Jerry och sommarens projekt.

Ah, semester. Jag hade längtat efter dig så mycket. När klockan slog ett på eftermiddagen förra lördagen var det som att ta studenten igen. Äntligen kunde jag påbörja min efterlängtade semester. Jag har alltid längtat efter semester varje år, men jag tror faktiskt att denna var mest efterlängtad av alla så här långt. Min kropp var trött efter ett långt arbetsår.

I och med semestern har börjat, tänkte jag berätta lite grann om mina projekt som jag har påbörjat. Eller kommer att avsluta.

Nu har vi sagt upp bredbandet och bokat upp oss för fiber. Tja, vi har redan fått fiber installerat, men det är först nu som vi kunde välja abonnemang. I september omkring så kan vi börja använda fiber, så det ska bli intressant att se hur snabbt det är. Vi valde Telia eftersom det var just Telia som grävde och skötte installationen. Jag frågade vår nuvarande (fram till sista augusti) leverantör Bredbandsbolaget om det gick att få abonnemang med fiber via dom men det gick inte. Så vårt långa abonnemang med Bredbandsbolaget fick ett slut. Så var det med det.

Årets tv-serie? Det är i alla fall årets största överraskning, en gyllene skatt för dom som älskar 1980-talets film/tv-seriekonst.

En tv-serie via Netflix fångade mitt intresse. Stranger Things blev plötsligt väldigt hypat och riktigt omtyckt av många. Jag tänkte ”hm, vi testar att se på Stranger Things, för det låter bra”. Och jävlar vad bra det är hittills. Jag har sett fem avsnitt än så länge och är sjukt imponerad av detta spännande science fiction-drama. Det är så 1980-tal och jag älskar upplägget. Jag får vibbar av The Goonies, Stand By Me, Arkiv X och Amazing Stories när jag ser Stranger Things. En blivande recension kommer så fort jag är klar med denna ljuvliga säsong. Men redan nu kan jag säga: Skaffa Netflix och kika på Stranger Things. Du kommer inte att ångra dig.

Jag blev klar med storyn i Odin Sphere Leifthrasir, och på något sätt lyckades jag välja karaktärerna i rätt ordning i sista boken. Jag är sugen på ta den där platinan längre fram, få se om jag hinner med det i sommar. Det är så här att jag har en skämshög att gå igenom också.

Nu fortsätter jag med Metal Gear Solid V: The Phantom Pain, ett spel som jag började med i mars men lade åt sidan när Dark Souls III kom. Sen blev det Overwatch och Odin Sphere Leifthrasir, så jag har totalt glömt bort historien med Punished Snake. Men nu är jag tillbaks med Snake och Diamond Dogs. Metal Gear Solid V: The Phantom Pain är för stort och viktigt spel för att glömmas bort. Det blev lite ringrostigt först med kontrollerna, men jag lärde mig rätt fort som tur var. Jag blir nog klar innan semestern är slut. Och då ska jag även skriva en recension.

Mitt radioprogram Jerrys Musikresa har sändningsuppehåll, men redan nu planerar jag höstens kommande avsnitt. Bland annat så ska jag försöka få till så att lyssnarna ska vara lite mer inblandade i kommande säsong. När börjar Jerrys Musikresa igen? Tanken är att det ska börja i slutet av augusti. Jag återkommer med ett utannonserat datum.

När jag blir klar med Metal Gear Solid V: The Phantom Pain, så ska jag påbörja med ett spel som jag haft ögonen på ett bra tag. Tokyo Mirage Sessions #FE ser så galet japanskt ut och det lär bli ett rollspel som jag kommer sitta längre med än vad jag gjorde med Odin Sphere Leifthrasir. Jag har en liten känsla av att Tokyo Mirage Sessions #FE är Wii U’s svar på Xenoblade Chronicles. Ett annat spel som jag ska påbörja med inom kort är Bayonetta 2, som jag köpte billigt på rea. Att jag inte tagit tag i det ännu. Mycket märkligt. Få se vad tiden säger. Originalet är ett mästerverk så jag har höga förhoppningar med uppföljaren med den vulgära häxan Bayonetta.

Jag får även lite motion, tack vare Pokémon Go. Från början hade jag inte tänkt skaffa det, men jag tänkte att det kunde vara kul att pyssla med tillsammans med barnen. Det är faktiskt nyttigt att gå ut och leta efter Pokémon som gömmer sig lite här och där. Jag tycker även att spelet lär en orientering och det är inte heller fy skam. Det finns ett par saker att klaga på, och batteritiden är ett av de problem jag har med Pokémon Go. Helvete vad det äter batteri. Spelets servers är också ett irritationsmoment när det blir svårt att logga in på Pokémon Go. Annars är det ett förfriskande spel som skapar gemenskap, motion och ett kul pyssel i sommar. Och roligt. Frågan är om folk jagar Pokémon när det är vinter också?

Suicide Squad. Årets mest efterlängtade antihjältefilm efter mästerverket Deadpool.

Det kommer en del filmer i slutet av juli och början av augusti. Ghostbusters, Suicide Squad, Husdjurens Hemliga Liv och Jason Bourne under de närmaste veckorna. Jag vill se alla fyra, men det blir nog bara ett par av dessa under sommaren. I så fall blir det Suicide Squad och Husdjurens Hemliga Liv, eftersom hela familjen vill se den sistnämnda. Suicide Squad ser bättre ut ju mer jag ser på filmens trailers. Jared Leto kommer nog att bli en asgrym Joker, men jag undrar inte om han kommer att överglänsas av Margot Robbie i rollen som färgstarka Harley Quinn?

