Recension: The Hateful Eight.

THEHATEFUL8-TEASER-POSTER.0

Quentin Tarantino är tillbaks, med sin åttonde film och sin andra raka western:
The Hateful Eight.

En svinkall tid väntar någonstans på ett snörikt berg i Wyoming. Det är en tid efter det amerikanska inbördeskriget.

I denna film får man följa en skara personer som söker skydd i en stuga eftersom en hemsk snöstorm är på gång. Bland dessa personer är det en prisjägare (Kurt Russell) som ska ta sig till Red Rock med sin fånge, spelad av Jennifer Jason Leigh, för att hon ska hängas för sina brott.
Dessa åtta personer – nej, det är faktiskt nio om man räknar med diligensens kusk – hamnar i en tajt plats och det blir riktigt spänt. Vem ljuger? Vad kommer att hända i stugan?
Spänningen stiger. Hatet likaså.

Hatet är filmens nyckeltema. Det hyses mycket agg mot alla personer i stugan. Förolämpningar haglar ofta. Som till exempel används ”n-ordet” ganska flitigt. Inte lika ofta som i Tarantinos förra western Django Unchained, men tillräckligt mycket ändå.
Ett praktexempel på hatet i filmen är att man placerat en svart prisjägare (Samuel L. Jackson) och en gammal sydstatsgeneral i samma stuga. Det är ju liksom bäddat för bråk innan man ens har sett filmen. Precis som i Kill Bill-filmerna, så är The Hateful Eight indelat i kapitel och varje kapitel skruvar upp filmens tempo.

The Hateful Eight är en grym film. Grym som i att vara en riktigt bra film men den är också grym som i att vara fruktansvärd. Om man är bekant med Tarantinos filmer så kan man faktiskt räkna med övervåld och blod. Faktiskt så tycker jag att The Hateful Eight är den näst blodiga westernfilm som någonsin har gjorts. Groteskt i viss mån, men ändå så är det inte så värst oväntat.

Det finns några scener som man kommer att komma ihåg länge. Quentin Tarantino är duktig på att skapa såna scener, och likt hans föregående filmer så är The Hateful Eight en stark berättad film. Ändå känns den här filmen något lättare och mindre komplex än till exempel Django Unchained.

Dialog har alltid varit en styrka i Tarantinos filmer. Precis som i Django Unchained, så har The Hateful Eight en ganska grov och rispig amerikansk stil i dess dialog. Det är faktiskt något som jag tycker bra om. Det är något med den typ av dialekt som fascinerar mig.
Bara Quentin Tarantino kan skriva repliker likt Kurt Russells karaktär John Ruth när han säger ”I’m takin’ this woman to hang”. Barbariskt men ändå en träffsäker replik som jag kommer att komma ihåg.

Vilken jävla snygg mustasch Kurt Russell har i The Hateful Eight, förresten.

Kurt Russell

Kurt Russell spelar prisjägaren John Ruth som ska ta med sig sin fånge Daisy Domergue (Jennifer Jason Leigh) till staden Red Rock för att hon ska hängas för sina brott, men det är inte bara snöstormen som ställer till problem. I stugan finns det luriga personer som man inte kan lita på. Det blir riktigt spännande.

Karaktärsgalleriet är väldigt bra. Jag gillar de olika karaktärerna i filmen, särskilt Walton Goggins roll som den blivande sheriffen. Goggins var bra redan i Django Unchained men frågan är inte om han är bättre här? Jennifer Jason Leighs starka prestation som uppkäftiga fången Daisy Domergue visar att den saknade skådespelerskan fortfarande har krut i sig.

Välbekanta skådespelare från tidigare filmer ifrån Quentin Tarantino återkommer här. Samuel L. Jackson spelar en annan prisjägare med ett intressant förflutet. Jackson är ett givet val som Major Marquis Warren. Tim Roths karaktär påminner lite grann om Christoph Waltz prestation som Dr. King Schultz i Django Unchained. I alla fall när det gäller talets gåva och charmighet. Michael Madsen spelar en tystlåten snubbe som också är en kofösare. Intressant nog så tycker jag att hans karaktär inte har fått så mycket utrymme som de flesta andra i filmen. Han är nästan som en doldis på ett sätt.

The Hateful Eight är inte alls lik Django Unchained. Även om det är samma genre och det är samma regissör, så är den nyaste filmen en helt annan typ av western. Ovanligt nog, så tycker jag att The Hateful Eight inte är alls så komplicerad som hans föregående filmer. Det betyder inte att det kan vara dåligt, men samtidigt så önskade jag lite mer av det komplicerade. Däremot så är The Hateful Eight en riktigt klurig film. Minst ett par riktigt oväntade grejer händer i filmen som vänder upp och ner på alltihop. Det blir en gåta som man får klura ut.

The Hateful Eight är tre timmar lång men det känns konstigt nog inte alls länge för filmen är väldigt välgjord och intressant. Filmen har ett utsökt foto och det är riktigt läckert i filmens inledning där man får se ett insnöat kors med Jesus på samtidigt som Ennio Morricones gudomliga musik spelas. Snöovädret som visas när Samuel L. Jackson och Kurt Russell pratar med varandra i början är troligtvis det vackraste snöoväder jag har sett i filmväg. Rekvisitan och omgivningen är riktigt snyggt detaljerade. Smink och kostym är inte heller helt dumt. Det är mer stilrent än i Django Unchained på ett sätt.

Ennio Morricone gör här musiken i en westernfilm för första gången på 40 år, och den mannen vet hur man gör filmmusik. Musiken är väldigt mörk, och den påminner en del om den musik som han gjorde för The Thing. (som enligt rykten ska vara en stor inspirationskälla för The Hateful Eight) Intressant nog finns det pyttelite vibbar av just The Thing i The Hateful Eight. De är lika hårdkokta, och så har man ju Kurt Russell ombord dessutom. Sämre referenser kan man ju ha.

