Vad har jag för mål egentligen?

Jag dricker en kopp halvljummet kaffe. Tungan känner en lätt bitter, bränd smak som inte är så trevlig. I hörlurarna lyssnar jag på en spellista via Spotify. Bee Gees sjunger sin klassiska Stayin’ Alive.
Ena näsborren börjar att bli tät igen. Typiskt försommaren för det är då gråbon härjar för fullt. Nysattacker sker stup i kvarten.
Jag har varit allergisk mot gråbo sedan högstadiet men jag tror att det har blivit värre på senaste tiden.

För några år sedan, på min första semesterdag, skulle jag köpa en ny TV. Jag vaknade med kraftig huvudvärk och ett tryck i ögonen. Det lugnade sig när jag kom till elektronikbutiken. Men så började jag bli yr. Ett steg framåt och jag faller rakt ner på parkettgolvet. Jag slog huvudet i golvet och glasögonen flög av. Jag orkade inte stå upp och huvudvärken blev värre än tidigare. Personalen ringde på ambulans och jag låg utomhus och spydde så inihelvete. När jag kom till akuten så visade det sig att jag hade akut bihåleinflammation. Jag hade inte haft det tidigare. Inte konstigt att mitt huvud höll på att implodera. Jag låg kvar över natten och kom hem dagen efter. Om jag förresten köpte en ny TV? Jadå. Den höll sedan dryga 8 år.

Åter till nutid. Värmen är tryckande och jag andas in en lukt av bananskal och gammalt kaffe vid lunchbordet. Men min hjärna är hyperaktiv. Jag tänker på många saker. Särskilt om framtiden. Vad jag ska göra när jag har semester om drygt fyra veckor.
Brädfodra klart garaget? Det är i alla ett mål.

Att sätta upp mål är inte svårt. Däremot att kunna nå målet är en utmaning, för det händer så mycket omkring en. Jag andas ett djupt andetag via den friska näsborren och funderar.
Har jag några mål i livet? Ja, det har jag.

Jag närmar mig 40-årsstrecket och jag börjar bli lite orolig. Inte för åldrandet eller rynkorna, det hör till mitt åldrande. Likaså de grå hårstrån på huvudet och framförallt mitt skägg.

Det jag är orolig för är att jag kanske inte kan uppnå de mål som jag vill uppnå.
För några dagar sedan var det världens största spelmässa, E3. Många sociala medier-kompisar åkte till Los Angeles för att följa spelskaparnas uppvisning av de nya spelen. Att få känna Kaliforniens varma sol i mitten av juni.
Jag drömmer om att få komma till E3 för också ta del av framtiden. Att få beskåda dess storhet.
Självklart blev jag ganska avundsjuk på de som åkte iväg. Men jag tänker också att de har åstadkommit mycket för att nå dit. Har jag det? Nej.
Jag är en simpel knegare.

Jag vill resa mer i överhuvudtaget. Den längsta resan jag hade var till Fredrikshamn, Danmark. Och då gick jag i nionde klass. Jag har åkt till Norge några gånger, men det var åratal sedan.

Men tänka sig att få uppleva det glada Tokyo. Jag menar, folket där ser så glada ut. Jag vill upptäcka Tokyos magnifika affärer, sevärdheter och dess atmosfär. På något sätt har Tokyo och Japan varit fascinerande för mig.
Även en resa till USA vore underbart. Jag vill se New York. Äta god mat i den amerikanska södern. Promenera på Los Angeles gator. Grand Canyon. Route 66.

Route 66 är den mest legendariska vägen i världen. Att få åka hela sträckan vore riktigt häftigt, att få känna den amerikanska drömmen. Kanske inte på trehjuling dock som på bilden.

Route 66 är den mest legendariska vägen i världen. Att få åka hela sträckan vore riktigt häftigt, att få känna den amerikanska drömmen. Kanske inte på trehjuling dock som på bilden.

Jag kliar mig i skägget och tittar ut genom fönstret. Jag ser en massa gräs och skog bredvid 45:an. Svensk natur är som finast när det är sommar. Men bekymret är att jag har sett den många gånger. Jag vill göra mer än att vara i Sverige, eller pyttelilla Torsby. Här finns det inte mycket att upptäcka för min del.