Vanliga mål som jag vill uppnå under semestern/sommaren 2016, är att besöka Karlstad för att se civilisation, bara för att komma iväg någonstans. Ett besök till Mormors Glasscafé i Lysvik kommer det att bli, och om ni är i närheten av Sunne så rekommenderar jag att ni besöker denna fina plats vid Fryken. Glassen är dessutom otroligt god. Det vore även gott med *motti och fläsk, men jag får se om det blir av i år. Ifjol blev det inget.

*Motti = Nävgröt. Motti och fläsk är en populär maträtt som serveras vid gamla finntorpar i Torsbytrakten. Ett säkert råd är att du slutar äta när det är som godast för då är du på väg att på bli mätt.

Äldsta dottern Carrie fyller sju år till veckan. Sju år redan? Alltså, tiden går verkligen fort. Det är när man ser barnen växa upp, som man märker att tiden flyger iväg. Nu har hon och syster Alison börjat sova i ett var sitt rum och det fungerar finfint. Däremot tror jag att de kommer att sova ihop igen när vintern kommer, för att det rum som Carrie sover i nu är dåligt isolerat. Det blir tid att renovera det rummet nästa år, så att hon orkar sova i ett helisolerat rum.

Jag kommer att fortsätta med Overwatch många gånger i sommar. Det här helfestliga multiplayerspelet har blivit en livsstil för många, bland annat mig. Jag är riktigt intresserad av att få spela som den nya karaktären Ana inom kort. Allra roligast är att spela med vänner online och prata, för då blir matcherna mer rättvisa. Och givetvis roligare.

Sen har jag gjort en annan, hemlig grej. Jag vill inte berätta något i förhand eftersom det inte är bekräftat ännu. Mer om detta längre fram.

Jag har lagt tecknandet åt sidan, och jag har inte ritat något på snart ett halvår. Jag tror att det var väldigt nyttigt för jag kände att jag hade hamnat i ett hörn och kunde inte ta mig vidare. Därför tog jag en paus på obestämd tid. Men visst kan det klia i fingertopparna ibland, för jag saknar faktiskt att rita. Kanske kan det bli en Overwatch-fanart någon gång i framtiden. Om jag känner mig redo. När det nu kan bli.

Men det viktigaste är att koppla av och inte tänka för mycket nu jag har en efterlängtad semester. Nu njuter jag av fulla muggar, solen skiner och det är gött att dricka något svalt när kroppen håller på att stekas av solstrålarna.

Ha en trevlig sommar, mina vänner och följare. Vad ska ni hitta på under er semester/sommarlov/sommar?

Jerrys 10 frågor: Jerry intervjuar sig själv.

För några år sedan så intervjuade jag en del personer om deras intressen, och jag kallade det för ”Sätrapôjks 10 frågor”.
Jag har intervjuat till exempel Emma Gray Münthe, Ludde Lundblad, Samson Wiklund, Gaminggrannar och Angelica Norgren.
Jag höll i detta projekt i ett par år och trots att jag var intresserad av att intervjua folk så dog idén efter ett tag. Intervjun med Gaminggrannar dock kom ett par år efteråt.

Mycket har hänt med min blogg under tiden. Jag har haft mycket att göra på sistone, men än vill jag inte riktigt släppa intervjudelen.

Det finns en person som jag inte har intervjuat ännu.
Mig.

Jag har tänkt ut tio olika frågor som rör omkring mina intressen. Hur mitt tecknande har utvecklats, om mitt radioprogram och om min passion/kärlek för kulturen.

Det här är mina 10 frågor till mig själv:

– Hej, Jerry!
– Hej själv!
– Jag skulle vilja intervjua dig.
– Det går alldeles utmärkt.
– Toppen! Då kör vi:

1. Varför bytte du namn på bloggen från Sätrapôjk till Man Of Svensätra?
Sätrapôjk, eller pôjken från Sätra, var mer ett lokalt smeknamn på mig och mina bröder eftersom i Torsby så känner folk varann. Men man själv knappt kände någon annan. Tja, nästan. Husen på bygden hade namn och vårt familjehem heter Svensätra. Ungefär som Southfork i Dallas, typ. När jag startade den här bloggen tyckte jag att Sätrapôjk kändes som ett artistnamn på något sätt. Det kändes coolt att använda ett lokalt namn bland spelskribenter/bloggare i elitnivå.
Men för ett par år sedan så tänkte jag så här: ”Jag är snart 35 år gammal, och på väg att bli gammal.” Då passar inte namnet Sätrapôjk på mig längre. Vid det ögonblicket hade jag kikat på grymt underskattade Man Of Steel och tyckte att det var den nystart som Stålmannen behövde. Jag kände att jag behövde en nystart och blev inspirerad av mannen från Krypton. Man Of Svensätra passade bloggen mycket bättre och jag är än idag mycket nöjd med namnbytet.

2. Hur kommer det sig att du är så intresserad av att teckna?
Jag har alltid tyckt om att rita, men det som fick mig riktigt intresserad av det är tack vare tv-spelen. När jag var barn fick jag och två stycken såna där klisteralbum där man skulle samla på olika figurer från Mario och Zelda. Jag tog smörgåspapper och ritade av figurerna och färglade dom i olika färger. Det var riktigt kul.
I tonåren fick jag en nytändning. Jag började rita saker och ting från kulturvärden. Gärna Star Wars, tv-spel och objekt från tatueringstidningar. Jag tror att jag ritade minst 100 teckningar på ett år i mitten av 1990-talet.
Men när jag närmade mig runt 22-23 år så slutade jag att teckna. Min lust var borta. Jag hade ingen inspiration. Vid den tidpunkten hade jag svårt att hitta jobb innan jag till slut hamnade på den arbetsplats som jag är kvar på än idag.
Jag kluddade lite då och då, men jag hade inte ritat något ordentligt på drygt tio år.
En dag, för några år sedan, fick jag lust att rita ett porträtt av Angelina Jolie från filmen Salt. Plötsligt hade jag lusten tillbaks. Sen ökade tempot. Frog från Chrono Trigger, Bayonetta,  Dr House och Link från Majora’s Mask. De var bara början på den nya, egna renässans som jag fick. Jag suktade efter en utmaning och tro mig. Utmaningar fick jag. Men jag började också att utvecklas som tecknare de senaste två åren.

