättrat den hemska kontrollen och har gjort den bra. Dessutom är spelet inte så dyrt. Ungefär ett par hundringar på PSN köpte jag det för till min PS4:a.

Att se BSAA-dräkterna ifrån Resident Evil 5 i det här spelet är minst sagt kul. En fin länk mellan ettan och femman.

Att se BSAA-dräkterna ifrån Resident Evil 5 i det här spelet är minst sagt kul. En fin länk mellan ettan och femman.

Tre plus:

1. Den nya kontrollen är mycket välkommen! Äntligen kan man springa åt vilken riktning man vill utan att vrida karaktären.

2. Den nya HD-grafiken och det läckra 5:1-ljudet lyfter upp stämningen rejält.

3. Än idag så är det här ett magnifikt skräckäventyr i världsklass.

Tre minus:

1. Ett klassiskt scenario där man har för mycket saker i ryggsäcken och inte kan ta med mer grejer är rätt frustrerande. Särskilt när man vill ha ammunition eller energi. Det är visserligen en del av Resident Evils charm, men det kan bli jobbigt under fel tillfälle.

2. Några nya pussel hade inte skadat.

3. Varför finns inte spelet till Wii U? Gamecubekontrollen skulle passa riktigt bra.

 

Barry, Barry. Hans ostiga repliker är ändå en del av Resident Evils historia, och jag är faktiskt glad att det är oförändrat.

Barry, Barry. Hans ostiga repliker är ändå en del av Resident Evils historia, och jag är faktiskt glad att det är oförändrat.

Slutsats:

Resident Evil HD Remastered är i stort sett samma spel som Resident Evil Remake, med några förbättringar som grafiken och viktigast av allt: kontrollen. Fortfarande är spelet den bästa versionen av första Resident Evil och det tåls absolut att ta en tur i herrgården med Chris och Jill. Eftersom jag inte har spelat remaken på 12 år så var det här ett underbart återbesök. Om man inte har spelat första Resident Evil, eller om man älskar spelserien så rekommenderar jag absolut denna uppdaterade HD-utgåva. En bra start, som fortfarande är helgrymt. Herrgården bjuder fortfarande på en rättvis utmaning i spelväg.

Betyg: En stark 4:a av 5.

Resident Evil HD Remastered finns ute nu. Det finns till Playstation 3, Playstation 4, XBXO 360, XBOX One, PC. Jag recenserade Playstation 4-versionen.

Återblicksrecension: Resident Evil 3 – Nemesis.

resident-evil3

Egentligen är detta en vanlig recension, men eftersom jag har spelat Resident Evil 3 – Nemesis tidigare, (fast jag inte klarat av spelet tidigare förrän nu) så får det här vara både en vanlig recension och en återblicksrecension.

Jill Valentine är fantastisk. Jag gillar hennes klädval i det här spelet. Minst lika klassisk som hennes polisutstyrsel i remaken av Resident Evil till Gamecube.

Jill Valentine är fantastisk. Jag gillar hennes klädval i det här spelet. Minst lika klassisk som hennes polisutstyrsel i remaken av Resident Evil till Gamecube.

Resident Evil 3 – Nemesis handlar om Jill Valentines flykt från den zombieinvanderade staden Raccoon City. Om att köttslafsande zombies inte vore jävligt nog, så har Umbrella (de som ligger bakom T-viruset) skickat ett groteskt monster vars mål är att döda alla S.T.A.R.S-medlemmar och nu har han ställt siktet på Jill. Detta monster heter Nemesis och han är en rejäl varböld i röven. När han väser ”S.T.A.R.S.” inan han dänger till en med sina tentakler eller sin råstyrka får ens ryggrad att frysa till is.

Det tredje spelet är ganska likt föregångarna men har fokus på action än pussel fast pusslen förekommer. Men den största ”nyheten” var att man blev ständigt jagad av den biffiga Nemesis. Det är jävligt att få en raket som han avfyrar rätt i fejset på en. Så det är riktigt tufft att bli jagad av honom. Vill man slåss mot Nemesis så får man räkna med att en del ammunition kan slösas, så det går att undvika att slåss. Tänk över saken noga.

"Vad är klockan?" undrar Jill Valentine. Skämt åsido, men pussel förekommer faktiskt i Resident Evil 3 - Nemesis. Även om de är färre än tidigare.

”Vad är klockan?” undrar Jill Valentine. Skämt åsido, men pussel förekommer faktiskt i Resident Evil 3 – Nemesis. Även om de är färre än tidigare.

