Jerrys fem favoritkonsoler genom tiderna. Plats 2: NES.

nintendo_nes

NES, eller Nintendo Entertainment System som den heter, är en symbol för retrospel. Det finns många anledningar till varför den är en av spelhistoriens största symboler.
8-bitaren är också ett vanligt namn för Nintendos grå spellåda med röd text ingraverat.

Jag var uppväxt med ett SEGA Master System och blev lite avundsjuk när den ena brodern fick ett NES med Super Mario Bros.
Jävlar vad roligt vi hade med detta spel. Det blev oändliga timmar med plattformsspelande i världsklass och man utvecklades som gamer.
Sen kom det nya titlar hem till oss. (Med oss menar jag brodern men jag skriver oss för vi alla spelade.)

Cobra Triangle var det andra spelet till NES som vi körde och än är det här actionfyllda båtspelet riktigt svårt. Goonies II var det tredje, Kid Icarus det fjärde. Och så vidare.
Vi hade dryga 70 spel till NES, mest tack vare att vi köpte en hel del hyrspel som en hyrvideobutik sålde ut för en spottstyver.

NES betyder mycket för mig. Min gamer-ryggrad stärktes av de tuffa spelens utmaning. Jag lärde mig att se, lyssna och känna mycket glädje med denna magiska maskin. Jag fick lära mig en del engelska, snabba reflexer och namn på spelkaraktärer. Många av dessa blev personliga favoriter.
Link, Samus Aran, Luigi, Pit, Battletoads, Simon Belmont, Mega Man, Ryu Hayabusa och många fler. Visst, Mario är den viktigaste hjälten och hans spel är mästerverk. Men jag har alltid föredragit Luigi.

Den simpla grafiken till NES stora spelbibliotek är fortfarande fascinerande. Att det fanns så mycket fantasi hos Nintendo var beundransvärt. Planeten Zebes från Metroid är fortfarande något av det mest fantasirika från speljätten.

Den simpla grafiken till NES stora spelbibliotek är fortfarande fascinerande. Att det fanns så mycket fantasi hos Nintendo var beundransvärt. Planeten Zebes från Metroid är fortfarande något av det mest fantasirika från speljätten.

Många av mina favoritspelutvecklare har sina rötter i NES. Här började till exempel  Konami, Capcom, Squaresoft, Rare, Acclaim att blomma ut till de ikoner som varit med i årtionden. Capcoms Disneyspel är bland annat de bästa licensspelen som finns, och självklart actionspelen med The Blue Bomber – Mega Man. Det är en av mina favoritspelserier som har få utmanare.
Men det betyder inte att de inte finns.
Konamis Castlevania-trilogi till NES, Legend Of Zelda och Adventure Of Link, plus de tre första Super Mario Bros från Nintendo själva. Det finns så mycket gott att dyka i.

Jag är så tacksam för NES. Utan den har jag troligtvis inte varit så grymt intresserad av tv-spel som jag är idag. Kanske inte alls.
Den simpla, men stilrena spelkontrollen till NES är lätt att komma ihåg. Hur ofta slet man på A och B-knapparna? Det vet jag inte, men att spela Track & Field II tog styggt på knapparna. Jag blir fortfarande kallsvettig av tresteget.

Nintendo tog ut svängarna och vågade göra något nytt och kreativt. Något som satte sig fast på 1980-talet likt ett frimärke. NES hade begränsningar, men det är faktiskt begränsningarna som var dess styrka.
Tack vare det kunde Nintendo och ikoner som Shigeru Miyamoto skapa magiska världar. Oavsett om man vandrade i Hyrule I Legend Of Zelda eller flög upp i skyarna i Kid Icarus, så visste Nintendo vad de gjorde.
Musiken är fortfarande helt enastående i många av spelen. Det är bara att lyssna på soundtracken för Mega Man II, Castlevania, Ducktales, Super Mario Bros 3 eller Journey Of Silius för att förstå vad jag menar. Bitpop av fingerfärdiga personer som inspirerade många andra. Men det enkla är alltid bäst. Oftast.

NES är i stort sett perfekt. Den öppnade inte dörren för spelandet för mig som Master System och Commodore 64 gjorde. Istället var NES bomben som exploderade och utav smällens kraft fick jag något av det bästa som jag har upplevt.

NES skulle ha varit den allra bästa spelkonsolen någonsin, men det finns faktiskt en som är bättre. Hör och häpna!
Men NES är mer än en simpel tvåa. Den är en äkta hjälte.