3. Utvecklas som tecknare? Hur menar du?
Förut så försökte jag rita klart teckningen så snabbt som möjligt. Men så insåg jag att tålamod var nyckeln till framgång. Jag inspirerades av konstnärer på Instagram som Kit King. De fick mig att inse att konst tar tid. Man måste låta det ta sin tid, för annars blir det väldigt fel. Detta lärde jag mig en värdefull läxa av redan ifjol.
Med denna insikt och vision så passade jag på att lära mig nya tekniker. Jag investerade mig i Polychromos-pennor och redan från start älskade jag dom. De grafit/oljeliknande pennorna öppnade nya dörrar inom konst för mig.
Idag tar det betydligt längre men viktig tid att bli klar med teckningar. Jag älskar att skugga och pyssla med detaljer. Än idag har jag mycket att lära, men jag tror att jag kan fortfarande sträcka mig längre än vad jag är idag. I dagsläget är jag riktigt intresserad av Prismacolor-pennor (många konstnärer använder dom) och kommer säkert att inskaffa dom inom en snar framtid.

4. Du har i ett tidigare blogginlägg skrivit om att du inte är en spelskribent.  Tycker du fortfarande så?
När jag skrev blogginlägget så tyckte jag definitivt att jag inte var en spelskribent, och det berodde på många saker.
För mig är en spelskribent en person som satsar helhjärtat på att skriva artiklar om spel, skriva recensioner och att intervjua folk inom branschen.
Okej, jag bloggar en del om tv-spel, men också en del om film, musik och konst. Jag anser inte mig vara en intensiv skribent som har en deadline att hålla koll på.

5. Men recenserar du inte också?
Jo, det gör jag. Men det finns en väldigt viktig skillnad.
Kända spelsidor eller kända personer inom speljournalistik får recensionsexemplar av Sony, Nintendo och Microsoft några veckor innan releasedatumet.
För många väcks det en viss avundsjuka för att spelskribenter får spela de spelen tidigare än andra. Men jag tycker att avundsjukan ska taggas ner.
För en spelskribent som får ett recensionsexemplar har ett jävla ansvar. Ett hektiskt tidsschema att hålla koll på. Sen ska hen som har spelat det spelet skriva en recension på ett maxantal ord och att skriva en recension är riktigt svårt. Hen ska vara riktigt ärlig och agera som en vägledare för de som läser artikeln. Sen gillar ju spelutgivare publicitet. Men det finns inte en chans att de som inte har tillräckligt med läsare, får ett enda spel att recensera. Och det är rätt.
Jag köper de spel som intresserar mig och jag tar väldigt god tid på mig innan jag recenserar det spelet. Ingen press liksom.
Folk har frågat mig om varför jag inte skriver för en spelsida som IGN, FZ.se eller Svampriket. Det finns ett enkelt svar. Spelsidorna har ett ansvar att förmedla nyheter varje dag. De har ett tidsschema att passa och som jag nämnde, recensioner att hinna få klart innan releasedatumet.
Och jag är familjefar med ett arbete som har olika arbetsskift. Det finns inte en chans att jag hinner med det tempo som spelsidorna kräver ifrån en. Det är inte rätt mot mig och spelsidorna. Bättre att låta de som har den tiden att ta plats i speljournalistikstolen. Jag tågar på i egen takt – och en egen väg. Visst har jag drömmar att få skriva för en spelsida och recensera spel innan de ens har kommit ut på marknaden. Men jag är realist och tror tyvärr att det aldrig kommer att hända. Tyvärr.

6. Berätta om ditt radioprogram. Hur kom den idén till?
I höstas fick jag en förfrågan från Radio Fryksdalens ordförande om att jag kunde tänka mig att starta ett eget radioprogram. De ville ha fler program på radiokanalen men det var inte den riktiga anledningen. Han tyckte att jag skulle passa bra i radio. Det tog inte lång tid för mig att svara ja, för jag tyckte att det lät riktigt spännande med ett eget radioprogram. Live dessutom.
Kort innan hade jag begravt min podcast Mest Dyngprat, för det programmet levde med respirator på slutet. Fast jag tror att Mest Dyngprat lärde mig att prata mycket om olika ämnen. Det har hjälpt mig med mitt radioprogram, som heter Jerrys Musikresa.
Det är inte första gången jag är med i radio. 1998 så startade jag och några klasskamrater ett önskeprogram där vi spelade upp rocklåtar som önskade varje fredagskväll. Det programmet hette Late Night Rock, och vi höll på med det i ett par år. Min roll i Late Night Rock var att berätta om en viss artist i varje avsnitt.
Men i Jerrys Musikresa sköter jag allt själv. Tekniker, musikväljare och programledare. Det har redan gått sex avsnitt när jag intervjuar mig själv i detta inlägg, och det blir roligare varje gång. Ibland passar jag på att lägga upp ett tema i Jerrys Musikresa. I ett avsnitt spelade jag endast kvinnliga artister till exempel. Och fler teman är på gång!
Mitt syfte med Jerrys Musikresa är att jag försöker spela de låtar som man vanligtvis inte hör i riksradio. Men jag kan vara mainstream också, förstås. Jag har alltid älskat att blanda ihop olika genrer och nyckelordet är kontrast. Starka kontraster gör mitt program intressant att göra. Jag spelar i stort sett vad som helst förutom vulgära låtar – och dansband. Där går gränsen! En sak till; liveradio är mycket roligare än en podcast.

Jag startade mitt radioprogram Jerrys Musikresa i slutet av februari. Varje lördag så spelar jag musik från olika musikstilar, på Radio Fryksdalen.

