Teckning: Zara Larsson.

Enastående Zara Larsson är ung men redan har hon blivit en förebild för många kvinnor och för feminism. Hon är en tuff dam som inte låter hatet knäcka henne.
Jag beslutade att rita ett porträtt av denna enastående sångerskan. Så här blev det:

image

Jag koncentrerade mig på att få till hennes drag, särskilt ögonen. Sen har jag blivit försiktigare när det gäller hår. Jag tycker fortfarande att hår är svårt att rita, men det blir lite bättre för varje gång.
Jag använde mig av Polychromos-pennor och vit gelpenna för den här bilden.
Hoppas att ni gillar bilden!

Annonser

Teckning: Omslaget till Bloodborne. (Polychromos)

image

Inför det kommande storspelet Bloodborne, så blev jag riktigt sugen på att teckna en fanart av spelets omslag för att den är så grymt snygg.

Jag hade köpt beigefärgat papper och funderade på att jag skulle testa att teckna Bloodborne-teckningen på ett sånt papper. Varför? Jo, för att jag ville lyfta fram de vita färgerna i rockens veck.

Skuggningen var riktigt skoj att få till för att det var ett bra papper att blanda mörkare färger med de ljusa. Veck i kläder är väldigt svåra att få till så jag blev mer än nöjd efter att ha avslutat det sista ifyllningen.

Det gick åt flera nyanser av grått (nu syftar jag inte på en snuskfilmsuccé) på grund av att rocken är brungrå.

Beige papper är för mig en succé. Äntligen kan jag få till vita nivåer som jag vill. Fast jag undrar om det skulle fungera ännu bättre med Prismacolor-pennor?

Mina tre första teckningar i år 2015. (Polychromos)

Hej på er! Jag har inte uppdaterat något på teckningsfronten i min blogg detta år, och jag beklagar verkligen för denna glömska.
Jag har faktiskt tecknat fast jag har haft fullt upp med min 100-topplista med mina favoritfilmer och med spelupptäckandet.
Jag har tecknat tre teckningar hittills i år, och något jag har märkt är att det tar betydligt längre tid att teckna klart en bild. Jag undrar om jag har blivit mer nogrann, för jag tror att jag lägger mer tid på detaljer än någonsin tidigare.

Den första teckningen jag har tecknat var en fanart av Harley Quinn från Batman : Arkham Knight. Jag tänkte endast göra en svartvit teckning men lade till rött också för jag tyckte det passade Harley. Det tog mig en månad att bli klar.

För några år sen tecknade jag ett porträtt av TV4:s programledare Jessica Almenäs men den blev så dålig att jag rev sönder bilden. Några månader senare gjorde jag en ny teckning och den blev bättre än den förra. Men när jag ser på den teckningen idag och samtidigt tänker på de egenskaper jag har lärt mig det senaste året – så kände jag att den teckningen inte skulle göra Almenäs rättvisa. Därför beslutade jag mig för att teckna en Polychromos-teckning av Jessica Almenäs. Utmaningen var att få till hennes drag och naturligtvis håret. Jag har fortfarande bekymmer med hår. Fast volymen var okej, tack vare att Jessica Almenäs är blond. Den här gången tyckte jag att det kändes mycket bättre.

Den tredje teckningen för i år är ett porträtt av en väninna; fotografen och spelskribenten Emmy Zettergren Nordström. Att teckna en vän är en ära och det blir faktiskt lite mer utmanande, för jag vill inte göra personen jag tecknar av besviken. Precis som i Almenäs-teckningen, var det en utmaning att få fram Emmys drag i ansiktet och naturligtvis även hennes hår. Jag hade ett svartvitt foto att gå på, så det blev ännu mer utmanande. Men det var roligt och mycket ärofyllt att teckna av Emmy. Jag skickade teckningen till henne senare för jag tyckte att hon skulle få den.

När det gäller tecknandet så har jag köpt beige papper för att förstärka de vita färgerna mer. Inför kommande spelet Bloodborne, har jag påbörjat en fanart av spelets omslag. Hur resultatet blir får ni se senare!
Annars vore det kul att testa Prismacolor-pennor någon gång. Ser mer och mer folk som tecknar med bra resultat.

image

Emmy. Bilden ägs idag av henne.