Jag hoppas att få uppleva Tokyo eller USA innan jag blir fyrtio år gammal. Men det är bara en dröm. Det känns inte som att det kommer att bli så. Även om jag sparar pengar så blir det kostnader. Sen ser jag många andra som flyger till soliga stränder lika ofta som man byter kalsonger.

Kaffet är slut. Den bruna ringen i botten av pappersmuggen har torkat. Nu hör jag The Shadows med låten Shadoogie. Den är härlig att höra på.

Nu är jag säker på att många kommer att säga ”jamen, du som köper spel kan väl lägga undan dom till en resa istället”? Det kan jag väl göra. Det är bara det att det är ett intresse för mig, en hobby. Precis som fotboll, rallycross eller golf är för andra. Ändå är det märkligt att många ändå lyckas med resor och privata nöjen. Väldigt märkligt. Jag festar nästan aldrig och jag brukar inte tobak så där drar jag redan in ett par kostnader.

Nu är klockan 20.22. På en lördag. Ja, jag har inte hunnit följa upp det här inlägget förrän nu. Provar ett väldigt överjäst rödvin som smakar skosulor. Jag har testat några sorters rödvin och en del är ganska goda. Men inte det här. Blärgh.

Torsby är en händelselös by som inte erbjuder mycket – om man inte är intresserad av längdskidor förstås. Det är väldigt svårt att hitta arbete här, ändå är det stor förfrågan om tjänster. Jag hade väldigt tur som fick det jobb som jag fortfarande har efter 13 år. Annars finns det bara två möjligheter att få arbete i bygden. Den ena möjligheten är att starta eget företag, som byggarbetare. Det är en väldigt het bransch här. Den andra möjligheten är att ha rätt kontakter. Annars är det enda som finns är att flytta.

Järnvägsgatan i Torsby

Järnvägsgatan i Torsby. Numera är det en enkelriktad gata, men förr i tiden var det en attraktion för raggare som åkte fram och tillbaks på fredags/lördagskvällarna.

Ska jag vara ärlig är jag faktiskt trött på Torsby innerst inne. Jag är trött på att höra på vargdebatten varje dag, om längdskidåkningen och den bisarra fascinationen som folk har för Lasse Stefanz. Sommaren i Torsby är okej, men vintern är en astråkig period.
Jag vill gärna flytta men jag har hus och arbete här. Jag kan inte bara säga upp mig och sälja huset utan att hamna på säker mark i en annan stad.
Men det som är mest tröttsamt med Torsby är att jag inte ser något spännande här. Visst, det är skönt med lugnet – men jag vill upptäcka mer. Jag blir inte yngre. Missförstå mig inte, Torsby är inte ett dåligt ställe. Det är en lugn och harmonisk plats utan bekymmer. Jag kan förstå de som återvänder till Torsby för att slappna av efter storstadsstressen. Men spänningen för kulturälskare som mig är väldigt liten. Det är bara biografen som erbjuder spänning med nya filmer. Jag kikar på fotografier på andra platser för att känna någon form av spänning.

Det är därför jag tycker om kulturen inom film och tv-spel. De tar mig till magiska platser fyllda av spänning som tyvärr inte Torsby ger mig.

Jag vet inte om jag är på väg att hamna i en depression igen, men att inte komma någonstans får mig att ”feeling the blues”. Det känns inte så värst kul för tillfället. Mitt urusla självförtroende får sig ytterligare en törn i sidan.

Det där vinet var fan inte gott. Det blir inget mer för min del.

Folk hoppar fallskärm. Dyker i Karibien. Vandrar på Londons gator. Bestiger Mount Everest. Alla uppnår olika mål och drömmar.
Jag vill inte hoppa fallskärm eller klättra uppför ett berg eftersom jag är höjdrädd. Jag är inte heller en bra simmare så att dyka är inget jag vill prova heller. Men att ligga och lapa i mig sol i Karibien kan jag tänka mig. Och dricka något godare än överjäst rödvin.
Det som är fascinerande är att folket uppnår sina drömmar och mer därtill.