7. Du har spelat tv-spel i snart 30 år. Tröttnar du aldrig? Är du inte för gammal för tv-spel?
Nu var det två frågor egentligen, men jag ska försöka svara ett gemensamt svar på det.
Tv-spel har inget med ålder att göra. Precis som böcker, musik och filmer så är tv-spel minst lika kulturellt. Jag började spela som sjuåring och intresset för tv-spel ökar hela tiden. Tv-spel har nämnts som en ”osocial hobby” i åratal, särskilt från de som inte förstår sig på kulturen. Men det är fel. Tv-spel är socialt. Det är till och mer socialt än tidigare. Jag spelade Bloodborne häromdagen för att hjälpa en väninna/gamer att dänga en jobbig boss hon haft krångel med. Vi pratade via mikrofon och hörlurar live. Det var en härlig och trevlig upplevelse.
Att hänga omkring i olika grupper på Facebook, Twitter och Instagram för att diskutera samma intressen som jag har själv är inget som var möjligt för mig för tio år sedan. Det har exploderat på senaste tiden. Och tryckvågrn bara ökar.
Så mitt svar på om jag tröttnar på tv-spel eller känner mig för gammal är helt och enkelt nej. Punkt.

8. Du försvarar och hyllar kvinnliga spelskribenter och kvinnliga gamers. Anser du att du är en gamer-feminist?
Ja. Det gör jag.
Men det har inte alltid varit så. I alla fall inte i det förflutna.
Det handlar om okunskap visserligen. Jag var blåögd och förstod inte den press och hat som kvinnliga gamers fått utstå från det testosteron-dominerande spelvärlden. Men med tiden lär man sig. Jag märkte mer och mer om hur kvinnor kände sig. Vad för slags skit de fick ta emot. Att de inte dög eller att de var på fel plats. De var/är inte välkomna.
Det får mig att koka. För det var så jävla fel på alla sätt och vis. En kvinna är inte en sämre gamer. En kvinna ska inte känna sig kränkt eller få kommentarer likt ”du är ju tjej, vad fan vet du om tv-spel?”
Uppenbarligen så kan de fan mycket mer om spel än nättrollen.
Idag har vi kommit mycket närmare jämställdhet än för fem år sedan. Men mycket är kvar att bekämpas. Så länge jag lever tänker jag fortsätta tro på en värld där alla kan spela utan att kränkas för att man är ”fel”. Ingen är fel. Ingen är perfekt heller, men alla är välkomna att spela för att det är kul.

Tv-spel och musik är två av mina favoritintressen. Soundtracket till Final Fantasy IX är en av mina personliga favoriter.

9. Konami eller Capcom?
Om man menar moderna Konami så skulle Capcom vinna med hästlängder. Men nu tänker jag tillbaks till NES-eran. Då var både på Konami och Capcom kungar. Mega Man, Castlevania, Contra, Duck Tales med flera är underbara pärlor. Så att välja en av dom är groteskt svårt, men jag väljer Capcom för de har haft en högre standard i årtionden.

10. Om du fick ta med dig tre filmer, tre album och tre spel för att tillbringa tiden med resten av livet, vilka skulle du ha valt?
Helvete, vilken svår fråga. Men kör i vind.
A Nightmare On Elm Street, Friday The 13th IV och Star Wars Episode VI – Return Of The Jedi är mina favoritfilmer så det får bli dom. När det gäller tre spel som jag vill ha med mig för evigt är Final Fantasy VI, Rune Factory Frontier och Mario Kart 8 tre olika titlar med återkommande spelstunder som jag aldrig tröttnar på.
Cosmo’s Factory med Creedence Clearwater Revival, Little Richards första LP och en samlingsskiva med Johnny Cashs bästa hits vore helt perfekt för resten av livet.
Men tur att jag inte behöver att välja, för det finns så mycket att ta väl hand om och inte bör missas. Det är tjusningen med att vara en kultursälskande nörd som jag är.

Jag har ställt tio frågor men jag vill lägga till en fråga: Vem är bäst? Freddy Krueger eller Jason Voorhees?
Vad fan, vilken fråga! Det är en riktigt svår fråga att svara på. Jag älskar båda karaktärerna men de är väldigt olika. Om jag ska gå på filmerna så håller Jasons filmer en bättre standard medans de bra filmerna med Freddy är jävligt bra. Dock är de sämre filmerna med Freddy riktigt dåliga. Jag är mer intresserad av Jasons mytologi däremot för det finns många frågor som är inte har svar. Friday The 13th är en enklare filmserie som är faktiskt underhållande. Även om första A Nightmare On Elm Street är min favoritfilm så älskar jag Friday The 13th-serien mer. Freddy är en sarkastisk jävel med mycket karisma men jag tycker att Jason är en underskattad figur. Han är mer än en långsam, macheteviftande galning. Jason ser massiv ut och ger en sorts respektfull intryck när jag ser honom i bild. Förutom i Freddy vs Jason där han var kass. Så mitt svar är Jason.

– Tack Jerry för en strålande intervju!
– Det var ett sant nöje! Tack för att jag fick bli intervjuad.

Att ställa tio frågor till sig själv är svårt, men att svara på dom är faktiskt ännu svårare.
Det är faktiskt en lärorik grej att få intervjua mig själv. Man kan få svar på saker man inte riktigt visste om själv. Det är som att prata med ens spegelbild. Hur det än är, så är spegelbilden en egen individ fast hen är lik en själv.

 

 

 

Önskelista när jag fyller år.

Åter igen nalkas det födelsedag, och jag närmar mig 36 år. (26:e mars om man ska vara noga) Inom drygt fyra år så är jag 40 år men ska jag vara riktigt ärlig så har jag ingen som helst ålderskris.

Tvärtom. Ålder rör mig inte i ryggen.

