Jerrys 60 favoritartister genom tiderna. Plats 9: Lady Gaga.

gagaPlats 9: Lady Gaga.

För min del brukar inte en modern artist ha så imponerande bredd. Vissa artister kanske sjunger nån enstaka bra sång medans resten av deras sånger är ren skit. Men så är det här med Lady Gaga. Jag såg musikvideon till ”Poker Face” på MTV när jag låg hemma och var magsjuk. Genast tyckte jag att det här var en bra låt och att Lady Gaga var en intressant artist. Det skulle komma mer av den sorten. Från hennes genombrottsskiva ”The Fame” (som blev en vidareutvecklad variant kallat ”The Fame Monster”) fanns det en hel del hits. Plötsligt blev hon en enorm artist och en bra sådan. Hennes andra skiva ”Born This Way” var ännu starkare och det fanns ännu grymmare hits. Jag ser en otroligt begåvad och galen artist som inte är ifrån denna värld. Lady Gaga är som en Madonna som går på anabola och nitroglycerin. Fast ännu bättre. Hennes galna sminkning och de vansinniga dräkterna är bara hennes coola yttre. Det är hennes sång och intelligens som är hennes riktiga styrka. Och när jag såg Lady Gaga uppträda i Stockholm, då visste jag det. Lady Gaga är en artist helt i världsklass.

Bästa sånger: ”Edge Of Glory”, ”Venus”, ”Hair”.

Jerrys 60 favoritartister/grupper genom tiderna:

9. Lady Gaga.

10. Chuck Berry.

11. Eddie Cochran.

12. Ricky Nelson.

13. Bob Dylan.

14. The Rolling Stones.

15. The Beatles.

16. Wanda Jackson.

17. Dolly Parton.

18. The Beach Boys.

19. Alice Cooper.

20. Frank Sinatra.

21. Albert Ammons.

22. The Big Bopper.

23. Demented Are Go.

24. Bruce Springsteen.

25. AC/DC.

26. Roxette.

27. Eddie Meduza.

28. Michael Jackson.

29. Tina Turner.

30. Queen.

31. Led Zeppelin.

32. Alison Krauss.

33. Bon Jovi.

34. Metallica.

35. Dave Edmunds.

36. George Jones.

37. David Bowie.

38. Batmobile.

39. Kenny Loggins.

40. Matchbox.

41. MAD SIN.

42. Ritchie Valens.

43. Eminem.

44. The Offspring.

45. Bonnie Tyler.

46. Aerosmith.

47. Beyoncé.

48. Foo Fighters.

49. Kylie Minogue.

50. Taylor Swift.

51. Carl Perkins.

52. ABBA.

53. Shakin’ Stevens.

54. The Coasters.

55. Nirvana.

56. The Shadows.

57. Jimmie Rodgers.

58. Johnny Burnette.

59. Halestorm.

60. Hasil Adkins.

Stockholm och Lady Gaga!

Vi hade väntat sedan februari. Men så var äntligen tiden kommen.
I måndags satte jag, min sambo Malin och hennes kusin oss på tåget till en av mina favoritstäder; Stockholm. Där skulle vi se en av världens största artister:
Lady Gaga.
När vi kom till Stockholm möttes vi av väninnan Verah och vi åt en god tacobuffé i Mörby. Sedan tittade vi på härliga Zombieland för den är så lättsam och skitrolig.

image

Loot från Scifi-Bokhandeln.

Morgon efter, på tisdagen, skulle vi ”kill some time” och kika i butiker. Jag ville till Sci-fibokhandeln å jag kikade in där. Fick med mig en Totoro-kortlek, en Ash Williams ”Popfigur” och en Tetris-iskubform. Damerna besökte HM och nån mer klädbutik. Vi kikade också i Buttericks eftersom vi ska iväg på Halloweenfest i slutet av oktober. Nåt fick vi med där också.
Vi passade också på att besöka Starbucks för jag ville ju testa deras kaffe. Åh, så gott det var. Jag gillade deras service också!

image

Starbucks kan det här med kundservice.

Sen drog vi hem till Verah och tog en liten stunds avkoppling eftersom det skulle bli en hård kväll. Jag lagade maten och det blev baconinlindad kycklingfilé med cream fraiche och paprika samt riven ost. Helvetes gott!