Men jag är kvar här. Jag har inte direkt tagit mig någonstans. Jag gör mitt arbetspass, umgås med familjen, (tack gudskelov att jag har familjen) spelar något spel om jag hinner och sedan sover. Sen börjar det igen. Ungefär som en repris av The Big Bang Theory på femman.
Alltså, jag är lyckligt lottad som har ett jobb, sambo, barn och ett brinnande intresse för kultur. Kultur som i tv-spel, film och musik.
Men jag har inget mer än så. Jag vill ut från Torsby och upptäcka städer. Det känns som en lättnad när jag besöker Stockholm varje oktober, och även till Karlstad för att få se civilisation. Men vad finns bakom horisonten?

Åh, Tokyo.

Åh, Tokyo. Vilka sagolika byggnader du har. Precis som i de vackra animé-filmerna så ser det så vackert ut. Mitt allra största mål nu är att få uppleva denna stora stad och upptäcka dess magi.

Jag blir inte yngre, men det finns så mycket som jag vill göra och uppleva. Inget idrottande, för det intresserar mig inte ett dugg. Jag vill upptäcka nya ställen – bara det inte är snö, is och kyla. Jag vill se Tokyo innan jag hamnar i graven. Jag vill se USA innan jag hamnar på ålderdomshem. Jag behöver komma ut i världen.
Men hur ska jag göra det?

Men jag har ett par drömmar i alla fall. Det är att få uppleva Tokyo och USA. Att få uppleva kulturer som jag är intresserade av. Kanske kommer jag att göra det. Kanske kommer jag inte göra det. Nu är det söndag morgon, mitten av juni. Det regnar och är grått ute. Jag känner mer av gråbon. När luftfuktigheten är högre, så känner jag mer av allergin. Det är bara ett av skälen till att jag vill ifrån en liten, händelselös kommun med massor av gråbo.

Nu tar jag mig en kopp kaffe till, i en fin porslinskopp. Och drömmer vidare.

Stockholm och Lady Gaga!

Vi hade väntat sedan februari. Men så var äntligen tiden kommen.
I måndags satte jag, min sambo Malin och hennes kusin oss på tåget till en av mina favoritstäder; Stockholm. Där skulle vi se en av världens största artister:
Lady Gaga.
När vi kom till Stockholm möttes vi av väninnan Verah och vi åt en god tacobuffé i Mörby. Sedan tittade vi på härliga Zombieland för den är så lättsam och skitrolig.

image

Loot från Scifi-Bokhandeln.

Morgon efter, på tisdagen, skulle vi ”kill some time” och kika i butiker. Jag ville till Sci-fibokhandeln å jag kikade in där. Fick med mig en Totoro-kortlek, en Ash Williams ”Popfigur” och en Tetris-iskubform. Damerna besökte HM och nån mer klädbutik. Vi kikade också i Buttericks eftersom vi ska iväg på Halloweenfest i slutet av oktober. Nåt fick vi med där också.
Vi passade också på att besöka Starbucks för jag ville ju testa deras kaffe. Åh, så gott det var. Jag gillade deras service också!

image

Starbucks kan det här med kundservice.

Sen drog vi hem till Verah och tog en liten stunds avkoppling eftersom det skulle bli en hård kväll. Jag lagade maten och det blev baconinlindad kycklingfilé med cream fraiche och paprika samt riven ost. Helvetes gott!

Runt femtiden passade vi på att ta fart mot Globen efter vi visste att det skulle komma en massa folk dit. Vi fann vår entré och vi stod ganska bra till i kön eftersom den växte som en löpeld bakom oss. När vi kom in så passade vi på att köpa något som vi kunde ta med hem. 300 kr för en t-shirt är dyrt men det var ett minne för livet. Självklart köpte jag och Malin en var sin.
image

Det var svårt att hitta i Globen eftersom att jag inte har varit där förut. Vi skulle högst upp och my God vilka hemska trappor. Jag höll på att dö. Men när vi kom upp så insåg vi att vi var på fel sida så vi var tvungna att gå ner igen, gå runt. Och ta nya trappor upp.
Fy fan.
Vi fann våra platser fort och började invänta konserten som skulle börja halv åtta.

image

Jag hade aldrig varit i Globen förut. Den var större än vad jag trodde.