 

image

Tv 4:s Jessica Almenäs. (för tredje gången)

 

image

Harley Quinn.

 

Teckning: Harp Twins – Camille och Kennerly.

image

Mitt i all podcastande, så fortsätter jag att teckna. Det är ju trots något jag inte kommer att sluta med.
Den här teckningen är ett dubbelporträtt av Harp Twins: Camille och Kennerly.
Jag har aldrig tecknat tvillingar förut, så detta var en unik utmaning för mig.
Men det var riktigt kul att få teckna dessa två riktigt begåvade harpspelande damer.
Hoppas att ni gillar bilden.

Teckning: Yaha Han. (Polychromos)

När jag brukar välja vad jag ska teckna, brukar jag välja väldigt tidigt om vad eller vem jag ska få på papper. Men det kan ta månader innan jag verkligen tar tag i det valet. Orsakerna är många, men en orsak är att jag fortfarande utvecklas som konstnär och ibland kommer det tillfällen jag tycker ”nej, jag är inte redo än för det här porträttet”. Eller något liknande.
Min teckning av den fantastiska cosplay-artisten Yaha Han är ett sånt exempel. Jag ville rita av henne mycket tidigare men jag vågade inte. Varför? Jag var inte redo.
Men för nån vecka sen,  var jag redo. Efter ett par lyckade porträtt så vågade jag teckna Yaha Han.

Hennes cosplay av Jessica Rabbit är en av de bästa cosplays jag sett och den ville jag få på papper. Jag ska publicera hela utvecklingen fram till det färdiga resultatet. Bilderna är från mitt Instagram-konto,  följ mig gärna! Jag kallas manofsvensatra där.

image

image

image

image

image

image

Och till slut, den färdiga bilden:

image

För första gången på länge, så har jag lyckats med hår i ett porträtt. Faktum är att det här är en av mina personliga favoritteckningar någonsin. Jag känner att jag gjort mycket som var rätt. Benet. Handskarna. Håret, som sagt. Ansiktet. Klänningen också, fast jag kunde inte få till glittereffekterna. Men det gör inget. Jag har lärt mig en hel del innan jag började teckna det här porträttet och jag drog lärdom av mina tidigare misstag och framgångar.

Sen vill jag passa på att visa en tweet från Twitter – ja, jag har börjat med Twitter igen ifall någon undrar – som jag läste tidigt en morgon i veckan och den gjorde verkligen min morgon!

Att få en retweet och en kommentar från Yaha Han själv var verkligen en positiv överraskning!

Att få en retweet och en kommentar från Yaha Han själv var verkligen en positiv överraskning!

Teckning: Sarah ”Ninjabob”. (Polychromos)

100_6456

Det finns många som bloggar i hela världen, och en av de bloggar jag läser mest är min vän Sarah ”Ninjabob”‘s blogg. Sarah är en pigg och glad tjej som älskar att träna, sin katt och att spela tv-spel. Hon är en flitig bloggerska och hon är väldigt aktiv.

Jag frågade Sarah om jag fick rita ett porträtt av henne och hon blev väldigt glad att jag skulle göra det – och så började jag att använda mig av lite polychromospennor även denna gång.

Jag fann ett fint foto när hon sitter och äter god mat i Japan. (i Miyajima, Hiroshima, för att vara exakt) Hon reste till Japan med sin äkte hälft och hon bjöd på en massa vackra fotografier ifrån landet som gett oss storheter som sushi, NES och animé. Just det här fotografiet fastnade jag mest för och jag började genast att rita av Sarahs porträtt.

Utmaningen i den här bilden var att få till hennes ansikte och hår – jag måste verkligen träna mer på att rita hår – och givetvis skinnjackan. När jag ritade klart Sarah ville jag också försöka få med den som verkar vara riktigt goda maten hon äter på fotot. Jag fyllde i alla linjer med svart tuschpenna så att bilden inte skulle kännas grötig. För första gången lyckades jag få till ett dricksglas helt okej. Glas är väldigt svåra att göra, så jag känner mig stolt över det.

Sen tänkte jag på bakgrunden. Först tänkte jag rita av den vackra naturen från originalfotot, men det skulle bli rätt svårt och ta en del tid. Jag bytte strategi och valde att rita en Super Mario Bros 3/Tetris-baserad bakgrund för att matcha Sarahs personlighet. Bilden fick en helt ny innebörd, och den blev rätt cool.