Grå hårstrån har jag redan börjat få, på huvudet, i skägg och mustasch. Rynkor? Javisst. Det hör liksom till att bli äldre och antagligen visare. Åtminstone så har jag lärt mig ifrån mina misstag i livet, och jag är garanterat säker på att göra några misstag till. Men vad tusan, ingen är felfri och alla gör misstag. Det gäller bara att lära sig utav dom och undvika att göra om dessa misstag.

Under de närmaste åren har jag skrivit topplistor med mina favoritfilmer, favoritspel, tv-serier och artister, och jag funderar inom kort att starta en ny nedräkning. Men än så länge låter jag det vara i dimman ett tag till.

Varje år vid det här laget så brukar jag skriva en önskelista på vad jag vill ha när jag fyller år, och det är faktiskt inget att skämmas för. Alla har väl rätten att önska sig något.

Eller hur?

Jag drar på mig läsarglasögonen, eller vänta nu. Jag har ju redan befintliga glasögon och de behöver jag för jag är så fruktansvärt närsynt. Så jag behåller de glasögonen jag har på mig och tar en noggrannare titt på vad jag önskar mig när jag fyller år.

• Spel: The Legend Of Zelda – Twilight Princess HD. (Wii U) Gärna Collector’s Edition med Wolf Link Amiibon, men själva spelet går bra.
• Film: Carol. Nu kommer inte storfilmen med Cate Blanchett och Rooney Mara förrän i slutet av april, men önska kan jag ju få?
• Spel: Fallout 4. (PS4) Nu borde det väl vara tid att utforska ett atombombat Boston?
• Prismacolor-pennor. Jag är sjukt nyfiken på dessa teckningspennor.
• POP!-figurer. Gärna Star Wars-relaterat, Jason Voorhees eller varför inte The Walking Dead?
• Spel: Super Mario 3D World. (Wii U) Jag har varit intresserad av Marios hyllade 3D-plattformare till Wii U.

• En nunchuck till Wii U. Så att jag äntligen kan lira Rune Factory Frontier igen.
• Att få vara fotomodell hos en riktigt begåvad fotograf.
• Spel: Metal Gear Solid V – The Phantom Pain. (PS4) Jag måste ju fortsätta med legenden om Snake.
• Böcker som baseras på filmer eller spel. Gärna artbooks.
• Spel: Tales Of Zestiria. (PS4) Provspelade det här japanska rollspelet på Comic-Con i höstas och blev sugen på att fortsätta med detta ljuvliga spel.
• Soligt väder. Är sjukt trött på snön just nu.
• Film: Friday The 13th-boxen på Bluray. Det vore riktigt awesome att få äga denna pärla på Bluray. Men den är dyr och svår att få tag på.

• En extra handkrontroll till PS4. Gärna i original eftersom jag litar inte på billiga kopior.
• Film: Star Wars-filmerna på Bluray. Inför den sjunde filmen The Force Awakens som jag faktiskt har förbokat på Bluray, vore det ljuvligt att äga de sex andra filmerna till formatet.
• Riktigt ritpapper, gärna i beige – så att jag kan utnyttja de vita färgerna bättre.
• Vit gelpenna. Starka vita linjer är garanterat med denna juvel bland pennor.
• Spel: Yoshi’s Wooly World. (Wii U) Jag tycker om Yoshi, och vill gärna spela detta söta spel.
• Spel: Bayonetta 2. (Wii U) Första Bayonetta är ett kanonspel. Hoppas att få tag på denna innan det är för sent.
• Spel: Xenoblade Chronicles X. (Wii U) Uppföljaren till det episka rollspelet är jag också nyfiken på.

Jag har mer som jag vill ha, men det räcker att skriva denna lista så här länge.

Som sagt, det är inget fel i att önska sig saker när man fyller år?

Jerrys Åsm2015-kalender. Lucka 14: Anna Nilsson.

Till vänster: Karaktären Poison från Final Fight-spelen, som också är en fighter i Street Fighter IV. Det här är Anna Nilssons tolking. Till höger: Anna Nilsson.

Beat-em-upspel är riktigt roligt att spela. Det gäller att snabba reflexer och button-masha som bara fan när man slåss mot en tuff motståndare.
Stora, muskulösa karlar i tuffa dräkter och hårdkokta tjejer som slåss stenhårt – men med en överdriven sexuell klädstil som gör dom till ”ögongodis” för den manliga spelskaran.

Varför ska kvinnliga spelkaraktärer porträtteras som en utvikningsbrud på Playboy, Penthouse eller andra manslusktidningar? Medan männen ska klä sig i coola dräkter och rustningar?

Svamprikets tecknare Anna Nilsson valde att göra något åt detta.

Anna satte sig ner och ritade sina egna tolkningar av kända kvinnliga fightingspelskvinnor, och klädde på dom precis som man borde se dom i spel. Inlägget kallades för ”Makeover Friday” och blev otroligt uppmärksammat i hela världen. Till och med Kotaku skrev om detta fenomen som Anna Nilsson skapade.

Det som hände var att en legion av nättroll, Gamergatare, mansgrisar och folk ifrån 4chan som direktöversatte från engelska till svenska (tro mig, det är jävla dåligt att jag skrattar av deras dåliga försök) stormade Svampriket och idiotförklarade Anna Nilsson.

Anna Nilsson petade på en väldigt öm punkt i den egotrippade manliga spelsynen på kvinnor. Hat haglade överallt. Men Anna Nilsson stod på sig. Hon har dessutom en enorm fanbase som stod vid hennes sida när inlägget lades upp.

Det gjordes en uppföljare där man fick se hur det skulle se ut om manliga karaktärer klädde sig så lättklätt som de kvinnliga gör i dagens fightingspel. Riktigt genialt av Anna Nilsson.