Först var det nån New York-snubbe som jag tyckte var dålig. En halvtimme senare kom det en DJ som spelade en hård beat. Coolt i början men det var enformigt i längden så det var inte bra heller. Bägge förbanden är tydligen vänner till Lady Gaga.
Sen, efter när DJ’n slutade spela byggdes trycket mer och mer. Äntligen skulle Gaga komma ut. Trodde vi.
Klockan tickade.
Väntan var värre än förbanden. Men nån minut efter klockan nio drogs det stora skynket ner. Bandet och dansare drog igång en fest med stora, färgglada bollar och ett hårdare tryck bildades. Ett hål öppnades i huvudscenen. Ut kom en kvinna iklädd änglavingar och en stort, blått klot på klänningen.

Mina damer och herrar, Lady Gaga var äntligen på scen!

Hon vrålade mycket ”Stockholm” och ”Sweden”. Direkt körde hon några låtar från skivan ”Artpop”. Och det är en helvetes stor skillnad att höra låtarna live än på skiva/Spotify. Till och med de ”mindre bra” låtarna blev skitbra live. Men det beror på att man måste se Lady Gaga uppträda framför en för att uppskatta låtarna till dess fulla potential.
Jag hörde ”Aura”. ”G.U.Y”. Jag älskade att Lady Gaga bjöd på sig, när hon gjorde en gristryne-grimas innan ”Swine”. ”Sexx Dreams”.
Jag blev eld och lågor när hon spelade ”Venus”. Hela numret var skitsnyggt. Under låtens gång kom det skitstora blommor i läckra färger ifrån olika delar av Lady Gagas galna scen. Klart det snyggaste numret.
Efter ”Venus” bjöd Gaga på en bra dialog om sina stora hits som gjorde till världsstjärna. ”Just Dance”. ”Poker Face”. ”Telephone”. ”Paparazzi”. ”Born This Way”. ”Marry The Night”. Med mera.
Gissa vad? Vi fick för fan höra ”Just Dance”. ”Poker Face”. ”Alejandro”. ”You And I”. ”Paparazzi”. ”Edge Of Glory”. ”Bad Romance”. Hon gav oss verkligen mycket mer än vad man kunde tro. Och all spexande och otroliga scenografi så måste jag också säga att hon är en enorm sångerska! När hon satte sig vid det snygga bergskristallformade pianot och sjöng ballader blev mina armhår som taggtråd. Helvete!

En ung tjej från publiken skulle få sitt livs kväll. Lady Gaga bjöd upp henne på scenen och hon var alldeles tårögd. Sen sjöng Lady Gaga en balladversion av ”Born This Way”, med tjejen bredvid sig. Ren magi.
Bägge försvann under scen och Gaga kom tillbaks åter igen med en ny, galen dräkt. Under hela kvällen har hon haft många klädombyten och snabba ryck blev det. Kläderna förstår jag att det kunde gå fort med men hur lyckas hon med sminket så fort? Enormt.
Det var allt från snäckskalsbikini till en tokig bläckfiskdräkt. Till och med en svartröd flanellskjorta! Jag tycker att det är härligt, som sagt, att Lady Gaga bjuder på sig själv. Till och med så berättar om att hon kallas för tokig angående sina dräkter och peruker. Plötsligt så byter hon om. På scenen. Peruk och allt.
Sen fortsatte hon med låtar från ”Artpop”. ”Applause” var enormt bra. Lady Gaga läste även upp ett brev från ett fan och erbjöd honom och hans vänner att följa med backstage senare. Väldigt generöst av Lady Gaga.
Jag gillade också när hon pratade om att alla ska vara sig själv, att homosexuella ska inte vara instängda och hatade. Och bad att alla hatare att ”get the fuck out of here”. Publikens jubel var total. Respekt.
Till sist kom Gaga i en vacker brudklänning(?) och drog igång showens sista låt; ”Gypsy”. En värdig final för en magisk afton.
Jag tog en massa bilder men jag tänker inte publicera dom här för respektens skull.
All väntan var verkligen värt det. Lady Gagas konsert ”The Artpop Ball” är det bästa jag någonsin sett. Holy Mother of God.

Här är en kort lista på vilka konserter jag minns mest och tycker är bäst:
5. Jerry Lee Lewis, Little Richard och Chuck Berry i Sunne 1998.
4. Backyard Babies i Malung 2008.
3. John Fogerty i Karlstad runt 2004-2006.
2. Dolly Parton i Karlstad runt 2007-2009.
1. Lady Gaga i Stockholm 30/9 2014.