Tre plus:

  1. The Hateful Eights klurighet gör filmen spännande. Tre timmar går faktiskt fort.
  2. Ennio Morricones mästerliga musik visar att han kan fortfarande göra enastående filmsoundtracks.
  3. Fantastisk skådespeleri. Walton Goggins förtjänar guldstjärna för sin prestation.

Tre minus:

  1. Det känns som man inte riktigt får grepp på några av filmens karaktärer, som till exempel Michael Madsens karaktär. Såna som honom hamnar lite grann i skuggorna från Jackson, Russell och Leigh.
  2. Det överdrivna våldet kan vara obehagligt för vissa, men samtidigt är detta en bagatell.
  3. Slutet är inte lika skarpt som filmens första halva och mestadels av den andra halvan.
Samuel L. Jackson

Samuel L. Jackson som Major Marquis Warren, ute i snöovädret. Den autentiska stilen i väderleken och det asgrymma klädstilen är fina kontraster till The Hateful Eight.

Slutsats:
The Hateful Eight är en välgjord och en skitbra western av Quentin Tarantino. Men det är inte i klass med mästerverket Django Unchained. Den här filmen är något lättare. Dessutom är inte detta det bästa som Quentin Tarantino har gjort men det är helklart en spännande film med asgrymma karaktärer och fantastisk dialog. Snyggt filmad och med mästerlig musik av Ennio Morricone så blir The Hateful Eight ett konstverk inom film. Det är skönt att westerngenren får sig en renässans för den har varit bortglömd länge. Tre timmar känns faktiskt inte alls länge eftersom den här filmen är så spännande. Fantastiska skådespelare som Samuel L. Jackson, Kurt Russell, Jennifer Jason Leigh och Walton Goggins gör grymma rollprestationer. Är man ett fan av westernfilmer och/eller Tarantino-filmer så ska man inte missa denna. Jag rekommenderar denna till andra som inte är bekanta med de nämnda faktorerna för det här är en krutdurk som väntar på att få explodera.

Betyg: En fyra av fem.

Annonser

Jerrys 100 favoritspel genom tiderna. Plats 8: Red Dead Redemption.

Cheat-codes-Red-Dead-Redemption

Länge har jag längtat efter att få vara med i en westernfilm. Jag som älskar Sergio Leones klassiska spagettivästernfilmer, och länge trodde jag att den genren var endast ett minne. Men så kom Rockstar med något unikt. Ett Grand Theft Auto-liknande spel i vilda västern-miljö. Egentligen gjorde de det redan i Red Dead Revolver till Playstation 2, men när det helgrymma Red Dead Redemption kom ut till Playstation 3 / XBOX 360, så var det något av det mest fantastiska jag har upplevt i spelsammanhang.

Vilda västern i Red Dead Redemption är på väg att dö ut. De första bilarna börjar komma, men ändå känns det vilda västern så fruktansvärt levande. Spelets grafik påminner otroligt starkt om Sergio Leones foto i de legendariska spagettivästerns. När man tar sig an i rollen som f.d. banditen John Marston i hans långa och tuffa uppdrag är det som att vara med i en helt ny spagettivästernfilm.

Grafiken är helt otroligt vacker. Den stora och döende vilda västern är stilrent och man kan se dammvindar pyra ur de högresta klipporna. Man kan de kristallklara vattnet gnistra av solens strålar. Alla de slitna byggnaderna i södra USA är snyggare än i vilken billig västernrulle som helst.

maxresdefault (7)

John Marston har det inte lätt. Lagens långa arm har gömt hans fru och son, och det enda sättet för John att se sin familj igen är att sätta dit varje bandit i den liga som han själv har varit med i. Att sätta dit sina egna förra detta vänner är ingen lätt uppgift. Spåren leder från södra USA, igenom norra partiet av Mexiko och till norra USA. John Marston måste göra en helvetes stor mängd uppdrag för att ta sig vidare i det här långa äventyret. Ungefär som uppdragen i Grand Theft Auto-spelen.

Red Dead Redemption är den westernfilm som vi aldrig fick se, men istället får ta del av själva. Man kan göra så mycket som man bara kan föreställa sig ifrån en westernklassiker. Man kan delta i klassiska dueller, och det gäller att dra sin revolver snabbt. Annars blir man pepprad med bly. Eldstriderna är riktigt mäktiga och det är inte bara att skjuta helvilt som en galning. Revolver eller gevär, man kan hitta sitt favoritvapen ganska lätt beroende på vad man föredrar. Det är riktigt kul att spela hasardspel som klassisk poker eller blackjack. Kasta tärning är också skoj. Man kan agera som en angivare och leta efter brottslingar som har ett pris på sitt huvud. Död eller levande. Beroende i vilket skick skurken är i, så får du en belöning om du har fullföljt det uppdraget.

Jag älskar Red Dead Redemptions starka foto och grafik, men det är musiken som får det att kännas att vara med i en äkta spagettivästern. Det är som att Ennio Morricone har gjort hela spelets soundtrack och bara att lyssna på den stämningsfulla musiken när man rider på sin häst ute på prärien i skymningen –  det är så magiskt att jag skakar inombords. Ljudet i överhuvudtaget är fantastiskt. Jag älskar de grymma röstskådespelarna och deras röster ger karaktärerna liv. John Marston själv har en vass whiskeyröst.

Bonnie Macfarlane

Persongalleriet är minst sagt imponerande. Bonnie MacFarlane är en ranchägare med skinn på näsan som blir en av John Marstons bästa vänner och hon räddar honom i spelets början. Suputen Irish är en skön snubbe med härlig irländsk dialekt. Knäppgöken Seth är en schizofren gravplundrare som jag får den obehagliga känslan av att han kan vara en nekrofil. Men han är en klassisk stereotyp av rednecks. Nigel West Dickens är en kvacksalvare och försöker lura folk med att sälja falsk medicin.  Rockstar har lyckats att få ihop ett fantastiskt persongalleri, som skulle passa bra i vilken Leone-västern som helst.