Det behövs fler som visar upp vilket stort problem det här är. Är en lättklädd kvinnlig karaktär i ett spel så jävla viktig? Kvinnan, ja. Men kläderna kan väl för fan vara lika ordinarie som de manliga. Anna Nilsson gjorde något viktigt och detta hände tidigt i år, redan i februari. Det kanske inte ändrar hur spelskapare designar kvinnliga karaktärer, men nog tror jag att Anna Nilssons skapelser har gjort intryck hos många. På gott och ont.

För min del bara gott. För övrigt så är Chun-Li den bästa kvinnliga fightern genom tiderna.

 

Jerrys #ÅSM2015

1. U21-landslaget.

2. J.J. Abrams.

3. Imperator Furiosa.

4. Peter Ahonen.

5. Måns Zelmerlöv.

6. Hans Rosling.

7. Zara Larsson.

8. Yaya Han.

9. Podcasten Johan Och Ida.

10. Fenjima Manrique.

11. Daniel Fleetwood.

12. Spelhjälpen.

13. Sarah Sjöström.

14. Anna Nilsson.

Teckning: Zara Larsson.

Enastående Zara Larsson är ung men redan har hon blivit en förebild för många kvinnor och för feminism. Hon är en tuff dam som inte låter hatet knäcka henne.
Jag beslutade att rita ett porträtt av denna enastående sångerskan. Så här blev det:

Jag koncentrerade mig på att få till hennes drag, särskilt ögonen. Sen har jag blivit försiktigare när det gäller hår. Jag tycker fortfarande att hår är svårt att rita, men det blir lite bättre för varje gång.
Jag använde mig av Polychromos-pennor och vit gelpenna för den här bilden.
Hoppas att ni gillar bilden!

Tävla med Jerrys 100 favoritspel och vinn ett porträtt ritat av Jerry!

Nu är vi nästan i mål! Ända sedan den 13:e april har jag plöjt igenom en tuff lista med 90 av de 100 favoritspelen som jag har närmast om hjärtat. Jag har skrivit fingrarna av mig både här på bloggen, på Facebook och på Instagram angående varför jag har tagit med spel som Super Mario 64, Grand Theft Auto V och Legend Of Zelda – Ocarina Of Time på listan. Varför ens ett simpelt pusselspel som Boulder Dash kom så högt upp medans Metroid Prime kom längre ner. Det är det som är tjusningen med topplistor. Ingen är den andre lik och det är bara bra. Jag ska dra ut på detta lite till, men jag vill ge detta lite mer krydda. Med en tävling förstås. Vad annars? Nu har jag inga spel att dela ut, men jag ska istället ge segraren i denna tävling ett porträtt i vinst.

Ja, om man vinner tävlingen så ska jag rita ett porträtt av hen som vinner – eller kanske en bekant till vinnaren.

För att göra det här mer intressant så ska jag ha den här tävlingen i denna blogg, på Facebook och på Instagram. Det vill säga: Tre vinnare har chansen att vinna ett porträtt tecknat av mig!

Vad går då tävlingen ut på? En ren gissningslek helt enkelt. Skriv i kommentarerna nedan om vilka tio spel du tror jag kommer att ta med i listan. Det är bara att dra till med vilda gissningar. I turordning är inte heller nödvändigt, och om du inte vill gissa på tio spel är det också okej. Du får gärna skriva vem du vill att jag ska rita av.

Men skynda – deadlinen är på söndagen den 24:e maj. För på måndag fortsätter jag med nedräkningen. Jag önskar er alla lycka till!

 

In English:

Now we are almost reached the finish line! Ever since April 13th, I plowed through a tough list of 90 of the 100 favorite games that I’ve closest to my heart. I have written the fingers of me both here on the blog, Facebook and Instagram about why I have games like Super Mario 64, Grand Theft Auto V and Legend of Zelda – Ocarina of Time on the list. Why even a simple puzzle game like Boulder Dash came up as high while Metroid Prime came further down. It’s the fascination with leaderboards. None are alike and it is just great. I’ll pull out of this a bit, but I want to give this a little more spice. With a contest. What else? Now I have no games to share, but I will instead give the victor in this competition a portrait for profit.

Yes, if you win the contest, I’ll draw a portrait of hen who wins – or perhaps an acquaintance of the winner.

To make this more interesting, I’ll have this competition in this blog, Facebook and Instagram. In other words: Three winners will have the chance to win a portrait signed by me!

What are the rules in this contest? A pure guessing game quite easily. Write in the comments below about the ten games you think will take the list. Make wild guesses, anything goes. The rotation is not necessary, and if you do not want to guess at ten games it is also okay. Please feel free to write who you want me to draw from.

But hurry – the deadline is on Sunday the 24th of May. For Monday the 25th of May, I continue with the countdown. I wish you all good luck!

 

Jerrys 100 favoritspel genom tiderna: / Jerry’s 100 favorite games of all time:

1. ?

2. ?

3. ?

4. ?

5. ?

6. ?

7. ?

8. ?

9. ?

10. ?