 

Bästa spelen: Kid Icarus, Mega Man II, Super Mario Bros 3, Castlevania II: Simon’s Quest, Legend Of Zelda.

Många spelhjältar blev mina idoler. En av dom var den blå bombaren: Mega Man. Jag tyckte att hans actionspel var så fantastiskt roliga och tuffa. Mega Man II var toppen av isberget, och är en av de allra bästa uppföljarna någonsin. Dessutom ett av världens allra bästa spel.

Många spelhjältar blev mina idoler. En av dom var den blå bombaren: Mega Man. Jag tyckte att hans actionspel var så fantastiskt roliga och tuffa. Mega Man II var toppen av isberget, och är en av de allra bästa uppföljarna någonsin. Dessutom ett av världens allra bästa spel.

Jerrys fem favoritspelkonsoler genom tiderna:

  1. ?
  2. NES.
  3. Playstation.
  4. Playstation 4.
  5. SEGA Master System.

 

 

Recension: Axiom Verge.

axiom-verge-listing-thumb-01-us-17oct14

Axiom Verge är en äkta Metroid-kopia. Det finns inget tvivel på detta. Upplägget, utforskandet och actionmomenten är precis som i Samus Arans äventyr. Jag tycker att grafiken är riktigt härlig och doftar äkta 8-bitsretro. Det är snudd på pixelperfektion, och skaparen Tom Happ har gjort ett enastående jobb – helt själv!

Tom Happ har gjort grafiken, musiken, kodning och spelets design och det tog honom fem år att framställa det här indie-spelet. Det är riktigt bra gjort att få till ett så komplext spel som Axiom Verge är. Något känt spelföretag borde anställa den här mannen för det är riktigt bra hanterat. Eller ja, han får gärna utveckla fler indie-spel.

Axiom Verge handlar om en vetenskapsman som har dött i en olycka och har hamnat i en surrealistisk rymdvärld. Hur kom han dit? Och var är han? Och hur tar han sig därifrån? Precis som i Metroid, så är Axiom Verge fyllt av mystik och underliga varelser. Vetenskapsmannen Trace har mycket att bita i den märkliga värld han har hamnat i.

Pixelperfektion.

Pixelperfektion. Färgerna är otroligt vackra och för en retroälskare är detta en fröjd för ögonen.

Trace får precis som Samus Aran, en stor arsenal av vapen för att peppra sina fiender med. Man behöver inte samla alla vapen för att klara av spelet, men det är fascinerande att det finns så många olika sorters projektiler att välja mellan. Alla projektiler har sina styrkor och svagheter. Sen kan han få tag på en sorts stenborr som kan borra igenom bräckliga stenväggar och golv. Trace kan också vid ett senare tillfälle ”hacka” sina fiender med hjälp av radioaktiv strålning. Fienderna får då ett helt annorlunda rörelseschema och det kan vara till Traces fördel. Här har Tom Happ gjort ett bra jobb eftersom det finns så mycket att testa.

Som sagt, spelets 8-bitsgrafik är enastående. Här har Tom Happ experimenterat med olika färger och ljussättningar. Blodfyllda organiska bubblor som spräcker när Trace skjuter på dom. De enorma robothuvudena som dyker upp här och där är riktigt detaljerade. Jag skulle kunna kalla Axiom Verge för ett äkta 8-bitskonstverk. Musiken är också väldigt bra gjord och många teman är riktigt vackra.

Kontrollen är också bra och det är ganska lätt att styra Trace. Däremot kan jag ha svårt att trycka in rätt knapp om jag ska använda borren eller skjuta en förvrängarbomb – och råkar trycka på fel knapp. I vissa tillfällen, som i bossfighterna, är detta väldigt frustrerande. Jag hoppas på förbättring i en eventuell uppföljare.

Vad jag har svårt med Axiom Verge, är att i senare delen av spelet så vet jag inte vart jag ska gå. Det är lätt att gå vilse fast det finns en karta. När jag spelar en bra stund så får jag en känsla att det blir väldigt enformigt och det blir för mycket av samma. Det är synd att jag känner så, för Axiom Verge är faktiskt ett intressant spel. Men trots att det är så komplext, mystiskt och djupt så saknas det något. Jag vill inte klaga på ett spel som en person har gjort men jag saknar konkreta riktlinjer. Eller så jämför jag spelet med Metroid för mycket och det är faktiskt rätt orättvist att göra det. Men jag kan samtidigt inte låta bli.

Pang.

Pang. Bossfighterna är riktigt utmanande och de flesta bossarna ser coola ut.