Men allt som jag har skrivit om Red Dead Redemption är inte det bästa med spelet. Nej, det allra bästa med Red Dead Redemption är dess frihet. Den döende vilda västern är så full av frihet och man själv som spelare kan bara rida omkring och utforska den enorma westernmiljön. Det är en så skön känsla att få rida på en vildhäst och bara vara fri. Vill man vara hederlig eller en farlig skurk med en efterlysning på ens huvud – det bestämmer bara du själv. Man kan göra i stort sett vad som helst i det här episka mästerverket. Vill man jaga björn i skogarna och i bergen norr om Blackwater, så varsågod. Vill man spela bort alla pengar ifrån dina motspelare i ett spännande pokerspel i Armarillo så är det bara att köra på. Det här spelet är det enda spelet jag känner att jag kan vara fri – fast John Marston har ju ett viktigt uppdrag så han är ju inte fri. Men det betyder inte att jag inte är det.

Red Dead Redemption är det mest storslagna som Rockstar någonsin har gjort. De tog sitt eget Grand Theft Auto-koncept och placerat det i western-miljö. Och de har överträffat sig rejält. Det vet du när du rider i full fart ifrån Armarillo för att ladda upp inför en tuff eldstrid i Fort Mercer. Det här är en knytnäve full av dynamit! Och en barndomsdröm hade gått i uppfyllelse.

Jerrys 100 favoritspel genom tiderna:

8. Red Dead Redemption.

9. Mega Man 2.

10. Kid Icarus.

11. Super Mario World.

12. Metal Gear Solid.

13. Tetris.

14. Super Mario RPG.

15. Super Mario Bros 3.

16. Donkey Kong Country.

17. Boulder Dash-spelen.

18. Super Mario Kart.

19. Legend Of Zelda – Majora’s Mask.

20. Harvest Moon – Friends Of Mineral Town.

21. Super Mario World 2 – Yoshi’s Island.

22. Resident Evil 2.

23. Castlevania II – Simon’s Quest.

24. Paper Mario – The Thousand Year Door.

25. The Last Of Us.

26. Mega Man 3.

27. Bloodborne.

28. Legend Of Zelda – The Wind Waker.

29. Castlevania – Symphony Of The Night.

30. Super Mario Bros.

31. Dark Souls II.

32. Bubble Bobble.

33. Super Mario Galaxy.

34. Banjo-Kazooie.

35. Legend Of Zelda.

36. Street Fighter II Turbo – Hyper Fighting.

37. Mario Kart 8.

38. Xenoblade Chronicles.

39. Batman – Arkham City.

40. The Walking Dead Season 1 & 2.

41. Metroid Prime.

42. Legend Of Zelda – Ocarina Of Time.

43. Tomb Raider. (reboot)

44. Conker’s Bad Fur Day.

45. Batman – Arkham Asylum.

46. Resident Evil HD Remastered.

47. Harvest Moon.

48. Ni No Kuni – Wrath Of The White Witch.

49. Metroid.

50. Legend Of Zelda – A Link Between Worlds.

51. Bioshock.

52. Donkey Kong Country 2 – Diddy’s Kong Quest.

53. Secret Of Mana.

54. Castlevania III – Dracula’s Curse.

55. Zelda II – The Adventure Of Link.

56. Mike Tyson’s Punch Out!!

57. Mario’s Super Picross.

58. Mega Man.

59. Super Castlevania IV.

60. Legend Of Zelda – Link’s Awakening DX.

61. F-Zero X.

62. Wonder Boy III – The Dragon’s Trap.

63. Bayonetta.

64. Legend Of Zelda – Four Swords Adventures.

65. Mass Effect 2.

66. Dungeon Keeper.

67. Mario & Luigi – Partners In Time.

68. Grand Theft Auto V.

69. Punch Out!! (Wii)

70. Resident Evil 4.

71. Wonder Boy In Monster Land.

72. Castlevania.

73. Earthworm Jim.

74. New Super Mario Bros U.

75. Resident Evil 3 – Nemesis.

76. Donkey Kong Country Returns.

77. The Battle Of Olympus.

78. Super Smash Bros For Wii U.

79. Pac-Man Championship Edition DX+.

80. Super Mario Galaxy 2.

81. Castlevania: Rondo Of Blood.

82. Paper Mario.

83. Excitebike.

84. The Great Giana Sisters.

85. Teenage Mutant Ninja Turtles III – The Manhattan Project.

86. Super Mario 64.

87. Sim City. (SNES)

88. Legend Of Zelda – Twilight Princess.

89. Mario Kart 64.

90. Metal Gear Solid 3 – Snake Eater.

91. Adventures Of Lolo 3.

92. Mega Man X.

93. Mario Golf – Toadstool Tour.

94. Luigi’s Mansion 2.

95. Super Punch Out!!

96. Tales Of Xillia.

97. Mortal Kombat II.

98. Battletoads.

99. LA Noire.

100. Mario Kart – Double Dash!!

Jerrys 100 favoritfilmer genom tiderna. Plats 9: Den Gode, Den Onde, Den Fule.

the-good-the-bad-and-the-ugly-1

Sergio Leones tredje film i Dollar-trilogin är inte bara den bästa i serien. Den Gode, Den Onde, Den Fule är också för mig den bästa westernfilmen som har gjorts. Detta drygt tre timmar långa mästerverk är en total uppvisning av skickligt gjord western. Leone visade tidigare i föregående filmer att närbilder och ansiktsuttryck gav dom stark intensitet. Här är det ännu bättre. Den Gode, Den Onde, Den Fule är full av intensitet. Clint Eastwoods klassiska paradroll som Mannen Utan Namn är som tidigare en cool hjälte med en räv bakom örat. Lee Van Cleef spelar här den riktigt onde Angel Eyes, som tvekar inte att slå kvinnor bara för att få ur dom information. Men den karaktär som verkligen sticker ut är Eli Wallachs härlige Tuco. Tuco är en hetlevrad, smått klumpig men också en skicklig revolverman. Han hamnar gärna i farliga situationer, som att hamna i en galge, men på något sätt lyckas han klara sig undan. Dessutom är Tuco rätt rolig. Däremot vet man inte vart man har honom. Är han god eller ond? Tre helt olika huvudkaraktärer men alla var spelade bra av tre skådespelare i världsklass. Ennio Morricones mästerliga musik tillhör något av det bästa jag har hört. Inte bara introduktionslåten, men också på ställen som på kyrkogården Sad Hill. Det är helt otroligt. Lite häftigt är att Morricone har lagt till speciella ljudintron till alla tre huvudkaraktärerna. Fotot är minst lika bra, och det är underbara westernmiljöer. Snyggast tycker jag är när de tre männen ska duellera på kyrkogården. Den Gode, Den Onde, Den Fule är nästan 50 år men den är så förbannat asgrym och så fantastisk att jag lätt kan kalla den för världens bästa western.