11. Super Mario World.

12. Metal Gear Solid.

13. Tetris.

14. Super Mario RPG.

15. Super Mario Bros 3.

16. Donkey Kong Country.

17. Boulder Dash-spelen.

18. Super Mario Kart.

19. Legend Of Zelda – Majora’s Mask.

20. Harvest Moon – Friends Of Mineral Town.

21. Super Mario World 2 – Yoshi’s Island.

22. Resident Evil 2.

23. Castlevania II – Simon’s Quest.

24. Paper Mario – The Thousand Year Door.

25. The Last Of Us.

26. Mega Man 3.

27. Bloodborne.

28. Legend Of Zelda – The Wind Waker.

29. Castlevania – Symphony Of The Night.

30. Super Mario Bros.

31. Dark Souls II.

32. Bubble Bobble.

33. Super Mario Galaxy.

34. Banjo-Kazooie.

35. Legend Of Zelda.

36. Street Fighter II Turbo – Hyper Fighting.

37. Mario Kart 8.

38. Xenoblade Chronicles.

39. Batman – Arkham City.

40. The Walking Dead Season 1 & 2.

41. Metroid Prime.

42. Legend Of Zelda – Ocarina Of Time.

43. Tomb Raider. (reboot)

44. Conker’s Bad Fur Day.

45. Batman – Arkham Asylum.

46. Resident Evil HD Remastered.

47. Harvest Moon.

48. Ni No Kuni – Wrath Of The White Witch.

49. Metroid.

50. Legend Of Zelda – A Link Between Worlds.

51. Bioshock.

52. Donkey Kong Country 2 – Diddy’s Kong Quest.

53. Secret Of Mana.

54. Castlevania III – Dracula’s Curse.

55. Zelda II – The Adventure Of Link.

56. Mike Tyson’s Punch Out!!

57. Mario’s Super Picross.

58. Mega Man.

59. Super Castlevania IV.

60. Legend Of Zelda – Link’s Awakening DX.

61. F-Zero X.

62. Wonder Boy III – The Dragon’s Trap.

63. Bayonetta.

64. Legend Of Zelda – Four Swords Adventures.

65. Mass Effect 2.

66. Dungeon Keeper.

67. Mario & Luigi – Partners In Time.

68. Grand Theft Auto V.

69. Punch Out!! (Wii)

70. Resident Evil 4.

71. Wonder Boy In Monster Land.

72. Castlevania.

73. Earthworm Jim.

74. New Super Mario Bros U.

75. Resident Evil 3 – Nemesis.

76. Donkey Kong Country Returns.

77. The Battle Of Olympus.

78. Super Smash Bros For Wii U.

79. Pac-Man Championship Edition DX+.

80. Super Mario Galaxy 2.

81. Castlevania: Rondo Of Blood.

82. Paper Mario.

83. Excitebike.

84. The Great Giana Sisters.

85. Teenage Mutant Ninja Turtles III – The Manhattan Project.

86. Super Mario 64.

87. Sim City. (SNES)

88. Legend Of Zelda – Twilight Princess.

89. Mario Kart 64.

90. Metal Gear Solid 3 – Snake Eater.

91. Adventures Of Lolo 3.

92. Mega Man X.

93. Mario Golf – Toadstool Tour.

94. Luigi’s Mansion 2.

95. Super Punch Out!!

96. Tales Of Xillia.

97. Mortal Kombat II.

98. Battletoads.

99. LA Noire.

100. Mario Kart – Double Dash!!

Teckning: Jenny Strömstedt. (Polychromos )

Då var det dags för ett porträtt av en känd svensk programledare igen, och hon kommer också från TV4. Den här gången är det Nyhetsmorgons Jenny Strömstedt som jag ville teckna ett porträtt av.

Jag brukar se varje pågående teckning som en lärofylld lektion. Vad jag ville få till i Jenny Strömstedts porträtt var hennes skarpa, målmedvetna blick och platinablonda hår.

Just håret blev det som jag tillägnade mest tid med. Däremot tycker jag att det är roligare att rita blont hår än mörkt hår eftersom det är lättare för min del att skugga.

Jag fick positiva kommentarer på Facebook och Instagram när jag la upp teckningen där. Men det som var allra roligast var denna kommentar på Instagram:

Yeay! En kommentar från Jenny Strömstedt själv! Det var väldigt oväntat, men så otroligt glädjande att få läsa.
Porträttet av Jenny Strömstedt är en av de bilder som jag tycker är mina mest lyckade. Jag känner mig så glad!

Teckning: Omslaget till Bloodborne. (Polychromos)

Inför det kommande storspelet Bloodborne, så blev jag riktigt sugen på att teckna en fanart av spelets omslag för att den är så grymt snygg.

Jag hade köpt beigefärgat papper och funderade på att jag skulle testa att teckna Bloodborne-teckningen på ett sånt papper. Varför? Jo, för att jag ville lyfta fram de vita färgerna i rockens veck.

Skuggningen var riktigt skoj att få till för att det var ett bra papper att blanda mörkare färger med de ljusa. Veck i kläder är väldigt svåra att få till så jag blev mer än nöjd efter att ha avslutat det sista ifyllningen.

Det gick åt flera nyanser av grått (nu syftar jag inte på en snuskfilmsuccé) på grund av att rocken är brungrå.

Beige papper är för mig en succé. Äntligen kan jag få till vita nivåer som jag vill. Fast jag undrar om det skulle fungera ännu bättre med Prismacolor-pennor?

Mina tre första teckningar i år 2015. (Polychromos)

Hej på er! Jag har inte uppdaterat något på teckningsfronten i min blogg detta år, och jag beklagar verkligen för denna glömska.
Jag har faktiskt tecknat fast jag har haft fullt upp med min 100-topplista med mina favoritfilmer och med spelupptäckandet.
Jag har tecknat tre teckningar hittills i år, och något jag har märkt är att det tar betydligt längre tid att teckna klart en bild. Jag undrar om jag har blivit mer nogrann, för jag tror att jag lägger mer tid på detaljer än någonsin tidigare.

Den första teckningen jag har tecknat var en fanart av Harley Quinn från Batman : Arkham Knight. Jag tänkte endast göra en svartvit teckning men lade till rött också för jag tyckte det passade Harley. Det tog mig en månad att bli klar.

För några år sen tecknade jag ett porträtt av TV4:s programledare Jessica Almenäs men den blev så dålig att jag rev sönder bilden. Några månader senare gjorde jag en ny teckning och den blev bättre än den förra. Men när jag ser på den teckningen idag och samtidigt tänker på de egenskaper jag har lärt mig det senaste året – så kände jag att den teckningen inte skulle göra Almenäs rättvisa. Därför beslutade jag mig för att teckna en Polychromos-teckning av Jessica Almenäs. Utmaningen var att få till hennes drag och naturligtvis håret. Jag har fortfarande bekymmer med hår. Fast volymen var okej, tack vare att Jessica Almenäs är blond. Den här gången tyckte jag att det kändes mycket bättre.