Runt femtiden passade vi på att ta fart mot Globen efter vi visste att det skulle komma en massa folk dit. Vi fann vår entré och vi stod ganska bra till i kön eftersom den växte som en löpeld bakom oss. När vi kom in så passade vi på att köpa något som vi kunde ta med hem. 300 kr för en t-shirt är dyrt men det var ett minne för livet. Självklart köpte jag och Malin en var sin.
image

Det var svårt att hitta i Globen eftersom att jag inte har varit där förut. Vi skulle högst upp och my God vilka hemska trappor. Jag höll på att dö. Men när vi kom upp så insåg vi att vi var på fel sida så vi var tvungna att gå ner igen, gå runt. Och ta nya trappor upp.
Fy fan.
Vi fann våra platser fort och började invänta konserten som skulle börja halv åtta.

image

Jag hade aldrig varit i Globen förut. Den var större än vad jag trodde.

Först var det nån New York-snubbe som jag tyckte var dålig. En halvtimme senare kom det en DJ som spelade en hård beat. Coolt i början men det var enformigt i längden så det var inte bra heller. Bägge förbanden är tydligen vänner till Lady Gaga.
Sen, efter när DJ’n slutade spela byggdes trycket mer och mer. Äntligen skulle Gaga komma ut. Trodde vi.
Klockan tickade.
Väntan var värre än förbanden. Men nån minut efter klockan nio drogs det stora skynket ner. Bandet och dansare drog igång en fest med stora, färgglada bollar och ett hårdare tryck bildades. Ett hål öppnades i huvudscenen. Ut kom en kvinna iklädd änglavingar och en stort, blått klot på klänningen.

Mina damer och herrar, Lady Gaga var äntligen på scen!

Hon vrålade mycket ”Stockholm” och ”Sweden”. Direkt körde hon några låtar från skivan ”Artpop”. Och det är en helvetes stor skillnad att höra låtarna live än på skiva/Spotify. Till och med de ”mindre bra” låtarna blev skitbra live. Men det beror på att man måste se Lady Gaga uppträda framför en för att uppskatta låtarna till dess fulla potential.
Jag hörde ”Aura”. ”G.U.Y”. Jag älskade att Lady Gaga bjöd på sig, när hon gjorde en gristryne-grimas innan ”Swine”. ”Sexx Dreams”.
Jag blev eld och lågor när hon spelade ”Venus”. Hela numret var skitsnyggt. Under låtens gång kom det skitstora blommor i läckra färger ifrån olika delar av Lady Gagas galna scen. Klart det snyggaste numret.
Efter ”Venus” bjöd Gaga på en bra dialog om sina stora hits som gjorde till världsstjärna. ”Just Dance”. ”Poker Face”. ”Telephone”. ”Paparazzi”. ”Born This Way”. ”Marry The Night”. Med mera.
Gissa vad? Vi fick för fan höra ”Just Dance”. ”Poker Face”. ”Alejandro”. ”You And I”. ”Paparazzi”. ”Edge Of Glory”. ”Bad Romance”. Hon gav oss verkligen mycket mer än vad man kunde tro. Och all spexande och otroliga scenografi så måste jag också säga att hon är en enorm sångerska! När hon satte sig vid det snygga bergskristallformade pianot och sjöng ballader blev mina armhår som taggtråd. Helvete!

En ung tjej från publiken skulle få sitt livs kväll. Lady Gaga bjöd upp henne på scenen och hon var alldeles tårögd. Sen sjöng Lady Gaga en balladversion av ”Born This Way”, med tjejen bredvid sig. Ren magi.
Bägge försvann under scen och Gaga kom tillbaks åter igen med en ny, galen dräkt. Under hela kvällen har hon haft många klädombyten och snabba ryck blev det. Kläderna förstår jag att det kunde gå fort med men hur lyckas hon med sminket så fort? Enormt.
Det var allt från snäckskalsbikini till en tokig bläckfiskdräkt. Till och med en svartröd flanellskjorta! Jag tycker att det är härligt, som sagt, att Lady Gaga bjuder på sig själv. Till och med så berättar om att hon kallas för tokig angående sina dräkter och peruker. Plötsligt så byter hon om. På scenen. Peruk och allt.
Sen fortsatte hon med låtar från ”Artpop”. ”Applause” var enormt bra. Lady Gaga läste även upp ett brev från ett fan och erbjöd honom och hans vänner att följa med backstage senare. Väldigt generöst av Lady Gaga.
Jag gillade också när hon pratade om att alla ska vara sig själv, att homosexuella ska inte vara instängda och hatade. Och bad att alla hatare att ”get the fuck out of here”. Publikens jubel var total. Respekt.
Till sist kom Gaga i en vacker brudklänning(?) och drog igång showens sista låt; ”Gypsy”. En värdig final för en magisk afton.
Jag tog en massa bilder men jag tänker inte publicera dom här för respektens skull.
All väntan var verkligen värt det. Lady Gagas konsert ”The Artpop Ball” är det bästa jag någonsin sett. Holy Mother of God.