Jerrys 100 favoritfilmer genom tiderna:

9. Den Gode, Den Onde, Den Fule.

10. Hajen.

11. Oh Brother, Where Art Thou?

12. Vem Satte Dit Roger Rabbit?

13. Halloween.

14. Star Wars: Episode IV – A New Hope.

15. Friday The 13th.

16. Corpse Bride.

17. Det Våras För Rymden.

18. Once Upon A Time In The West.

19. Changeling.

20. Friday The 13th VI – Jason Lives.

21. Trinity – Djävulens Högra Hand.

22. The Dark Knight.

23. Min Granne Totoro.

24. First Blood.

25. Nu Blåser Vi Snuten.

26. The Goonies – Dödskallegänget.

27. Die Hard.

28. The Terminator.

29. Sin City.

30. Walk The Line.

31. Jakten På Den Försvunna Skatten.

32. Django Unchained.

33. Den Nakna Pistolen.

34. A Nightmare On Elm Street 3 – Dream Warriors.

35. Friday The 13th III.

36. Evil Dead II.

37. Den Sista Färden.

38. Dum Och Dummare.

39. Taxi Driver.

40. Skönheten Och Odjuret.

41. Rocky IV.

42. Spirited Away.

43. Friday The 13th II.

44. Bad Taste.

45. Det Våras För Frankenstein.

46. Dawn Of The Dead.

47. Cry-Baby.

48. Top Secret!

49. Benjamin Buttons Otroliga Liv.

50. The Texas Chainsaw Massacre.

51. Hot Shots!

52. Terminator 2 – Judgement Day.

53. Djungelboken.

54. Dawn Of The Dead. (remake)

55. Exorcisten.

56. Kill Bill Volume 1.

57. Guardians Of The Galaxy.

58. Ghost In The Shell.

59. The Burning.

60. Rovdjuret.

61. Batman Begins.

62. Saw.

63. Det Våras För Sheriffen.

64. Ghostbusters.

65. Goldfinger.

66. Alien.

67. Adventures Of Ford Fairlane.

68. Kingpin.

69. Sagan Om De Två Tornen – Extended Edition.

70. The Texas Chainsaw Massacre. (remake)

71. Tillbaka Till Framtiden.

72. Kill Bill Volume 2.

73. Batman Returns.

74. Supersnooper.

75. Ice Age 3 – Dawn Of The Dinosaurs.

76. Casino Royale.

77. Zombieland.

78. Pirates Of The Caribbean.

79. Hobbit: Smaugs Ödemark – Extended Edition.

80. Forrest Gump.

81. Hot Shots! Part Deux.

82. Dirty Harry.

83. Laddat Vapen 1.

84. Mina Jag & Irene.

85. The Bourne Ultimatum.

86. När Lammen Tystnar.

87. För Några Få Dollar Mer.

88. Robocop.

89. Jurassic Park.

90. Christine.

91. Footloose.

92. Den Nakna Pistolen 2 1/2.

93. The Expendables.

94. Phantasm II.

95. En Oväntad Vänskap.

96. Skyfall.

97. Frost.

98. Lejonkungen.

99. Det.

100. The Conjuring.

Jerrys 100 favoritfilmer genom tiderna. Plats 18: Once Upon A Time In The West.

once-upon-a-time-in-the-west-11

Efter Sergio Leones episka Dollar-trilogi, hur följer man upp en trio med jättebra spagettiwesterns? Enkelt. Han gjorde en western till. För första gången så var det ingen Clint Eastwood med men vilken skara skådespelare Leone fick med istället! Charles Bronson, Jason Robards, Henry Fonda och Claudia Cardinale – alla fyra spelar viktiga karaktärer i mästerverket Once Upon A Time In The West. För mig är den lika viktig för westerngenren som Dollar-trilogin är. På något sätt känns Once Upon A Time In The West något mer påkostad än Leones föregående filmer. Den första scenen där tre revolvermän ska möta Charles Bronsons karaktär Harmonica vid tågstationen är en klassiker, och jag tycker att Bronson är så jävla cool i den här filmen. Jag minns fortfarande den där melodin han spelar på sitt munspel. Jag minns också Henry Fondas karaktär Franks iskallhet. När hans liga skjuter ihjäl en hel familj, och sedan kommer Frank själv och skjuter ihjäl en ung pojke är väldigt känslokallt. Stark scen. Frank är en riktigt ond karaktär, minsann. Once Upon A Time In The West har så otroligt vackert foto och musiken är precis som tidigare komponerad av Ennio Morricone. Om man lyssnar riktigt noga så har de fyra huvudkaraktärerna egna signaturmelodier. Once Upon A Time In The West är en westernfilm ingen bör missa. Den är fortfarande helvetes bra.