Om det fanns något jag saknade så var det ”Hair”. Den låten är en av Lady Gagas bästa. Men man ska inte klaga. För vi fick precis vad vi ville ha. Plus mer.
Tack, Lady Gaga, för att du är så jävla awesome!
Helt klart en femma av fem i betyg!

image

När jag skriver det här, så är vi snart hemma hos våra barn, som passas av morföräldrarna. Något underbart när man åker till Stockholm och några underbara när vi kommer hem.
Det här är en resa att minnas.

Till och med gubben som ropade ”Öronprooppar, en för 10 kronor” konstant blev lite underhållande när vi väntade i kön till Globen.

image

Försökte smuggla den här godingen med mig hem, men det gick inte så bra.

Extra inlägg om GAMEX: Gamerminglet på Imperiet.

GAMEX är inte bara en mässa, utan också en plats där en massa gamers får möjligheten att ses, prata och umgås.
P3 Spels programledare Angelica Norgren, också känd från spelbloggen Xboxflickan, tog ett steg längre. Det skulle bli en sorts gamermingel på fredagskvällen på det trevliga Imperiet. Många fick inbjudan på Facebook och det fick jag också, så jag kände mig hedrad.

Det kom en del folk och många kände jag igen från Twitter och det roliga var att många kände igen ”lilla jag” också. Men framför allt var folk så otroligt trevliga och det var så lätt att prata med dom.
Jag pratade med folk från Svampriket, Kraid, The Nerd Crew, Megazine, Gaminggrannar och med Johan Olander från FZ.se, Kerstin Alex från Aftonbladet och FZ.se och Emmy Zettergren Nordström från Feber.se. Det var en ära att få prata med dessa underbara människor. Hoppas att man får äran att göra det igen snart.

Jag blev kvar till runt elva-snåret för jag blev så trött. (på grund av allt gåendet på mässan och den förbannade kön på Oculus Rift) Laddade batterierna till lördagens äventyr.
Här nedan är bilder från festen:

20131103-151421.jpg
Jag och festens värdinna Angelica Norgren.

20131103-151530.jpg
Jag och Kraids Niklas Sintorn som spexar sig. Fotot är taget hans kollega Peter Ahonen.

20131103-151723.jpg
Det här är ett fantastiskt gäng!

20131103-151832.jpg
Jag och Emmy Zettergren Nordström från Feber.se.

Detta var en ljuvlig kväll!

Sätrapôjk ska blogga för Gamex 2013!

20130813-150016.jpg

Det är en stor ära.
Jag har fått möjligheten att blogga för Gamex, Sveriges största tv-spelsmässa i månadsskiftet oktober-november!
Jag kommer att dela av mig intryck, bilder och andra åsikter om de spel som ska visas upp i Kista, Stockholm.
Innan dess så stiger peppen rejält!
Jag är riktigt glad!

En tur till Stockholm och Gamex väntar!

Imorgon, den 31:e oktober bär det äntligen iväg. Då ska jag sitta på tåget till Stockholm.

Vad jag ska göra under onsdagseftermiddagen vet jag inte ännu, men jag vet definitivt vad jag ska göra på torsdagen och fredagen!

Gamex.

Det är så äckligt nära nu!

Ett par dagars mässa med inslag av bland annat Wii U, Bioware, Ni No Kuni, cosplay och en massa gamers!

Jag är riktigt taggad och laddad för detta!

Är ni?

Sätrapôjk goes Stockholm. Part 2 of 2. (onsdag och torsdag)

Stockholmsresan hade så mycket att erbjuda att jag tar detta i två inlägg. Denna gång ska jag ta itu onsdagens och torsdagens bravader i Stockholm. Ni kan läsa måndagens och tisdagens äventyr här.

Onsdag.