Sarah själv tyckte jättemycket om den här teckningen och om personen vars porträtt jag ritar av blir glad – då är det ju den finaste komplimang en konstnär kan få. Eller hur?

Hoppas att ni gillar bilden också. 🙂

Ni kan läsa och följa Sarahs blogg här.

Teckning nummer 200: ”Rosalina and the N64 Rainbow Road”. (plus vinnaren i min tävling!)

100_6403

Till slut har jag äntligen ritat min 200 : e teckning på raken under tre års tid.
Jag valde att rita av ett fotografi jag fann på nätet, en bild från Mario Kart 8 där Rosalina åker på en ATV på sträckan N64 Rainbow Road. Tveklöst är den här bilden en av de mest detaljerade jag någonsin gjort, men ändå gjorde jag den lite mer förenklad.
Här kom min vita gelpenna väl till pass, den var guld värd när det gäller att göra specifika detaljer som till exempel kromet på fordonet. Eller fyrverkerieffekterna.  Att fylla i olika färger på fyrverkerieffekterna gjorde bilden lite bättre tyckte jag.

Det ska egentligen vara mer byggnader i bakgrunden men det blev för komplicerat för mig så jag lät bli att måla byggnader.

Jag är väldigt stolt över mig själv, för jag har tecknat så otroligt mycket under tre års tid, och ett stort mål är nu uppnått. 200 bilder på tre år är väldigt många.

Nu kan jag också passa på att säga grattis till vinnaren i min Friday The 13th-tävling: Elin Arveteg. Hon lyckades få 11 rätt av 13! Det är väldigt bra gjort för en del frågor var väldigt svåra.

Jag lämnar ett facit på frågorna nedan, med de rätta svaren i grön text:

Kategori: Lätt. (Värt 1 poäng)
1. Vad heter sjön som filmserien utspelas i? Crystal Lake.
2. Vilket vapen förknippas med Jason? Machete.
3. Vilken känd skräckfilmsfigur slogs mot Jason i en framgångsrik film från 2003? Freddy Krueger.
4. Vilka överlever mest i en Friday The 13th-film? Män eller kvinnor? Kvinnor. I alla filmer överlever alltid en kvinna.

Kategori: Medelsvår. (Värt 2 poäng)
5. Hur många filmer finns det i Friday The 13th-serien? Inklusive remaken. 12 filmer.
6. Vilket filmbolag hade rättigheterna till de åtta första filmerna? Paramount Pictures.
7. Vem sjöng ”He’s Back ( The Man Behind The Mask )? Alice Cooper.
8. Vilken Supernatural-skådespelare spelade Clay Miller i remaken? Jared Padalecki, som spelar Sam i Supernatural.

Kategori: Svår. (Värt 3 poäng)
9. Crispin Glover spelade Jimbo i Friday The 13th IV. I vilken filmklassiker spelar han huvudkaraktärens farsa på 1950-talet? Tillbaka Till Framtiden.
10. Jason har använt ett skjutvapen i Friday The 13th III, IV och VIII. Vilket vapen? Harpun.
11. Mrs. Voorhees mördade två lägerledare i första Friday The 13th’s inledning. I vilket årtionde hände detta? 1950-talet. Ska jag vara noggrann, så är det rätta året 1958. Jason förmodades att ha drunknat 1957.

Kategori : Expert. (Värt 5 poäng)
12. Vad heter boken, skriven av Peter Bracke, och dokumentärfilmen som dök upp förra året? De har båda samma namn. Crystal Lake Memories.
13. Vad heter Mrs. Voorhees i förnamn? Pamela Sue.

 

Elin är informerad, och jag kommer att skicka henne den här teckningen. Stort grattis!

Nu siktar jag mot nya mål. 300 bilder? Garanterat. Det är nu det börjar bli riktigt roligt! Tack ska ni alla ha, för att ha stöttat mig under dessa år.

Jag har snart tecknat 200 teckningar på drygt 3 år. (innehåller personliga ord och topplista)

Jag har alltid älskat att teckna. Det har varit en självklarhet att greppa tag i nån blyertspenna och kludda lite. När jag var liten så lärde jag mig att teckna med hjälp av smörgåspapper.