Jerrys 100 favoritfilmer genom tiderna:

18. Once Upon A Time In The West.

19. Changeling.

20. Friday The 13th VI – Jason Lives.

21. Trinity – Djävulens Högra Hand.

22. The Dark Knight.

23. Min Granne Totoro.

24. First Blood.

25. Nu Blåser Vi Snuten.

26. The Goonies – Dödskallegänget.

27. Die Hard.

28. The Terminator.

29. Sin City.

30. Walk The Line.

31. Jakten På Den Försvunna Skatten.

32. Django Unchained.

33. Den Nakna Pistolen.

34. A Nightmare On Elm Street 3 – Dream Warriors.

35. Friday The 13th III.

36. Evil Dead II.

37. Den Sista Färden.

38. Dum Och Dummare.

39. Taxi Driver.

40. Skönheten Och Odjuret.

41. Rocky IV.

42. Spirited Away.

43. Friday The 13th II.

44. Bad Taste.

45. Det Våras För Frankenstein.

46. Dawn Of The Dead.

47. Cry-Baby.

48. Top Secret!

49. Benjamin Buttons Otroliga Liv.

50. The Texas Chainsaw Massacre.

51. Hot Shots!

52. Terminator 2 – Judgement Day.

53. Djungelboken.

54. Dawn Of The Dead. (remake)

55. Exorcisten.

56. Kill Bill Volume 1.

57. Guardians Of The Galaxy.

58. Ghost In The Shell.

59. The Burning.

60. Rovdjuret.

61. Batman Begins.

62. Saw.

63. Det Våras För Sheriffen.

64. Ghostbusters.

65. Goldfinger.

66. Alien.

67. Adventures Of Ford Fairlane.

68. Kingpin.

69. Sagan Om De Två Tornen – Extended Edition.

70. The Texas Chainsaw Massacre. (remake)

71. Tillbaka Till Framtiden.

72. Kill Bill Volume 2.

73. Batman Returns.

74. Supersnooper.

75. Ice Age 3 – Dawn Of The Dinosaurs.

76. Casino Royale.

77. Zombieland.

78. Pirates Of The Caribbean.

79. Hobbit: Smaugs Ödemark – Extended Edition.

80. Forrest Gump.

81. Hot Shots! Part Deux.

82. Dirty Harry.

83. Laddat Vapen 1.

84. Mina Jag & Irene.

85. The Bourne Ultimatum.

86. När Lammen Tystnar.

87. För Några Få Dollar Mer.

88. Robocop.

89. Jurassic Park.

90. Christine.

91. Footloose.

92. Den Nakna Pistolen 2 1/2.

93. The Expendables.

94. Phantasm II.

95. En Oväntad Vänskap.

96. Skyfall.

97. Frost.

98. Lejonkungen.

99. Det.

100. The Conjuring.

Jerrys 100 favoritfilmer genom tiderna. Plats 21: Trinity – Djävulens Högra Hand.

trinity and bambino

Radarparet Terence Hill och Bud Spencer har gjort en massa komedier ihop. Oftast brukar de innehålla inlägg där de retar gallfeber på varann och massor av slagsmål. Deras mest kända film ihop som också är deras bästa är Trinity – Djävulens Högra Hand. Det är en ljuvlig komedi i spagettiwesternmiljö. Trinity (Terence Hill) är den lataste personen i hela western, och är så jävla skitig att det dammar av honom när han går. Han är också rapp i käften och drar sin revolver med högerhanden jättesnabbt. (Fast det sistnämnda är lite trickfilmat för det ser rå dumt ut) Bud Spencer spelar Trinitys bror, Bambino, som är en hetleverad hästtjuv som gömmer sin identitet i en småstad i rollen som sheriff. Han är snabb med vänster hand. Det är roligt när Trinity hittar Bambino, och man ser på minen på den skäggige bluffsheriffen att ”nej, för i helvete, är du här?” Bambino vill inte att Trinity ska vara i närheten av honom, och det vet Trinity. Därför jävlas han med sin bror och retar upp den hetlevrade Bambino. Mitt i all tumult mellan dom så hotas en koloni med religiösa bönder utav stadens borgmästare och mexikanska terrorister. Självklart vill Trinity skydda bönderna, mot broderns vilja. Trinity – Djävulens Högra Hand är så hejdlöst rolig och är rätt så smådum. Men den har då mycket charm, och duon Hill/Spencer är 1970-talets svar på Helan Och Halvan. Titelmusiken är kanon, och den användes faktiskt i Django Unchained. För att vara en spagettiwestern är Trinity – Djävulens Högra Hand mer som en parodi. Och en jävligt bra sådan. Slagsmålet i slutet är underhållande.

Jerrys 100 favoritfilmer genom tiderna:

21. Trinity – Djävulens Högra Hand.

22. The Dark Knight.

23. Min Granne Totoro.

24. First Blood.

25. Nu Blåser Vi Snuten.

26. The Goonies – Dödskallegänget.

27. Die Hard.

28. The Terminator.

29. Sin City.

30. Walk The Line.

31. Jakten På Den Försvunna Skatten.

32. Django Unchained.

33. Den Nakna Pistolen.

34. A Nightmare On Elm Street 3 – Dream Warriors.

35. Friday The 13th III.

36. Evil Dead II.

37. Den Sista Färden.

38. Dum Och Dummare.

39. Taxi Driver.

40. Skönheten Och Odjuret.

41. Rocky IV.

42. Spirited Away.

43. Friday The 13th II.

44. Bad Taste.

45. Det Våras För Frankenstein.

46. Dawn Of The Dead.

47. Cry-Baby.

48. Top Secret!

49. Benjamin Buttons Otroliga Liv.

50. The Texas Chainsaw Massacre.

51. Hot Shots!

52. Terminator 2 – Judgement Day.

53. Djungelboken.

54. Dawn Of The Dead. (remake)

55. Exorcisten.

56. Kill Bill Volume 1.

57. Guardians Of The Galaxy.

58. Ghost In The Shell.

59. The Burning.

60. Rovdjuret.

61. Batman Begins.

62. Saw.

63. Det Våras För Sheriffen.

64. Ghostbusters.

65. Goldfinger.

66. Alien.

67. Adventures Of Ford Fairlane.

68. Kingpin.

69. Sagan Om De Två Tornen – Extended Edition.

70. The Texas Chainsaw Massacre. (remake)

71. Tillbaka Till Framtiden.

72. Kill Bill Volume 2.

73. Batman Returns.

74. Supersnooper.

75. Ice Age 3 – Dawn Of The Dinosaurs.

76. Casino Royale.

77. Zombieland.

78. Pirates Of The Caribbean.

79. Hobbit: Smaugs Ödemark – Extended Edition.

80. Forrest Gump.

81. Hot Shots! Part Deux.

82. Dirty Harry.

83. Laddat Vapen 1.

84. Mina Jag & Irene.

85. The Bourne Ultimatum.

86. När Lammen Tystnar.

87. För Några Få Dollar Mer.

88. Robocop.

89. Jurassic Park.

90. Christine.

91. Footloose.

92. Den Nakna Pistolen 2 1/2.

93. The Expendables.

94. Phantasm II.

95. En Oväntad Vänskap.

96. Skyfall.

97. Frost.

98. Lejonkungen.

99. Det.

100. The Conjuring.

Jerrys 100 favoritfilmer genom tiderna. Plats 32: Django Unchained.