Jag och Malin vaknade rätt tidigt för att göra i ordning oss för en massa turism och shopping i Stockholms vackra stad. Det var så mycket vi skulle göra, bland annat kolla in Kista Galleri. Men vår guide Verah sov så vi bestämde att ta tunnelbanan till Slussen, för jag fick ett tips på Twitter att det fanns en bra hattaffär där. Det tog ett tag att finna butiken men till slut fann vi den. Det var en massa fina hattar, bland annat några härliga 1940-talsmaffiahattar. Men de var rätt dyra så det blev ingen sån. Men till sist fann jag en läcker brun hatt för 700 kronor och det var överkomligt. Men att det ska vara svårt att finna en hatt i min storlek. (Jag har tydligen storlek 62) Efter hattköptet åkte jag och Malin till centrum för att kolla in Buttericks. Men jag var faktiskt rätt besviken. Visst fanns det mycket kul saker och fina kostymer men jag hade förväntat mig mer. Nya shorts köpte jag mig på Dressmann för det var så inihelvetes varmt.

Vi åkte tillbaks till Danderyd för att äta något och ta med vår guide Verah till Kista. Det var en riktigt stor galleria där och jag var häpen av dess storlek. Det måste vara tre-fyra gånger så stort som Bergvik i Karlstad.

Bland det första vi upptäckte i Kista Galleria var en 5D-biograf.

5D?

Ja, faktiskt. Den enda i hela Sverige. Vi var väldigt skeptiska först eftersom det kostade 50 spänn för 5 minuter. Men vi tänkte, vad fan, en gång skadar inte. Det var ungefär som att sitta i sån där biosalong där stolarna rörde sig men det var mer än så. Vatten skvätte i ansiktet när man åkte bil i vattenpölar. Vinden blåste kraftigt. Mest obehagligt var det när en svärm getingar flög förbi en bakifrån. Det kändes precis som man fick getingstick på benen. Jisses. Men det som jag tyckte var coolast var en söt bebisdrake flög framför en. Han tittade på en och jag tänkte, nu ska han spruta eld på oss eller något. Men så nyser han. Blött i ansiktet men det som var extra coolt var att det doftade tuggummi. Lukt alltså. Tur att vi inte såg en zombiefilm i 5D…

Det var en riktigt häftig upplevelse och jag kan rekommendera det. En gång i alla fall. Jag som aldrig hört talas om 5D-bio förut.

Vi fortsatte kolla in dessa stora butiker i gallerian. HM, Cubus och Lindex var några klädbutiker som Malin och Verah kollade in. Själv kollade jag in ett par spelbutiker och köpte spelet Pandora´s Tower till Wii för extrapris och dessutom en snygg tshirt på Shepard från Mass Effect.

Sen blev vi hungriga alla tre, så vi gick till Food Court i galerian. Det är en stor matplats med mat från olika länder. Malin och Verah köpte thailändsk mat, medan jag skulle testa något japanskt. Jag gillar att pröva något nytt men jag är lite skeptisk när det gäller sushi – så jag testade yakimiku istället. Oh gud så gott det var, jag älskade det goda köttet tillsammans med det kryddstarka bredvid. Det är inte sista gången jag ska äta japansk mat.

Vi kollade in ett par butiker till i gallerian innan vi for tillbaks till Danderyd. Jag träffade faktiskt en Torsbybo, Carolin, i Kista Galleria, det var riktigt roligt att se hemmafolk i denna stora stad.

Det blev en tur till Kungsträdgården senare. Solen sken och det var mycket folk i farten. Vi blev sugna på glass men var tvungen att ta ut pengar. Seriöst, glassförsäljare i Stockholm. Vi lever i 2010-talet, varför tar ni inte kort? Vi satt vid en fontän och åt den mycket goda mjukglassen. Vi tittade på barn som lekte med fontänstrålarna.

Verah rekommenderade ett ställe i Årsta med mycket god kebab så vi tog bussen dit. Men när vi kom fram så var det semesterstängt.

Semesterstängt?! Det är ju turistsäsong, vem fan stänger en restaurang när det är som mest folk i farten? Skitdåligt.

Vi handlade lite på Lidl bredvid och sen åkte vi till en god pizzeria i närheten av Globen. Där var det goda pizzor, en vanlig är nästan lika stor som en familjepizza i Torsby. Jag tog en med fläskfilé, kebab, purjolök, vitlök och bearneisesås. Gott!

Efteråt åkte vi hem till Verah och började packa inför resan hem. Tiden hade verkligen flugit bort, och vår fötter var möra efter all promenerande på betong, sten och asfalt. Onsdagen var riktigt trevlig, verkligen.