Smörgåspapper?

Ja, det är en intressant historia.

Jag, min bror Larry och syster Lana fick ett var sitt samlarhäfte som man skulle klistra i samlarklistermärken. Just dessa häften kunde man samla motiv från Super Mario Bros och Legend Of Zelda. Om jag inte minns fel, så såg jag i nåt tv-program eller läste i nån tidning att man kunde lägga smörgåspapper och rita av linjerna på önskat motiv och färglägga. Det gjorde jag, och jag ritade och ritade och ritade. Jag färglade en massa Goombas, Triclydes och Koopa Troopas i massor av olika färger.

Visst, smörgåspapper kanske är fusk för många. Men det väckte mitt teckningsintresse på allvar.

Jag började rita av en massa figurer i tonåren, och det var rätt simpla motiv. Men det var så roligt! Jag tror det var säkert hundratals teckningar under perioden 1995-1999. Det ar mycket motiv baserat på film, musik, tv-spel och tatueringsmotiv. Min familj är en tatueringstokig sådan. Själv har jag 19 tatueringar, förresten.

Men efter intensivt tecknande hände det något. Tecknandet började att avta. Jag började att tappa intresset. År 2000 så drog jag ner på tecknandet på allvar och 2001 slutade jag. Bara tvärslutade. Nåt kludd blev det visserligen men lusten, orken och inspirationen fanns inte där. Jag vet inte om det berodde på att mitt självförtroende fick sig en rejäl svacka.

Plötsligt hände det något 2010. Nästan tio år efter jag tvärgav mig med tecknandet. Jag och min sambo Malin tittade på Skeleton Key, med Kate Hudson i huvudrollen. Jag provade att teckna av omslaget av filmen och det blev rätt bra med tanke på att jag inte ritade nästan något under uppehållet. Men just den bilden var det första riktigt allvarliga jag gjort under så lång tid.

Sen blev det lugnt igen fram till år 2011. Då hände det som jag aldrig skulle ha trott tio år tidigare. Min lust kom tillbaks. Plötsligt så greppade jag teckningspennorna och ritade av Frog från Chrono Trigger och kort efter KOS-MOS från Xenosaga. Mycket riktigt tryckte jag gasen i botten och ritade som bara fan. Jag använde mig mycket av färgpennor, något som jag aldrig tidigare varit så bekant med. För jag föredrog ju innan enbart svart-vitt.

Efter några bilder så lärde jag mig själv att använda grafitpennor, och det blev en helt annorlunda utmaning för mig eftersom grafit smetar ut sig som in i norden. Jag turades om att använda vanliga färgpennor och grafit, men ibland återvände jag till svart-vitt för det var ju den teknik jag behärskade mest av allt.

Jag vågade också ta steget att gå ifrån enbart figurer och satsa också på bakgrunder vilket jag varit svag för tidigare. Men jag låter alltid frontpersonen vara i fokus. Alltid.

Bilderna började hagla fram. Det tog ett par dagar tills någon ny skulle komma. Sen lärde jag mig att använda akvarell oftare och lite olja, men det sistnämnda la jag ner direkt. Olja är inte min grej. Akvarell funkar faktiskt. Synd att jag är så ovan med det.

Jag har alltid lärt mig något nytt ifrån varje teckning jag gjort. Det är inte alla jag är stolta över, men de har varit värdefulla läxor för mig. Därför betyder de mycket för mig.

Förra året köpte jag mig två viktiga saker i min teckningsutveckling. Först var det en digital tekningspenna och jag fick oanade möjligheter med denna. Men jag satt uppe sena nätter med den eftersom jag inte hade så mycket tid med den annars. Får försöka ta tag i den igen till sommaren, för det är verkligen ett värdefullt verktyg! Det andra jag köpte mig är också det jag använder mig flitigast av allt just nu. Polychromospennor. Jag följer ju en massa konstnärer på Instagram och jag ville få tag på ett annat märke först; Prismacolor – men en respekterad konstnär gav mig tipset att jag skulle skaffa Polychromos och jag litade på honom. Det var bland det bästa jag gjort. Polychromos är som en korsning mellan grafit, kol och vanliga teckningspennor. De var också lätta att blanda med, och skuggningarna är riktigt fantastiska. Jag älskar de här två nya teknikerna jag lärt mig.