Django-Unchained-Tarantino

Rasism är ondskans påfund. Quentin Tarantino skapade ett mästerverk där han tar upp det groteska med slaveriet under 1800-talet. I en tid där de svarta behandlades värre än skit, så kommer en tapper svart man som tillsammans med en tysk tandläkare/prisjägare dödar vita män för pengar. Django Unchained är så brutalt bra, och den räcker långfingret åt den vidriga rasismen. Jamie Foxx är utmärkt som Django, och självklart tycker jag att Christoph Waltz är briljant som Dr. King Schultz. Bara att höra Waltz prata är en fröjd i sig. Vilken skådespelare. Jag vill också nämna Leonardo DiCaprio som en superb filmskurk i rollen som Calvin Candie. Han har vuxit i rollen som skådespelare (det kan man tacka Scorsese för) och här visar han hur bra han verkligen är. Tarantino visar oss att western inte är dött, och på vilket bra sätt han gör det på. Han är en sann filmpionjär. Django Unchained är brutal, hemsk, rasistisk (det är den tvungen att vara för att visa hur hemsk det var då), cool, rak och helt jävla otrolig. Den har också ett underbart soundtrack.

Jerrys 100 favoritfilmer genom tiderna:

32. Django Unchained.

33. Den Nakna Pistolen.

34. A Nightmare On Elm Street 3 – Dream Warriors.

35. Friday The 13th III.

36. Evil Dead II.

37. Den Sista Färden.

38. Dum Och Dummare.

39. Taxi Driver.

40. Skönheten Och Odjuret.

41. Rocky IV.

42. Spirited Away.

43. Friday The 13th II.

44. Bad Taste.

45. Det Våras För Frankenstein.

46. Dawn Of The Dead.

47. Cry-Baby.

48. Top Secret!

49. Benjamin Buttons Otroliga Liv.

50. The Texas Chainsaw Massacre.

51. Hot Shots!

52. Terminator 2 – Judgement Day.

53. Djungelboken.

54. Dawn Of The Dead. (remake)

55. Exorcisten.

56. Kill Bill Volume 1.

57. Guardians Of The Galaxy.

58. Ghost In The Shell.

59. The Burning.

60. Rovdjuret.

61. Batman Begins.

62. Saw.

63. Det Våras För Sheriffen.

64. Ghostbusters.

65. Goldfinger.

66. Alien.

67. Adventures Of Ford Fairlane.

68. Kingpin.

69. Sagan Om De Två Tornen – Extended Edition.

70. The Texas Chainsaw Massacre. (remake)

71. Tillbaka Till Framtiden.

72. Kill Bill Volume 2.

73. Batman Returns.

74. Supersnooper.

75. Ice Age 3 – Dawn Of The Dinosaurs.

76. Casino Royale.

77. Zombieland.

78. Pirates Of The Caribbean.

79. Hobbit: Smaugs Ödemark – Extended Edition.

80. Forrest Gump.

81. Hot Shots! Part Deux.

82. Dirty Harry.

83. Laddat Vapen 1.

84. Mina Jag & Irene.

85. The Bourne Ultimatum.

86. När Lammen Tystnar.

87. För Några Få Dollar Mer.

88. Robocop.

89. Jurassic Park.

90. Christine.

91. Footloose.

92. Den Nakna Pistolen 2 1/2.

93. The Expendables.

94. Phantasm II.

95. En Oväntad Vänskap.

96. Skyfall.

97. Frost.

98. Lejonkungen.

99. Det.

100. The Conjuring.

Jerrys 100 favoritfilmer genom tiderna. Plats 56: Kill Bill Volume 1.

kill bill 1

Bägge filmerna om The Brides resa med hämnd är en stor våldsorgie. Som jag nämnde med Kill Bill Volume 2, så har den första filmen mer fokus på våldet i sig än dialogen. Fast visst har Kill Bill Volume 1 bra dialog! Det är bara det att det känns som det händer mer i den här filmen än dess uppföljare. Inledningen är chockerande där man får se Uma Thurmans karaktär bli skjuten i huvudet av en som heter Bill. Sedan hoppar det lite i handlingen fram och tillbaka. Ändå känns det väldigt lätt att hänga med i svängen, fast det här är en Quentin Tarantino-film. Han är så otroligt duktig på att skapa trovärdiga och starka karaktärer. Uma Thurman är helgrym som den hämndsugne The Bride. När hon drar på sig den gula motorcykeldräkten när hon söker efter O-Ren Ishii i Japan, så ser det så himla snyggt ut. Besöket i Japan i överhuvudtaget är en ren fest för ögonen. Quentin Tarantino är fan till italiensk spagettivästern och japansk anime, så det är en ren fröjd att se anime-sekvensen med spagettivästern-musik. Ljudet och soundtracket är i överhuvudtaget riktigt bra – jag älskar att han tagit med en låt av rockabillykungen Charlie Feathers i en scen. Kampen mot de galna Crazy 88’s och O-Rens bodyguard Gogo är stilfullt, våldsamt och riktigt underhållande. Väldigt japanskt. Kill Bill Volume 1 är en underbar film som är lika vasst som ett nyslipat samurajsvärd. En sak till: scenen där Daryl Hannahs karaktär Elle Driver går och visslar på sjukhuset är episk.