Torsdag.

Jag och Malin vaknade rätt tidigt och gjorde oss i ordning. Klockan tickade. Runt 11-tiden åkte vi tunnelbanan för sista gången, denna gång mot tågstationen. Tåget till Karlstad skulle gå vid 12.20 och vi steg på tåget efter vi gett Verah en kram. Vädret var mulet. Ändå var det inte kallt. När tåget började rulla kändes det tomt, för jag trivdes verkligen i Stockholm.

Tågresan gick fortare hem än beräknat. Men jag tyckte att tåget var skabbigare än det vi kom till Stockholm med. Sen var det en sak jag störde mig på. Ska inte biljettkontrollanterna kolla biljetterna innan de stannar vid nästa station? För det var många som gick av i Katrineholm innan kontrollanten kom. Tänk om de åkt gratis? Grattis SJ.

När vi kom till Karlstad sken solen och det var banne mig ännu hetare än i Stockholm. Det var reklam om Putte i Parken överallt. Vi tog oss till Våxnäs, där vår bil sått på svågerns parkering hela tiden eftersom han jobbade i Norge. Den stod i skugga som tur var så den var inte så varm. Sen blev det då den långa bilturen hem till Torsby. Särskilt sträckan mellan Karlstad och Sunne är fruktansvärt tråkig. Vi handlade lite mat i Sunne, sen åkte vi till svärföräldrarna och hämtade våra döttrar. Det var en underbar syn att se våra döttrar. De var full av liv och var så glada. På hemvägen hämtade jag Bazinga hos min arbetskollega som var så snäll och tog hand om honom när vi var borta.

Sen var vi hemma. Det kändes konstigt men det var skönt att vara hemma. Men jag älskar Stockholm och jag längtar till jag kommer dit igen. Tack för en underbar upplevelse.

De fem bästa sakerna jag tyckte om resan:

  • 5. 5D-biografen i Kista var riktigt häftig. Att fem minuter kan vara så intensivt roligt.
  • 4. Den goda maten. Pizzan var god, men jag älskade verkligen yakimiku.
  • 3. Mina möten med Frances Blaxell och Anna ”Lania”glömmer jag inte. De är två underbart trevliga gamerkvinnor och spred glädje.
  • 2.  Alla fina saker vi köpte. Vi fick med oss en hel del hem.
  • 1. Upplevelsen. Så mycket att ta till sig, med mycket att se. Alla dessa kulturer. Tillsammans med en vacker sommarsol blev detta helt perfekt.

 Jag avslutar detta inlägg med mer bilder från Stockholmsresan, främst onsdagen.
Verah äter något thailändskt.
Min yakimiku på Food Court.
Malin köpte två läckra par skor!
Jag med min nya hatt och min läckra Shepard-tshirt.

Sätrapôjk goes Stockholm. Part 1 of 2. (Måndag och tisdag)

Nu har jag kommit hem från Stockholm.

Jag och Malin har varit där i fyra dagar och spenderat tid ihop, med massor av upptäckter, värme, sol och såklart shopping. Jag har tänkt mig att göra två inlägg om resan så det inte blir för mycket att läsa på en gång.

Måndag.

På morgonen åkte vi till svärmor med Carrie och Alison, eftersom de är för små denna gång. Det var väldigt jobbigt att lämna dom, särskilt när Carrie blev jätteledsen. Det var hjärtskärande, men vi visste att de skulle ha det bra hos svärmor. Det var rätt soligt på morgonen men när vi närmade oss Våxnäs i Karlstad – vi fick låna svågerns parkeringsplats där – så blev det mulet och började att regna. Tåget åkte vid lunchtid och vi var i Stockholm strax innan fyra på eftermiddagen. Vår väninna Verah mötte oss och tog med oss till sitt hem i Danderyd. Området låg fint och var väldigt lungt. Fastdet här var mitt första besök i Stockholm på 20 år, så det var första gången jag åkte tunnelbana. Oj vad vingligt. Stanken av avgaser vid hållplatserna var inte att hurra över heller.

Vi lämnade av vårt bagage hos vår väninna men vi skulle på tur igen. Hon var tvungen att skaffa en ny sängram för den gamla gick sönder. Det blev en tur till IKEA i Barkaby. Till sist blev det en lugn kväll i Verahs hem och vi kunde förbereda oss för tisdagens äventyr.