Tyvärr är också spelets story lite väl komplext för spelets upplägg. Jag är visserligen glad att det inte blir tråkigt, men allt som de stora robothuvudena pratar om har jag tyvärr glömt bort, om varför de inte sitter ihop med sina kroppar och så vidare. En meny där man kan läsa om varje robothuvud vore en bra idé och om allt de pratar om skulle underlätta rejält. Tyvärr så faller det platt.

Men jag kan inte skriva att det här är ett slarvigt spel, för det är det verkligen inte. Tom Happ har gjort otroligt mycket med Axiom Verge. Jag hade bara önskat lite mer struktur och mer variation. Är jag då besviken på spelet? Ja, faktiskt. Jag hade hoppats på något mer än vad det blev i slutändan. Fan vad taskig jag känner mig när jag skriver så här, men blir jag besviken av ett spel så måste jag ju få skriva det?

Tre plus:

1. För en retroälskare så är grafiken och musiken helt underbara. Det är en fest för ögonen och öronen.

2. Vapenvariationen. Det finns så mycket vapen att välja mellan och alla har sin personliga charm.

3. En enda person har gjort hela spelet – och det är otroligt beundransvärt.

Tre minus:

1. Ibland så vet man inte vart man ska. Okej, det är en del av charmen av Axiom Verge, men riktlinjer hade inte skadat.

2. Storyn är stundvis väldigt flummig och jag glömmer tyvärr bort varför man måste göra det här och det där.

3. Efter en stunds spelande så blir jag väldigt mätt på Axiom Verge på grund av brist av variation.

De stora robothuvdena som dyker upp här och där är mystiska ting. Vad vill de?

De stora robothuvudena som dyker upp här och där är mystiska ting. Vad vill de?

Slutsats:

Axiom Verge är en besvikelse. Jag hade hoppats på mycket mer än slutresultatet. Men ljuspunkterna är riktigt starka och jag älskar spelets grafik och musik. Tom Happ har gjort en bra Metroid-kopia med sin egen personliga charm. Det räcker dock inte hela vägen, men för en retroälskare så är detta en fin resa i en komplex rymdvärld. Det är absolut värt en genomspelning och om man vill spela en speedrun så går det absolut bra. Men det kommer jag inte att göra. Ett råd är att absolut inte ha för höga förhoppningar och inte ens tänka på Metroid innan du spelar Axiom Verge.

Betyg: En svag trea av fem.

Axiom Verge finns på PC och Playstation 4. Jag har spelat och recenserat Playstation 4-versionen.

Jerrys 100 favoritspel genom tiderna. Plats 41: Metroid Prime.

Ice_Spreader

Det lät som en risk när jag fick höra att Nintendo och Retro Studios skulle omvandla Metroid-serien till ett FPS-lir. Sanningen är att det här är en äkta jackpot. Metroid Prime är ett mästerligt återseende av underbara och coola Samus Aran, och för fan: Retro Studios har lyckats att förankra den där Metroid-känslan i ett nytt perspektiv. Det är ett härligt utforskaräventyr, precis som dess föregångare. Men den största skillnaden är att man får se med Samus egna ögon. Samus hamnar på Tallon IV för att leta efter den farligaste varianten av de dödliga Metroids och stoppa Zebes rymdpirater igen. Gamecubes kontroll är som gjord för det här storslagna spelet och det är jättelätt att kontrollera Samus. Vad som är överraskande är att man kan göra i stort sett allt som man kunde göra i 2D-äventyren. Till och med att rulla ihop sig till en liten boll. Samus Aran får även nya vapen som magmastrålar eller klassiska isskotten. Samus kan också scanna in fiender för att lära sig om dom och eventuellt hitta svagheter. Praktiskt! En häftig grej är när man laddar upp ett skott med Samus skjutarm och skjuter mot en vägg, och man får se hennes ögon i visirskärmens spegelbild. Effekterna är helt otroliga, man kan se vattendroppar rinna nedför visirskärmen och till och med ånga.  Soundtracket är enormt bra, jag älskar menyn där man får välja sparfil och dess musik. Tallon IV är stort och man måste hitta rätt saker för att ta sig vidare i det episka äventyret. Det är grymt spännande och självklart får man möta tuffa bossar som Samus gamle nemesis Ridley. Metroid Prime är det perfekta beviset på att man inte ska döma boken efter dess omslag, och Nintendo hade funnit den bästa samarbetspartnern sedan de och Rare tackade hejdå till varann. Retro Studios var här för att stanna, och Metroid Prime är deras eldprov.