Jerrys 100 favoritfilmer genom tiderna:

56. Kill Bill Volume 1.

57. Guardians Of The Galaxy.

58. Ghost In The Shell.

59. The Burning.

60. Rovdjuret.

61. Batman Begins.

62. Saw.

63. Det Våras För Sheriffen.

64. Ghostbusters.

65. Goldfinger.

66. Alien.

67. Adventures Of Ford Fairlane.

68. Kingpin.

69. Sagan Om De Två Tornen – Extended Edition.

70. The Texas Chainsaw Massacre. (remake)

71. Tillbaka Till Framtiden.

72. Kill Bill Volume 2.

73. Batman Returns.

74. Supersnooper.

75. Ice Age 3 – Dawn Of The Dinosaurs.

76. Casino Royale.

77. Zombieland.

78. Pirates Of The Caribbean.

79. Hobbit: Smaugs Ödemark – Extended Edition.

80. Forrest Gump.

81. Hot Shots! Part Deux.

82. Dirty Harry.

83. Laddat Vapen 1.

84. Mina Jag & Irene.

85. The Bourne Ultimatum.

86. När Lammen Tystnar.

87. För Några Få Dollar Mer.

88. Robocop.

89. Jurassic Park.

90. Christine.

91. Footloose.

92. Den Nakna Pistolen 2 1/2.

93. The Expendables.

94. Phantasm II.

95. En Oväntad Vänskap.

96. Skyfall.

97. Frost.

98. Lejonkungen.

99. Det.

100. The Conjuring.

Jerrys 100 favoritfilmer genom tiderna. Plats 87: För Några Få Dollar Mer.

för en handfull dollar mer

Den andra delen i Sergio Leones ”Dollar-trilogi”, För Några Få Dollar Mer, är ännu bättre än sin föregångare på alla sätt och vis. Clint Eastwood spelar åter ”mannen utan namn”, och är en prisjägare som är ute efter en farlig bandit. Han är inte den ende prisjägaren i denna film, för här gör den suveräne Lee Van Cleef sin debut i spagettiwesterns värld, som den karismatiske Douglas Mortimer. Leone vände upp och ner på den klassiska vilda västern-genren och gjorde den skitigare, brutalare och ärligt talat mindre superhjälteaktig. Jag skulle till och med säga att hans filmer var mer mänskliga. Ett utsökt foto och ännu bättre musik (Ennio Morricone, världsklass) lyfter den här spännande och stilrena westernfilmen till en högre nivå. Jag vill också passa på att lyfta hatten för Gian Maria Volontés asgrymma filmskurk El Indio. Hans sätt att utföra en revolverduell är legendarisk: Han använder sig av en särskild klocka som spelar en melodi. När melodin slutar så ska man skjuta. Men det är bara El Indio som vet när melodin slutar. Genialt.

Jerrys 100 favoritfilmer genom tiderna:

87. För Några Få Dollar Mer.

88. Robocop.

89. Jurassic Park.

90. Christine.

91. Footloose.

92. Den Nakna Pistolen 2 1/2.

93. The Expendables.

94. Phantasm II.

95. En Oväntad Vänskap.

96. Skyfall.

97. Frost.

98. Lejonkungen.

99. Det.

100. The Conjuring.

Uttjatat inom film och saker som behövs lyftas upp. Tre i topp.

Filmer är trender. Trender som passade in en viss tid är passé idag. Trender som passar in i idag, men säkert är passé om cirka tio år. Vissa filmer som är trendsättare kommer att förbli klassiker medan vissa som följde efter glöms rätt fort. Ta till exempel naturkatastrof-perioden. Filmer som Twister, Volcano, Dante’s Peak och Armageddon handlade om förintelse och det var hett på 1990-talet. Efter det kom filmer som Day After Tomorrow och Deep Impact. Titlar som jag glömt rätt fort. Omvärlden tröttnade också och genren lades på Hollywoods dammiga hylla, bredvid tonårssexkomedi-genren. Den sistnämnda blev passé innan American Pie: Reunion kom ut.
Men varför blir man trött på vissa filmer? Det kan bero på många saker, men att en nyskapande trend känns lätt igen om och om igen i en liknande blockbuster. Det blir till en uttjatad kliché. Sånt som ger mig samma känsla när man tuggar på överkokt ris utan sås.
Vad vi behöver är att filmen ska ta nya vägar för att det går fortfarande att utveckla den. Våga släppa dessa uttjatade genren. Ta till folks stora fantasi och sluta låta Hollywood använda sina uttråkade, säkra kort.

Här är tre saker inom film jag tycker är så uttjatat att det borde upphöra. Eller ta en lång paus.

Nyinspelningen av Dawn Of The Dead var en av titlarna som öpnnade upp en period med nya versioner av klassiska skräckfilmer. Tyvärr är Dawn Of The Dead en av de få filmer som är riktigt lyckade - för den var faktiskt rätt nyskapande. Zombierna blev skitigare, snabbare och farligare än någonsin tidigare.

Nyinspelningen av Dawn Of The Dead var en av titlarna som öpnnade upp en period med nya versioner av klassiska skräckfilmer. Tyvärr är Dawn Of The Dead en av de få filmer som är riktigt lyckade – för den var faktiskt rätt nyskapande. Zombierna blev skitigare, snabbare och farligare än någonsin tidigare.