Grafiken lider av samma problem som del två. Omgivningarna är fina men karaktärerna är gräsliga i jämförelse när man spelade det för många år sen. Vad ska man egentligen förvänta sig när detta är ett Playstation-spel? Inte så värst mycket. Men å andra sidan stör inte grafiken något. Det kompenseras av den fantastiska skräckmusiken och de tajmande skrämseleffekterna i denna survival horror-klassiker. Resident Evil 3 – Nemesis är verkligen tät och spännande för man blir alltid oförberedd på vad som ska hända. Adrenalinet pumpar varje gång ett monster oförberett hoppar fram på ett ställe man tidigare besökt. Det håller än idag.

Ett välbekant plats. Konferensrummet i polisstationen från Resident Evil 2. Bästa platsen i spelet fast det använts tidigare. Vilken ironi!

En välbekant plats. Konferensrummet i polisstationen från Resident Evil 2. Bästa platsen i spelet fast det använts tidigare. Vilken ironi!

Men vad som inte håller så bra är att man måste springa fram och tillbaka till olika platser man tidigare besökt för det blir väldigt långdraget – bara för att låsa upp en jävla dörr. Bör nämnas att Nemesis lurar runt hörnet och han är inte snäll. Det är nog därför jag tror spelet känns längre än vad det egentligen är. Jag tror faktiskt att Resident Evil 3 – Nemesis är mycket kortare än föregångaren Resident Evil 2. På tal om tvåan, så är det en ren njutning att springa runt i den legendariska polisstationen från Resident Evil 2. Begränsat visserligen men en ren njutning. Till och med musiken är likadan! Det är rätt intressant att se dörrar man tidigare kunde öppna är igenspikade. Frågan är om Leon eller Claire har spikat igen dörrarna när de kutade omkring på stationen? Ett litet mysterium.

Kontrollen är fortfarande kass, men den har förbättrats rejält. Tack vare att man lätt kan vända på Jill 180 grader och man inte behöver trycka på actionknappen för att springa uppför en trappa är plus i kanten. Annars är det rätt lätt att känna igen kontrollen, särskilt om man nyligen spelat någon av föregångarna.

Tre plus:

  • Jag gillar Jill Valentine. En av de bästa kvinnliga hjältinnorna genom tiderna, och hon räds inte att sparka zombieröv eller Nemesis pung.
  • Det är mer action och det blir mer adrenalin som flödar för det blir mer intensivt än tidigare. Särskilt när man har en Nemesis som jagar en.
  • Att återbesöka polisstationen från tvåan är ren njutning.

Tre minus:

  • Trean är kortare än föregångarna men känns längre att spela på grund av den ständigt dryga genomspringningarna fram och tillbaks. Det är en dålig balansgång.
  • Även om kontrollen känns bättre så stör jag mig väldigt mycket på att det ska vara så svårt att till exempel springa framåt eller sikta.
  • Grafiken är föråldrad, särskilt karaktärerna.
Nemesis är en för jävlig spelskurk som förekommer väldigt ofta. Men samtidigt är han en perfekt roll som spelets antagonist. Nemesis fick sedan komma tillbaks i Resident Evil: The Umbrella Chronicles och i Marvel vs. Capcom 3.

Nemesis är en förjävlig spelskurk som förekommer väldigt ofta. Men samtidigt är han en perfekt roll som spelets antagonist. Nemesis fick sedan komma tillbaks i Resident Evil: The Umbrella Chronicles och i Marvel vs. Capcom 3.

Hur är spelet idag jämfört med då? Slutord.

Resident Evil 3 – Nemesis är ett bra spel, och känns fortfarande rätt spännande att spela. Det är rätt intensivt och man får plöja igenom en del zombies. Tillskottet Nemesis är riktigt badass samtidigt som han är väldigt förjävlig eftersom han kommer fler gånger som en värsta mördarmaskin. Resident Evil 3 – Nemesis har åldrats en hel del, och det är både till det sämre och till det bättre. Det är klart svagast i originaltrilogin till Playstation eftersom det är väldigt kort men samtidigt känns det segt att spela igenom. Det kan nog bero på mindre pussel och mer action. På gott och ont. Jag är glad att Jill Valentine fick vara med ett originalspel till för hon är verkligen fantastisk. Jag hade förväntat mig mer nostalgi som jag fick i herrgården i ettan eller i polisstationen i tvåan men det känner jag inte alls här. Dock är det här spelet klart spelbart och håller än i dag. Capcom vet hur man gör en klassiker.

Betyg: En stark trea av fem.

Resident Evil 3 – Nemesis finns till Playstation, Dreamcast, Gamecube och till PSN. Jag spelade PSN-versionen (amerikansk import) till Playstation 3.