Jerrys 100 favoritspel genom tiderna:

41. Metroid Prime.

42. Legend Of Zelda – Ocarina Of Time.

43. Tomb Raider. (reboot)

44. Conker’s Bad Fur Day.

45. Batman – Arkham Asylum.

46. Resident Evil HD Remastered.

47. Harvest Moon.

48. Ni No Kuni – Wrath Of The White Witch.

49. Metroid.

50. Legend Of Zelda – A Link Between Worlds.

51. Bioshock.

52. Donkey Kong Country 2 – Diddy’s Kong Quest.

53. Secret Of Mana.

54. Castlevania III – Dracula’s Curse.

55. Zelda II – The Adventure Of Link.

56. Mike Tyson’s Punch Out!!

57. Mario’s Super Picross.

58. Mega Man.

59. Super Castlevania IV.

60. Legend Of Zelda – Link’s Awakening DX.

61. F-Zero X.

62. Wonder Boy III – The Dragon’s Trap.

63. Bayonetta.

64. Legend Of Zelda – Four Swords Adventures.

65. Mass Effect 2.

66. Dungeon Keeper.

67. Mario & Luigi – Partners In Time.

68. Grand Theft Auto V.

69. Punch Out!! (Wii)

70. Resident Evil 4.

71. Wonder Boy In Monster Land.

72. Castlevania.

73. Earthworm Jim.

74. New Super Mario Bros U.

75. Resident Evil 3 – Nemesis.

76. Donkey Kong Country Returns.

77. The Battle Of Olympus.

78. Super Smash Bros For Wii U.

79. Pac-Man Championship Edition DX+.

80. Super Mario Galaxy 2.

81. Castlevania: Rondo Of Blood.

82. Paper Mario.

83. Excitebike.

84. The Great Giana Sisters.

85. Teenage Mutant Ninja Turtles III – The Manhattan Project.

86. Super Mario 64.

87. Sim City. (SNES)

88. Legend Of Zelda – Twilight Princess.

89. Mario Kart 64.

90. Metal Gear Solid 3 – Snake Eater.

91. Adventures Of Lolo 3.

92. Mega Man X.

93. Mario Golf – Toadstool Tour.

94. Luigi’s Mansion 2.

95. Super Punch Out!!

96. Tales Of Xillia.

97. Mortal Kombat II.

98. Battletoads.

99. LA Noire.

100. Mario Kart – Double Dash!!

Jerrys 100 favoritspel genom tiderna. Plats 49: Metroid.

item_varia

Det här är ett av NES mest stilrena klassiska spel. Metroid är en legendarisk resa igenom planeten Zebes, där ikoniska Samus Aran ska utplåna farliga Mother Brain och hennes anhängare. Metroid satte en standard när det gäller att utforska olika områden och hitta gömda ting i det enormt stora 8-bitsäventyret. Spelets asgrymma soundtrack håller än idag och jag är så imponerad av att ett 8-bitsljudchip kan få ur sig vackra melodier, som till exempel Kraids Lair. Eller när Samus besöker en hiss som transporterar henne till ett annat område, så spelas det en mystisk ton. (Secret Area heter melodin) När jag hör den musiken tillsammans med att se området så är det så otroligt stämningsfullt och lätt creepy. Ljudeffekterna är också läckra. Jag älskar ljudet när en blå dörr öppnar sig. De farligaste fienderna är utan tvekan Metroids, som suger ur ens energi på en kick. Ser man ett gäng med sådana så gäller det att ha frysvapnet och missilerna redo! Metroid är ett stämningsfullt spel med en av tv-spelens allra största hjältinnor. Samus är drottning i mina ögon och på tal om ögon, när hon tog av sig dräkten i sluttexterna för att avslöja att hon är en kvinna så fick jag samma känsla som när Darth Vader avslöjade för Luke Skywalker att han var Lukes far. Jag tycker fortfarande att det är coolt när Samus får tag på klotet som får henne att rulla ihop sig till en boll. Extra coolt blir när hon får tag på bomberna som får henne att hoppa upp på trånga utrymmen. Första Metroid är inte lika tekniskt avancerat som dess uppföljare, men en sak är säkert. Enkelheten är det som gör spelet så bra. Och så banbrytande.