Tisdag.

Då var det dags för en spännande dag. Solen var så strålande varm och härlig. Vädret var perfekt. Med en fin frukost i magen så begav jag och Malin oss till Gamla Stan. Jag gillar de härliga och vackra gamla byggnaderna som skrek historia. Vi letade efter den där kanonkulan som satt fast i ett hörn men eftersom det var mycket folk på gatorna var det rätt lönlöst. Jag letade efter Science Fiction-Bokhandeln och efter ett tag fann jag den. Där var med mycket underbar litteratur, film, rollspel och annat gottigt nördigt i min smak. Jag twittrade och ställde ett litet möte med Spelkrigets mycket glada och positiva Frances Blaxell. Att hon var glad och positiv på Twitter är en sak, men att hon fullständigt gav ett glädjande sken på riktigt var underbart att se. Hon är så glädjespridande! Mötet var kort men tillräckligt för att få mig att le. Jag köpte lite saker naturligtvis i denna ljuvliga butik. Bilder kommer nedan.

Efter Gamla Stan åkte vi till centrum. Verah skulle möta oss på Sergels torg, för hon var i Täby på förmiddagen och förlängde sina ögonfransar. Vi tre tog en tur till Gallerian i centrum, tog en fika och sedan shoppade vi. Malin köpte en vacker vit klänning med svarta prickar som skulle få min syster Lana grön av avund. Vi passade även på att köpa lite presenter till Carrie som fyller tre år snart och även något till Alison.

Efter en fin tur på Gallerian så åkte vi tillbaka till Danderyd med sakerna och började laga mat. Sedan stack vi till närmaste Systembolag för att köpa något gott att dricka inför kvällen. Passade på att fylla på vattenflaskorna för värmen var tuff. Vi drog tillbaka till Sergels torg, och där fick jag träffa en annan Twittergamer, nämligen Anna ”Lania”. Jag och Anna pratade en liten stund och det var riktigt trevligt att få möta denna fantastiska kvinna och väninna. Hon är precis som jag tycker att hon är på Twitter, RPGaiden och sin blogg, så passionerad för RPG! Härligt! Men framför allt var hon trevlig och var mycket lätt att prata med.

Efter en kram så sa jag, Malin och Verah hejdå till Anna som i sin tur var på väg hem från arbetet. Vi tre fortsatte mot Djurgården. Vid den tiden var hon runt sju på kvällen. Skansen hade en stor kö, inte att undra på om de vill se en skäggig Måns Zemmerlöv. Men vi sket i det och promenerade till och förbi Gröna Lund. Sedan gick vi längs den vackra hamnen och jag såg faktiskt Anders Timell vid ett tillfälle. Coolt. Då har jag sett både Martin och Anders Timell med 20 års mellanrum. (Martin såg jag vid en skolresa till Stockholm 1992)

I närheten av Dramaten så köpte vi glass. Jag köpte en med italiensk vanilj och mango/limesorbet. Läskande gott! Sedan tog vi en tripp tillbaka till Danderyd för en trevlig hemmakväll med Scrabble, cider och ett gott skratt. Tisdagen var riktigt lyckad och jag hade riktigt roligt. Jag avslutar denna del med lite bilder från måndagen och tisdagen.

Utsikt över Danderyd, där Verah bor.

Verah i städartagen.

Malin på Sergels torg.

Solen dominerar på Sergels torg!

Tuff trappa i Danderyd.

Spelkrigets charmiga Frances Blaxell och jag på Sci-Fi Bokhandeln i Stockholm.

Investerade saker från Sci-Fi Bokhandeln! Pins med härliga 8-bitsmotiv från Castlevania och Mega Man, Supersvampsnyckelring och en riktig raritet: Final Fantasy IX originalsoundtrack.

Jag och den mycket trevliga RPG-experten Anna ”Lania”.

Jag och Malin.

Fiskmåsungar.

Dramaten.

Hemmakväll på tisdagen. Här är även Verahs kille Benny med.

Måndagen och framför allt tisdagen var underbara dagar!

Jag ska göra ett inlägg om onsdagen och torsdagen senare, kommer nog senare idag eller i morgon.