En annan sak jag också upptäckt är att jag verkligen tar mig tid för teckningarna nu. De tar längre tid men jag vill också a mig tid att få dom riktigt bra. Särskilt porträtt. Jag har lärt mig mycket under de tre åren jag tecknat. Mer än vad jag lärt mig under mitt liv. Och det är bara början tror jag. Jag tror att min tid kommer och att det kommer att bli bättre. Jag hoppas det i alla fall.

Jag vill härnäst nämna några teckningar som varit milstolpar och viktiga för min treåriga intensivperiod. Bilder som känts som riktiga fullträffar och varit personliga favoriter.

Boris Karloffs tolkning av Frankensteins monster,Boris Karloffs tolkning av Frankensteins Monster – en bild som jag vågat ta steget och få till skuggningarna där jag ville. Och få dom rätt.

"Johnny Cash Took The Train No´50 To Heaven".

Johnny Cash Took The Train No´50 To Heaven – En symbolisk bild på många sätt. Johnny Cash är en ikon, men det är faktiskt lokomotivet som jag är mest stolt över i den här bilden. Detaljerna är många och att jag satte nr 50 på lokets front var ingen slump. Det här är min 50:e teckning efter comebacken.

Gamers och Rosor.

Gamers Och Rosor – det här är en hyllning till många briljanta gamers därute. NES-kontrollen skulle vara roten till denna gigantiska klätterväxt med rosor. Jag gjorde en del andra Gamers Och Rosor-bilder efteråt men just denna är min personliga favorit. Och något jag är stolt över för det här är något eget.

Elvis Presley took a Cadillac to the Stairway To Heaven.

Elvis Presley took a Cadillac to the Stairway To Heaven. – Det enda lyckade porträttet av Elvis Presley jag någonsin gjort. Bilen är också något jag det jag är mest stolt över. Men Elvis profil – det är kronan på verket.

Freddie Mercury.

Freddie Mercury – Queens otrolige sångare var ett önskemål från en arbetskollega och jag vågade mig på en avancerad pose – och det satt som en smäck!

Top Cats.

Top Cats – också en beställning, från gruppen själva. Det blev som en kul musikaffisch i cartoon-stil. Den här bilden är den bild jag fått mest likes på i Facebook.

Super Metroid

Super Metroid – detaljer är något av det jag älskar att göra mest i en teckning. Just Super Metroid-bilden älskar jag för att den är så full av detaljer.

Jack Sparrow.

Jack Sparrow – den karismatiske piraten är en av världens mest älskade filmfigurer. Jag tog en stor risk när jag skulle teckna honom.

"Batman Arveteg & Catwoman Arveteg".

Batman Arveteg & Catwoman Arveteg – De gifta paret Arveteg är vänner till mig, och jag fick en hedersam uppgift att rita av dom, fast i Batman och Catwoman-stil. Ett annorlunda projekt och en av mina favoriter.

Emily från Corpse Bride.

Corpse Bride – Min bästa akvarell någonsin. Den är nästan lika färggrann som filmen. Ja, nästan.

"Lania's 30th Anniversary".

Lania’s 30th Anniversary – när min väninna Anna ”Lania” skulle fylla 30, överraskade jag henne att rita av hennes porträtt, plus en massa JRPG-karaktärer. Det blev också en hyllning till en genre som vi båda tycker mycket om.

Ezio.

Ezio från Assassin’s Creed – en av de svåraste bilderna jag gjort, på grund av den mystiske mannens kläder och pose. Så detaljerad.

Lara Croft i Tomb Raider, i digital teckning.

Lara Croft från Tomb Raider – min andra digitala teckning är också en av de mest personliga jag gjort. Min far hade gått bort och jag kände att den här teckningen var otroligt viktig att jobba hårt med. Absolut en av de viktigaste och mest personliga teckningar jag gjort. Troligtvis den viktigaste.

the last of us

The Last Of Us – en svart-vit digital teckning. Herregud, vad jag fick återgå fram och tillbaka för att lägga till skuggningar, ljus och en del omgörningar med linjer. En av de bilder jag spenderat mest tid med.

Christina Hendricks

Christina Hendricks – den här digitala teckningen av Mad Men-skådespelerskan tog mig över 20 timmar att göra. Enbart håret tog mig 12 timmar. Jag är så riktigt nöjd med hennes hy och ljussättningen.