Jerrys 100 favoritspel genom tiderna:

49. Metroid.

50. Legend Of Zelda – A Link Between Worlds.

51. Bioshock.

52. Donkey Kong Country 2 – Diddy’s Kong Quest.

53. Secret Of Mana.

54. Castlevania III – Dracula’s Curse.

55. Zelda II – The Adventure Of Link.

56. Mike Tyson’s Punch Out!!

57. Mario’s Super Picross.

58. Mega Man.

59. Super Castlevania IV.

60. Legend Of Zelda – Link’s Awakening DX.

61. F-Zero X.

62. Wonder Boy III – The Dragon’s Trap.

63. Bayonetta.

64. Legend Of Zelda – Four Swords Adventures.

65. Mass Effect 2.

66. Dungeon Keeper.

67. Mario & Luigi – Partners In Time.

68. Grand Theft Auto V.

69. Punch Out!! (Wii)

70. Resident Evil 4.

71. Wonder Boy In Monster Land.

72. Castlevania.

73. Earthworm Jim.

74. New Super Mario Bros U.

75. Resident Evil 3 – Nemesis.

76. Donkey Kong Country Returns.

77. The Battle Of Olympus.

78. Super Smash Bros For Wii U.

79. Pac-Man Championship Edition DX+.

80. Super Mario Galaxy 2.

81. Castlevania: Rondo Of Blood.

82. Paper Mario.

83. Excitebike.

84. The Great Giana Sisters.

85. Teenage Mutant Ninja Turtles III – The Manhattan Project.

86. Super Mario 64.

87. Sim City. (SNES)

88. Legend Of Zelda – Twilight Princess.

89. Mario Kart 64.

90. Metal Gear Solid 3 – Snake Eater.

91. Adventures Of Lolo 3.

92. Mega Man X.

93. Mario Golf – Toadstool Tour.

94. Luigi’s Mansion 2.

95. Super Punch Out!!

96. Tales Of Xillia.

97. Mortal Kombat II.

98. Battletoads.

99. LA Noire.

100. Mario Kart – Double Dash!!

Sätrapôjks adventskalender: Lucka 12.

Hej!
Idag är det ett speciellt datum, nämligen den 12:e december 2012. Alltså 12/12/12!
Idag är det twittraren @NiklasSintorn’s födelsedag, (grattis!) och han har önskat sig en bild av Samus Aran från klassiska Metroid.

20121212-070520.jpg

Jag valde en bild från Metroid Prime.
Likt bilden jag gjorde igår, var Samus fylld med detaljer. Ändå gick det fortare att teckna henne.
Jag är lite missnöjd med hennes fötter.
Men annars hade jag trevligt när jag tecknade henne.
Tack @NiklasSintorn för det här jättefina önskemålet, och hoppas att du får en kanonbra födelsedag!

Nu har jag gjort hälften av kalendern.
Eftersom tapetbiten jag klippte ut inte räcker till 24 bilder så delar jag det i två tapetbitar med 12 bilder var.

Kalender 1-12.

Det blev rätt utspritt och det ska resten vara med!

Imorgon, på luciadagen, ska @Xareena önska en bild!

Teckning: Super Metroid-hyllning.

Super Metroid är ett fascinerande spel, och jag har känt länge att jag ville göra en bild av spelet i sig. Det blev en blandad bild från olika tillfällen, miljöer och ögonblick från Samus Arans tredje och bästa spel.

  • Två av spelets bossar, Ridley och den jättestora Kraid bjuder på magnifika bosstrider.
  • När Samus landar på Zebes är du ju renoväder. Det var en viktig scen att få med.
  • Många miljöer från Brinstar, Crateria och Norfair syns som bakgrund. Just bakgrunderna i Super Metroid är så vackert.
  • Några andra figurer är en Chozo-staty och naturligtvis Metroid-larven som blivit gigantisk.
  • Närbilden på Samus Aran är viktig, den är mörk och känslostark.

Teckningen är så detaljrik, men det var värt de många timmarna jag spenderat på bilden. Ju mer jobb, desto bättre resultat.

Den här teckningen är viktig för mig. För den har fått mig att inse en viktig sak, något som gjort mig illa till mods. Nämligen mitt självförtroende. Jag behöver verkligen ta tag i det.

Jag är så stolt över den här bilden, jag tycker att jag verkligen har gett Super Metroid den kärlek  spelet förtjänar.

Nu ska jag ta en liten paus – för att komma tillbaka med mer kraft och styrka. Det är jag skyldig mig själv för det har varit en stor teckningsvår. 30 teckningar är inte dåligt men mycket intensivt. Men jag kommer tillbaka med mer bilder snart! Det är ett löfte.