  1. Remakes av gamla skräckfilmer. Klassiska skräckfilmer är typiska indiefilmer med relativt låg budget och är till en viss del konst. Remakes är egentligen inget nytt, till och med John Carpenters kultrulle The Thing är en remake. Ändå sedan runt 2003, när nyinspelningen av Texas Chainsaw Massacre kom ut så har Hollywood startat en enorm trend med att återanvända klassiska skräckfilmer. Göra helt nya versioner av nästan varenda en. Vissa blev lyckade (Texas Chainsaw Massacre, Dawn Of The Dead) och de flesta misslyckades totalt. (A Nightmare On Elm Street, Omen, Day Of The Dead) En hel skräckvärld av fans har fått nog av fantasilösa remakes med tråkig CGI och kass musik. Jag är en av dom. Ni har haft ert roliga, Hollywood. Det går fortfarande att göra bra skräckfilmer. Ta Curse Of Chucky, The Conjuring eller The Others till exempel. Men låt bli att återanvända gamla filmer nu. (Gör ni en remake av Hajen blir jag väldigt arg.)
  2. Trilogier. Exempel på sådana är Sagan Om Ringen, Iron Man, Sam Raimis Spider Man, The Dark Knight Triology. Episka rullar, men varför måste det vara triologier? Varför oftast tre filmer? Nu har det ändrats lite grann och det är ibland en fyrlogi. Avatar får tre uppföljare till exempel. Men jag tycker att triologier kan ta en välbehövlig paus.
  3. Superhjältefilmer. Det måste komma ut minst två superhjälterullar varje år. Marvel och DC spänner sina muskler i tajta trikåer. Det har varit hett i ett par årtionden men frågan är inte om den här superhjältesagan börjar bli uttjatad? När en viss hjälte har avslutat en filmserie dyker hen upp igen om några år. Så hände med Spindelmannen. Så kommer det att hända med Batman när han ska möta Stålmannen i en gemensam film. Just det ja, Fantastiska Fyran kommer snart igen. Och X-Men. Captain America. Det är som att Hollywood fastnat i en superhjälterondell och inte kan ta sig ur den. Men å andra sidan så drar dessa filmer in massvis med intäktspengar. Missförstå mig inte här, jag gillar superhjältar, deras serietidningar och filmer. Men de är nu tjatiga, fast det är nog bara jag som tycker det. Den dag superhjältarna vill ta en paus från den vita duken, kommer jag inte bli ledsen.
Captain America återvänder i uppföljaren till sin debutfilm, men det är tredje gången man får se den förste Avengern. Återseenden av superhjältar från seriernas värld blir man ofta påmind om. Minst ett par gånger om året - och det börjar bli lite väl mycket nu.

Captain America återvänder i uppföljaren till sin debutfilm, men det är tredje gången man får se den förste Avengern. Återseenden av superhjältar från seriernas värld blir man ofta påmind om. Minst ett par gånger om året – och det börjar bli lite väl mycket nu.

Här är tre saker jag skulle vilja se mer av inom kort i filmens värld.

  1. Westerns comeback. Den har visserligen redan kommit tillbaks eftersom Django Unchained är en så välgjord vilda västern-rulle. Men: den fokuserade egentligen på det ondskefulla slaveriet och Djangos hämnd. Vad jag söker efter är en äkta western med krutröken från en avfyrad revolver och utmärkt fotografi. Kan Django Unchained ha skapat en comeback för western? Jag hoppas det. Men eftersom nåt pundhuvud läckt ut manuset till Tarantinos kommande western The Hateful Eight så lär det dröja. Den filmen hade varit något. Jag håller tummarna dock.
  2. Science Fiction. Vi är i 2010-talet. Nu vore det tid att skapa renodlad, vacker sci-fi som Blade Runner, Alien och för all del Star Wars gjorde. Den sjunde Star Wars-filmen är på väg. Vi har sett fantastiska Gravity göra stordåd med 3D. Den tekniken är genrens nyckel. Använd den! Skapa nya världar som vi vill upptäcka!
  3. Mer indiefilmer finansierade av fans, eller crowdfunding som det heter egentligen. Det finns många talangfulla filmskapare men som inte har råd att göra en film som de tänkt sig. Iron Sky fick in en massa pengar och blev en äkta kultklassiker inom modern tid.  Vi har säkert blivande Scorseses, Spielbergs och Nolans där ute. Låt de visa oss deras filmmagi, och låta oss hjälpa dom. Crowdfunding är ett stort steg framåt för en självberoende filmindustri.

Vad skulle du vilja ta bort, och vad vill du lyfta upp inom filmens värld? Diskutera detta i kommentarerna.

Jag vill se en äkta renässans från vilda västern. En tvättäkta western med krutrök, tidlöst fotografi, coola kostymer och träffsäkra repliker. Once Upon A Time In The West är en perfekt western med alla dessa ingredienser.

Jag vill se en äkta renässans från vilda västern. En tvättäkta western med krutrök, tidlöst fotografi, coola kostymer och träffsäkra repliker. Once Upon A Time In The West är en perfekt western med alla dessa ingredienser.

Jag tänker på Trinity-filmerna efter Django Unchained.

Terence Hill som Trinity.

 

Terence Hill som den late, bekväme och skitige Trinity. Det är otroligt att han är en snabb revolverman.

Även om dammet lagt sig efter en kanonfilm, Django Unchained, tänker jag fortfarande på westernrullar.

Och inte vilka som helst.

Jag tänker naturligtvis på bägge Trinity-filmerna;

Trinity – Djävulens Högra Hand och Trinity Klipper Till Igen.

 

Dessa två filmer är klassiska westernkomedier med den kändo duon Terence Hill och Bud Spencer i huvudrollerna.

Visuellt påminner filmerna om vanliga spagettiwesterns men de har en så skön slapstick.

Bägge är bra på olika sätt men jag föredrar den första filmen mest.

 

Filmens inledning visar hurpass lat och bekväm Trinity (Hill) verkligen är. Lägg märke till musiken – ni känner säkert igen den från Django Unchained.

 

Jag älskar den inledningen, och uppföljandet av det som kommer. Hur Trinity retar sin bror Bambino (Spencer) till vansinne, de roliga slagsmålen och det utsökta fotot.

Båda filmerna är riktiga feelgood-filmer som tåls att ses många gånger. De är gömda pärlor som förtjänar att ses. Därför tyckte jag att det var kul att Tarantino använde sig av titelmusiken i Django Unchained.

Jag avslutar det här korta inlägget med den roligaste kortblandningen någonsin. (från Trinity Klipper Till Igen)