Här är en kort lista på vilka konserter jag minns mest och tycker är bäst:
5. Jerry Lee Lewis, Little Richard och Chuck Berry i Sunne 1998.
4. Backyard Babies i Malung 2008.
3. John Fogerty i Karlstad runt 2004-2006.
2. Dolly Parton i Karlstad runt 2007-2009.
1. Lady Gaga i Stockholm 30/9 2014.

Om det fanns något jag saknade så var det ”Hair”. Den låten är en av Lady Gagas bästa. Men man ska inte klaga. För vi fick precis vad vi ville ha. Plus mer.
Tack, Lady Gaga, för att du är så jävla awesome!
Helt klart en femma av fem i betyg!

image

När jag skriver det här, så är vi snart hemma hos våra barn, som passas av morföräldrarna. Något underbart när man åker till Stockholm och några underbara när vi kommer hem.
Det här är en resa att minnas.

Till och med gubben som ropade ”Öronprooppar, en för 10 kronor” konstant blev lite underhållande när vi väntade i kön till Globen.

image

Försökte smuggla den här godingen med mig hem, men det gick inte så bra.

Musikåret 2013: Sätrapôjks åsikter.

YOHIO har blivit ett namn att komma ihåg - för resten av våra liv.

YOHIO har blivit ett namn att komma ihåg – för resten av våra liv.

År 2013 är snart till ända och rent musikaliskt har året varit sisådär. Jag har inte riktigt hängt med precis. Istället för att skriva en topplista så skriver jag lite grann om musikåret 2013. Men jag ska kora årets låt, artist och album.

Melodifestivalen fick mig att rynka på näsan lite. Det var mycket låtar jag tyckte var bedrövliga. Den bästa låten – ”In And Out Of Love” med Martin Rolinski – gick inte ens till final. Ironiskt nog slogs han ut i Andra Chansen av Robin Stjernbergs ”You”. Stjernberg vann sedan finalen med YOHIO tätt i häl. Jag är inte så förtjust i ”You” men Stjernberg verkade så ödmjuk. Kul att han vann. Fast jag skulle faktiskt föredra YOHIO’s ”Heartbreak Hotel” eftersom den tror jag skulle slå bättre i Europa. Men då blev det inte.

Emmelie De Forest vann rättvist i Malmö. Hennes "Only Teardrops" var den enda låt jag trodde helhjärtat på under Eurovision.

Emmelie De Forest vann rättvist i Malmö. Hennes ”Only Teardrops” var den enda låt jag trodde helhjärtat på under Eurovision.

Eurovision hölls i Malmö, och det var många deltagare från många länder som deltog. Mycket var skit, men några stack ut. Grekerna med sitt bidrag ”Alcohol Is Free” fick mig att skratta och de hade härlig takt. Att de hade skoj spreds vidare till publiken.
Jag är glad att Danmark vann för Emmelie De Forests ”Only Teardrops” är den låt som jag tyckte var starkast. Kul att Danmark vann på svensk mark – igen!

Så här såg Miley Cyrus ut för några år sen - innan hon satte sig på en rivningskula och utan kläder.

Så här såg Miley Cyrus ut för några år sen – mer countryaktig, innan hon satte sig på en rivningskula och utan kläder.

Miley Cyrus är tveklöst den artist som ställt till med ”skandalrubriker” på grund av sitt uppträdande på MTV-galan och musikvideon till ”Wrecking Ball”. Det är synd att musikvideon är motbjudande för att det är egentligen inget fel på sången. Tvärtom, jag tycker att ”Wrecking Ball” är rätt fin. Tydligen ger Mileys ”dirty girl”-attityd rejält med uppmärksamhet och publicitet, för över 200 miljoner har sett musikvideon på Youtube. Jag föredrar ”Director’s Cut”-versionen för där är det bara hennes gråtande närbild som syns istället för en naken kvinna på en rivingskula.

Lady Gaga gillar att bryta gränser. Uppträtt naken i videos för konstens skull och är naken på omslaget till "ARTPOP".