20140107-073824.jpg

Tales Of Xillia-hjältarna – Polychromospennorna gjorde sin grej med färgsättningen. Men det är detaljerna som gör hela bilden.

Gandalf.

Gandalf – den grå trollkarlen har jag spenderat en hel tid åt enbart att få till skägget. Det gula ljuset ger bilden en varm känsla.

20140210-141557.jpg

Super Mario 3D World-hjältarna – Med Cansonpapper och Polychromospennor, skulle jag göra den mest levande teckning jag någonsin gjort. Absolut en av mina favoriter genom tiderna och den hänger på en vägg hemma.

100_6129The Evil Within – den grå färgen är utmärkt att skugga med.

Nicole Kidman

Nicole Kidman – kanske det mest lyckade porträttet än så länge. Jag har lärt mig mycket från föregående porträtt och ville inte sabba denna.

100_6250

Angelica Norgren – likt Nicole Kidman, ville jag inte sabba att få till hennes ansikte och personlighet.

Nu ska jag snart påbörja en symbolisk teckning, min 200:e teckning sedan min återkomst till ritbordet. Tänka sig, jag har gjort så många bilder på tre år och jag lär mig fortfarande. Jag har dessutom fått en sån stor lust att fortsätta – en drivkraft jag inte haft tidigare. Det här är bara början. Tack alla er fina personer som följt mig under den långa resan!

 

Teckning: Angelica Norgren. (Polychromos)

100_6250

Nu var det dags för ett porträtt igen, och den här gången är det en känd radioprofil vars porträtt jag ritat. Det här är Angelica Norgren, programledare för P3 Spel och som också driver sin spelblogg ”Xboxflickan”.

Angelica är en spelsveriges mest kända och respektabla personer. Jag valde att teckna henne för att hon har sån fantastisk utstrålning. Hennes karaktärsdrag som ögonen och munnen var jag väldigt försiktig med när jag ritade. Sen har hon och rätt mjuka drag i sitt ansikte och huvudform. Inga skarpa linjer, utan en viss jämnhet. Det som sticker ut mest av allt är hennes helgrymma hår. Jag har fortfarande lite svårt med hår men det kändes lite bättre när jag fyllde i volymen i det knallröda håret. Man kan få till bra volym med Polychromospennor.

Jag vill passa på att tacka Angelica Norgren för att jag fick teckna hennes porträtt, det var väldigt roligt.

Nu har jag min 200:e teckning på raken sedan min comeback till ritbordet att se fram emot. Mer om det i ett kommande inlägg.

Teckning: Nicole Kidman. (Polychromos)

Nicole Kidman

Då var det dags för mig att presentera ett porträtt till, och denna gång är det den riktigt omtyckta skådespelerskan Nicole Kidman.

Nicole Kidman har ett speciellt utseende och man känner igen henne direkt. Att ta mig an det här porträttet var rätt riskabelt eftersom det är väldigt svårt att få till ett såpass känt ansikte utåt på ett bra sätt.

Men jag har lärt mig en hel del med porträtttecknande, och förra bilden (den på Malin Gramer) har jag definitivt tagit lärdom av. Jag visste att jag skulle ta det extremt försiktigt med vissa detaljer i den här teckningen. Särskilt Nicoles ögon, haka och givetvis läpparna. Men det riktigt svåra var håret och här har jag fortfarande en hel del att lära – men jag tror jag är på god väg åt rätt håll. Fast jag är inte där än. Volymen och de ofantligt många hårlockarna i Nicoles hår var den största utmaningen av alla. Jag tror jag använde mig av tre olika nyanser av gula färger, några bruna, en del gråa nyanser och svart. Jag tror det tog mig över åtta timmar för enbart håret.

Jag är faktiskt rätt nöjd med den här teckningen för det känns som att jag kommit till en helt ny nivå i jämförelse med de porträtt jag gjorde för tre år sen. Polychromospennor har gett mig nytt hopp inom tecknande!

Nästa gång blir det också ett porträtt, på en väldigt omtyckt och respekterad medieprofil. Hoppas ni ser fram emot det! (Och att ni gillar den här bilden av Nicole Kidman förstås!)