Den tredje teckningen för i år är ett porträtt av en väninna; fotografen och spelskribenten Emmy Zettergren Nordström. Att teckna en vän är en ära och det blir faktiskt lite mer utmanande, för jag vill inte göra personen jag tecknar av besviken. Precis som i Almenäs-teckningen, var det en utmaning att få fram Emmys drag i ansiktet och naturligtvis även hennes hår. Jag hade ett svartvitt foto att gå på, så det blev ännu mer utmanande. Men det var roligt och mycket ärofyllt att teckna av Emmy. Jag skickade teckningen till henne senare för jag tyckte att hon skulle få den.

När det gäller tecknandet så har jag köpt beige papper för att förstärka de vita färgerna mer. Inför kommande spelet Bloodborne, har jag påbörjat en fanart av spelets omslag. Hur resultatet blir får ni se senare!
Annars vore det kul att testa Prismacolor-pennor någon gång. Ser mer och mer folk som tecknar med bra resultat.

Emmy. Bilden ägs idag av henne.

 

Tv 4:s Jessica Almenäs. (för tredje gången)

 

Harley Quinn.

 

Kritiken mot Svampriket och Anna är bedrövligt orättvis.

Häromveckan skrev jag ett inlägg där jag undrade om att spelbloggen Svampriket blivit sämre. Jag förklarade om varför jag tyckte att sidan tappat lite sken, men samtidigt så lyfte jag upp de saker som jag tyckte och tycker är bra med Sveriges bästa spelblogg.

Svampriket brukar komma med otroliga artiklar som inte liknar något annat inom speljournalistik. I fredags publicerade deras tecknare Anna Nilsson ett väldigt välskrivet inlägg om hur kvinnliga fightingkaraktärer visas upp i tv-spel. Hon tycker att de kvinnliga slagskämparna är sexuellt objekterade och hon ville göra något åt saken. Anna ritade egna tolkningar av några av fightingvärldens mest kända kvinnor och har gjort så här:

Hon har tagit bort de sexuella poserna. Hon har klätt upp kvinnorna i mer praktiska kläder. Hon har ändrat kropparna, inga ballongbröst existerar och andra översexuella ting har blåsts bort.

Resultatet är slående. Anna har skapat mycket trovärdiga kvinnliga karaktärer som jag skulle absolut tänka mig att spela med i valfritt fightingspel.

Transsexuella Poisons design är väldigt överdrivet, minst sagt. En annars rätt cool karaktär har här i originaldesignen blivit som en sorts utvikningsbrud för Playboy.

Annas omgjorda variant av Poison är min personliga favorit av hennes alster. Hon har fångat Poisons anda och gjort hen badass utan att objektera Poison. / Copyright:  Anna Nilsson och Svampriket.

 

Jag gillar Annas konstverk. Men det är många som inte gör det.

När inlägget publicerades i fredags, kom det en del hyllningar. Men som en truppmina, exploderade hatet och massor av negativ och tramsig kritik haglade på Svampriket och främst Annas ”otalang” och ”okunnighet”. Dessutom började det komma elaka kommentarer på engelska. Om jag inte har fel, så blev Svampriket hackat också.

Inlägget av Anna har startat något riktigt viktigt. Något som jag önskar borde ha börjat tidigare. Jag älskar fightingspel och jag styr jättegärna en kvinnlig karaktär. Chun-Li är en av mina personliga favoritfighters genom tiderna. Men precis som Anna tog upp i Svamprikets inlägg, har jag stört mig mycket på hur de kvinnliga slagskämparna porträtteras i spelen. Minimalt med kläder, bröst stora som beachbollar, string, sexuella poser och så vidare. Ett riktigt bra fightingspel som Dead & Alive 5 blir plötsligt väldigt smaklöst när man ser tjejernas bröst guppar och studsar när de ens går på spelplanen.

Varför är det så här?

Hur kan folk som kritiserar Anna säga att hon är oduglig och inte kan någonting som tv-spel?

Det finns två saker som får dessa troll att se rött. 1. Deras unkna kvinnosyn blir förstört och då blir de förbannade. 2. Det är en kvinna som har skrivit Svamprikets inlägg och tecknat de alternativa bilderna.

Än en gång, varför är det så här?

Vad är det för fel om att Cammy har militärbyxor på sig? Vad är det för fel att Poison i Annas design ser ännu bättre ut?

Varför är den smaklösa kvinnliga speldesignen så hårt skyddad av dessa hatare?

Varför kan de inte se det här problemet som Anna tagit upp?

Och när ska de inse att hon faktiskt har rätt?

Kritiken som ges till henne är poänglös, omotiverat och helt enkelt orättvis.

Det finns många som älskar hennes idé och stöttar henne till 100 %. Jag är en av dom. Det här är ett steg närmare i rätt riktning. Men det kommer att bli svårt att rå på den objekterade kvinnosynen som finns idag. Intressant är att en av världens största spelsidor; Kotaku, har skrivit ett inlägg om Annas bilder. Man kan absolut ge kritik, men man ska respektera personen och inte hålla på med påhopp och förtryck bara för ens så kallade ”njutbara värld” blivit förändrat.

Förändring är bra!

Anna har planterat ett frö i rättvisans jord. Det är upp till oss att vattna och ge solljus till rättvisans träd och få den här jämställdheten att bli starkare. Det känns som att vi är på rätt väg.

Sedan hoppas jag verkligen att Capcom använder sig av Annas version av Poison. Så jävla briljant!