Lady Gaga gillar att bryta gränser. Uppträtt naken i videos för konstens skull och är naken på omslaget till ”ARTPOP”.

Lady Gaga har skapat pepp med tanke på releasen av ”ARTPOP”. Hon har också kastat av sig kläder, men för konstens skull. Inga köttklänningar här inte. Både ”Applause” och ”Venus” blev singlar innan ”ARTPOP” äntligen kom i november. Men det är hennes mest ojämna album hittills. De bra låtarna är i världsklass men de mindre bra är nästan katastrofala. Men det kanske tar tid att lära sig att uppskatta alla sångerna. Vem vet?

Rockabilly som moderniseras. Är det bra eller är det dåligt för musiken? Top Cats har brutit en trend här.

Rockabilly som moderniseras. Är det bra eller är det dåligt för musiken? Top Cats har brutit en trend här.

Torsbygruppen Top Cats släppte ut sitt nya album ”Smashing To The Ground” i våras och blev succé direkt. Här märkte jag att rockabillygruppen försökte förnya rockabillyn. Tappert försök för det behövs faktiskt. Men hur långt kan man gå? ”Romeo” är rätt överskattad – om man inte spelar upp sången på Spotify och höjer tonarten. Då blir sången bättre. Titelspåret är det bästa spåret och växer hela tiden.
Min gissning är att Top Cats släpper en specialversion av albumet och lägger till ”Det Kan Jag Inte Rå För” som de spelade i SVT’s ”Alla Tiders Hits”.

Katy Perrys ”Roar” är den bästa låt hon gjort och är den enda bra låt jag hört med henne.

John Fogerty har slagit till comebacks förut och gjort dom till triumfer. "Wrote A Song For Everyone" är inget undantag.

John Fogerty har slagit till med comebacks förut och gjort dom till triumfer. ”Wrote A Song For Everyone” är inget undantag.

John Fogerty kom med ett album där han tog med olika artister som han sjöng duett med. Det blev riktigt lyckat, och hans klassiska sånger från hans egen solokarriär och Creedence Clearwater Revival har fått nytt liv. ”Wrote A Song For Everyone” heter albumet och innehåller duetter med bland annat Keith Urban, Alan Jackson och Foo Fighters. Hoppas han gör en uppföljare.

Årets upptäckt för mig är tveklöst Halestorm. Varför har jag inte hört dom förut? Lzzy Hales röst är i världsklass!

Årets upptäckt för mig är tveklöst Halestorm. Varför har jag inte hört dom förut? Lzzy Hales röst är i världsklass!

Jag har upptäckt gruppen Halestorm och är grymt förtjust i deras blytunga rockmusik. Nu har de inte släppt något nytt i år, men jag har hittar en musikskatt. ”Love Bites (So Do I)” är helt magisk! Sångerskan Lzzy Hales röst får mina hårstrån på armarna att stå som spikar.

Frågan är vilken, vad och vem som var bäst år 2013? Här är mitt facit:

  • Årets album: ”Wrote A Song For Everyone” – John Fogerty.
  • Årets artist: Lady Gaga.
  • Årets låt: ”Venus” – Lady Gaga.
  • Sämsta låt: Vad som helst med Bruno Mars.
  • Sämsta artist: Bruno Mars.
  • Årets upptäckt: (ej nödvändigtvis från i år) Gruppen Halestorm.
  • Årets svenska artist: YOHIO.
  • Årets skandal: Miley Cyrus uppträdande på MTV-galan.

Hoppas att 2014 bjuder på mer intressant musik!

Bruno Mars är alldeles för mycket för mig. Det är som att äta för mycket ris utan att dricka vätska efteråt.

Bruno Mars är alldeles för mycket för mig. Det är som att äta för mycket ris utan att dricka vätska efteråt.

Recension: Lady Gaga – ARTPOP.

Lady-Gaga-artpop-1024x1024

Lady Gaga är just nu världens största artist. Hennes märkliga stil har gett henne kultstatus, men det är hennes musik och melodier som gör henne riktigt briljant. Efter succéerna The Fame och Born This Way så kommer hon med sitt tredje album: ARTPOP.

