En av årets mest efterlängtade filmer har kommit till slut. DC Comics gör en Avengers-liknande film, men med kända skurkar ihopsamlade istället. I Suicide Squad har man stoppat in kända Batman-fiender som Harley Quinn, Deadshot och Killer Croc i en särskild elitstyrka med ett viktigt uppdrag: Att utplåna ett seriöst hot som är en stor fara mot hela världen.
Jag gillar idén att låta de färgstarka elakingarna samlas tillsammans, och de briljanta trailers fick mig att känna hopp för en svincool film. Men efter att ha sett filmen, fick jag en bitter eftersmak. Suicide Squad är en rejäl besvikelse.
Jag är inte helt övertygad av storyn. Den är spretig och jag har känslan av att den är hopsydd med ett slitet snöre, som väntar på att gå av vilken sekund som helst. Det är för mycket häxkonst i min smak, och det hör inte hemma i en actionfilm av denna kaliber.
Valet av antagonister är inte heller så övertygande. Det är inget fel på de färgstarka personligheterna, men Suicide Squad lider av samma problem som Avengers. Ni känner till ordspråket ”ju fler kockar, desto sämre soppa”? Det är precis det jag vill komma fram till. Det läggs alldeles för fokus på vissa av skurkarna, och de som hamnar utanför (Slipknot och Boomerang, varför är de ens med?) är likt tafatta statister. Men Suicide Squad är något bättre än Avengers, tycker jag.
För första gången sedan The Dark Knight, återvänder Jokern till den vita duken. Problemet är att han inte känns helt rätt i Suicide Squad. Ungefär som en papperspåse i en eldsvåda.
Suicide Squad introducerar en helt ny tolkning av den ikoniska Jokern, spelad av Jared Leto. Stackars Leto, han har det inte lätt. Att få ta över facklan från bortgångne Heath Ledger är ett stort steg, men tyvärr blir det övertramp. Eller förresten, det är lite hårt att säga. Leto gör faktiskt en bra Joker, och jag tycker att hans scener med Harley från det förflutna är intressanta. Problemet är att Jokern är helt felplacerad i Suicide Squad. Han är knappt med i tio minuter av den två timmar långa filmen, och det är som att slänga i en Treo Citron i sitt kaffe. Tro mig, det smakar förskräckligt. Skådespeleriet från många av karaktärerna går till överdrift, särskilt Joel Kinnamans skitnödige Rick Flag. Will Smiths Deadshot är också för mycket.
Den här filmen är alldeles för lång. De överdrivna och slarvigt gjorda actionscenerna där våra hjältar(?) kämpar mot muterade soldater med grodägg ditsatta i deras ansikten kunde ha klippts ned en bra bit. En del scener från trailern saknades, vilket var märkligt för några av dom var bättre än det färdiga resultatet.
Nu låter det som att Suicide Squad är en totalt urusel film, men det är den inte. Den har några ljusglimtar. När filmen låter karaktärerna prata med varann så kan det bli lite roligt, och det behövs i den här röran. Jag gillar de första trettio minuterna, när skurkarna introduceras. Valet av låtar är inte heller helt fel, som ”Bohemian Rhapsody”, ”House Of The Rising Sun” och ”Fortunate Son” är klockrena sånger som fortfarande fungerar.
Harley Quinn är precis så galen och älskvärd som jag hade hoppats på. Margot Robbies tolkning av henne kommer att gå till historien, och jag är säker på att många kommer att köra en del cosplay med henne framöver.
Suicide Squads största räddning är Harley Quinn. Margot Robbie är helt perfekt som den galna Joker-groupien. Harley bjuder på flest skratt och det strålar av henne när hon är i bild. Jag hade känslan av att Harley Quinn skulle överträffa Jokern, och jag fick rätt. Men att hon skulle sparka skiten av alla andra utan direkt motstånd, det var lite oväntat. Jag hade faktiskt förväntat mig några andra coola typer som skulle vara en stark motpol till Harleys galenskap. Men trots att Killer Croc och Diablo är ganska coola, är de inte i närheten av hennes briljans. Jag svär här och nu, om Margot Robbie inte var med i filmen så skulle det här vara en större besvikelse än vad Suicide Squad egentligen är.
Tre plus:
- Harley Quinn. Hon är den bästa karaktären och filmens allra största begåvning.
- En bra introduktion och de trettio första minuterna är bra innan det spårar ur.
- Det finns faktiskt en del humor som sitter som en smäck.
Tre minus:
- Suicide Squad är alldeles för rörig och en slarvigt gjord film.
- Två timmar är för långt.
- Många karaktärer borde inte vara med i filmen, som Jokern.
Slutsats:
Det var länge sedan jag var så här besviken. Ärligt så trodde jag att det här skulle vara en härlig actionfest med coola skurkar, som samarbetar. Suicide Squad är en ofokuserad film som egentligen inte leder någonvart. Filmen är inte en katastrof, för den går absolut att se. Den har en portion underhållning, och jag är så tacksam att Margot Robbie gör en underbar Harley Quinn. Hon själv förtjänar högsta betyg. I slutändan är Suicide Squad en medioker film när den är som bäst. Den kommer att få en hel del tittare, och vinner garanterat mot Ghostbusters – som i mina ögon är en avsevärt bättre film på alla sätt och vis. Om du ska se Suicide Squad och är peppad, så rekommenderar att du sänker dina förhoppningar till noll innan. Gör du inte det, så kommer du att känna dig som det barn som inte får julklappar på julafton.
Betyg: En svag 3:a av fem.
Man Of Svensätra - en gamertecknare med hjärtat på rätt ställe 