Jag skulle kunna kalla hennes skivor för helt olika. The Fame (och den förlängda versionen The Fame Monster) bjöd på trallvänliga melodier man sent skulle glömma. Born This Way var ett episkt verk med fantastiska melodier och stark sångröst. ARTPOP är beskrivs bäst som popkonst. Viss konst kan vara riktigt svårt, och detta faktum stämmer också in på det här albumet.
Lady Gaga tar till sig ännu svårare melodier än tidigare, och jag fick först svårt att sätta fokus på helheten när jag lyssnade på ARTPOP. Albumet är verkligen ojämnt och det krävs en del lyssningar för att man ska förstå helheten. Singlarna Applause och Venus är två av albumets bästa spår så jag tycker det är märkligt att Gaga valde dom som singlar. För att skapa hype och pepp kanske? Vem vet. En sak är säkert, hon är väldigt intelligent. Och galen. Här går galenskap och intelligens hand i hand.

Men det största bekymret efter att ha lyssnat på ARTPOP är Lady Gagas framtid. Hon kom ingenstans när hitsingeln Poker Face dök upp, och blev en ikon när Bad Romance spelades för första gången. Hon har haft på sig osannolika kläder på sig, som köttklänningen. Nu kör hon ett mer naket tema, och hon har typ vikit ut sig för konstens skull innan ARTPOP kom ut.

Min fråga är: Vart är Lady Gaga på väg?

Vad ska hon hitta på härnäst? Nyckeln till gåtan är att hon vågar vara sig själv, och det beundrar jag jättemycket. Men räcker det egentligen? Hon sätter ribban högt inför nästa album och för de som följer henne. Denna trendsättare är utan konkurrens unik.

Lady Gaga låter mer allvarlig här än i The Fame och Born This Way (fast den sistnämnda var också allvarlig) men hon har också utvecklats en hel del. Sångrösten och hennes refränger är i världsklass. En typisk Lady Gaga-låt beskrivs bäst som väldigt svår i början men den växer ju mer man lyssnar på den. ARTPOP är en svår skiva men det krävs många fler lyssningar för att man ska förstå Lady Gaga.

De tre bästa låtarna: (Tre plus)

  • Applause – ARTPOP’s första singel är ett utmärkt avslut för albumet, med en passande titel.
  • Venus – Första gången jag lyssnade på den kände jag ett visst avsky. Men det var något med refrängen som fick låten att växa, och idag kan jag inte sluta lyssna på Venus.
  • Gypsy – Armhåren reser sig när jag hör Lady Gagas sångröst höja sig. En underbar blanding av Hair och The Edge Of Glory. ARTPOP’s bästa sång tycker jag.

De tre sämsta låtarna: (Tre minus)

  • Jewels N’ Drugs – För mycket hiphop i min smak, men den här sången är extremt rörig och väldigt mörk. Jag får inte grepp på sången. ARTPOP’s sämsta sång tycker jag.
  • Mary Jane Holland – Låten låter ena stunden bra men det vänder snabbt och blir riktigt flummig. Det är ungefär som att höra på en gammal LP med repor i.
  • Dope – En långsam flummig låt som får mig att rynka på näsan. Den här är väldigt mörk och melankolisk. Synd på ett sätt, för hon sjunger bra.

Slutsats:

Lady Gaga slutar aldrig att förvåna mig, men här har hon kommit med en väldigt ojämn skiva med splittrade beats. Däremot är hon genial och kan sjunga som en gudinna. Jag tror att ARTPOP kommer att växa mer och mer, fast jag saknar mer hits i stil med Hair, The Edge Of Glory, Alejandro och Bad Romance även om Gypsy, Applause och Venus är riktigt trallvänliga. Jag tycker att hon har gjort det igen men ändå känns det som hennes sämsta album. Det är tur att Lady Gaga har en hög lägstanivå för hon är verkligen fantastisk. Det låter som jag sågar skivan men det gör jag inte. Det här är ett riktigt konstverk och måste ta sin tid att lyssna på. På något sätt är det genialt av Lady Gaga. Ingen fullträff men inget fiasko heller. Bra!

Betyg: En svag fyra av fem.

lady-gaga-nude-art-pop-cover

Årets bästa låtar 2011: Sätrapôjk berättar.

Året har nått sitt slut, och då passar jag faktiskt på att sätta ihop en 11-toppslista av de bästa låtarna i år.

Innan jag tar upp elva-topplistan så nämner jag två bubblare, och de är Melodifestival-deltagare:

  • E’ Det Fel På Mej med Linda Bengtzing får mig att tralla en del. Oh My God med The Moniker får mig riktigt glad. De är väl värda att nämnas, men de räcker inte riktigt ända fram.

Nu är det då dags! Mian elva favoritlåtar 2011, från plats 11 till plats 1 – med motiveringar:

  • 11. Leaving Home – Nicke Borg. Backyard Babies sångare debuterar i Melodifestivalen och slår till med den bästa låten tycker jag i årets festival. Nickes stämningsfulla och riviga röst passar så grymt bra här.
  • 10. Judas – Lady Gaga. Refrängen i sången är mycket bra. Gaga visar även i de mest rödsvarta sånger att hon sjunger gudomligt bra.
  • 9. Part Of Me – Sanna Nielsen. Sanna floppade i årets Medodifestvial för mig, men hon har gjort en annan sång från årets album. Hade hon tagit denna låt så hade Eric Saade sett upp. Hör på hennes stämma i refrängen. Jag ryser kärleksfyllt.
  • 8. Jag kommer – Veronica Maggio. Först avskydde jag låten men den har vuxit sig starkare. Det är nog en jättebra balans med den snabba takten, gitarr-riffen, texten och framför allt Maggios röst som gör så att låten stämmer. Hade nån av dessa faktorer tagits bort hade låten inte varit lika bra. Tro mig.

Veronica Maggio. ”Jag Kommer” är årets åttonde bästa låt enligt Sätrapôjk.

  • 7. Born This Way – Lady Gaga. Debutlåten från Gagas nya skiva är bara ett smakprov på hur bra hennes album är. Slagkraftig text, härlig stämning och riktigt förstärkande för självförtroendet.
  • 6. Just A Kiss – Lady Antebellum. Så lugn, så kärleksfull. Den doftar lite country, en del mjuk pop och har mycket själ.
  • 5. Party In My Head – September. Hennes framgång fortsätter. Jag har höjt ljudet många gånger varje gång den här låten spelas i radio. Den skriker PARTY!
  • 4. The Edge Of Glory – Lady Gaga. Mer Gaga? Ja! Det här är en modern popklassiker med en grym refräng, härliga beats och ett underbart saxofonsolo. Jag har sjungit en hel del gånger till refrängen.
  • 3. When We Stand Together – Nickelback. De råa Nickelback har imponerat på mig i några år. Här sparar de inte på trumslagen och Chad Kroegers starka sångröst är en av mina favoriter inom modern tid.
  • 2. Heartache – Top Cats. Rockabillybandet från Torsby – ja, de är från samma hemstad som jag – har fått en riktig flygtur i år. Efter deras framgångsrika uppträdande på Talang så har de vuxit till sig ännu större. Deras skiva med samma titelspår har blivit en storsäljare. Låten? Den bästa rockabillylåten på många, många år. Herr Kleppenes sångröst är bättre än någonsin. Nästa år ska de delta i Melodifestivalen!

Top Cats. Deras ”Heartache” är årets bästa svenska låt och visar att de är en grupp att räkna med på allvar!

Årets bästa låt? Jo det är:

  • 1. Hair – Lady Gaga. Fjärde låten med Lady Gaga på listan! Men varför har jag valt denna låt till årets bästa? Många av hennes låtar från ”Born This Way” är guldkorn och egentligen skulle jag ha valt vilken som helst men ”Hair” vinner på grund av här visar hon att hon är en outstanding sångerska på riktigt! Min ryggmärg ryser när hon tar i refrängen. Det bästa är ändå att låten växer för varje dag, precis som – hår…

Lady Gaga har fyra låtar på Sätrapôjks 11-topplista av årets bästa låtar. ”Hair” är årets bästa låt tycker Jerry.

Jag har satt ihop en lista på Spotify, inklusive de två bubblarna och dessutom i rätt ordning.

Vilka har ni valt till årets bästa låtar?

Teckning: Lady Gaga and The Pink Ribbon.

Den här bilden är lite speciell.

Dels är det ett porträtt på Lady Gaga, men jag ville göra det till något mer extra.

Oktober är nu vid våra fötter, och då är det dags för Rosa Bandet.

Jag tänkte – om jag skulle göra ett rosa band omslingrat om världsstjärnan Lady Gaga, så skulle bilden få en annan innebörd.

Nu blev det lite mer annorlunda än vad jag hade tänkt, men det blev rätt intressant i slutändan. Lägg märke till att hon även fått ett rosa öga.

 

Det här hjälper inte direkt forskningen om bröstcancer, men jag ville visa mitt stöd på något sätt.