Stockholm och Lady Gaga!

Vi hade väntat sedan februari. Men så var äntligen tiden kommen.
I måndags satte jag, min sambo Malin och hennes kusin oss på tåget till en av mina favoritstäder; Stockholm. Där skulle vi se en av världens största artister:
Lady Gaga.
När vi kom till Stockholm möttes vi av väninnan Verah och vi åt en god tacobuffé i Mörby. Sedan tittade vi på härliga Zombieland för den är så lättsam och skitrolig.

Loot från Scifi-Bokhandeln.

Morgon efter, på tisdagen, skulle vi ”kill some time” och kika i butiker. Jag ville till Sci-fibokhandeln å jag kikade in där. Fick med mig en Totoro-kortlek, en Ash Williams ”Popfigur” och en Tetris-iskubform. Damerna besökte HM och nån mer klädbutik. Vi kikade också i Buttericks eftersom vi ska iväg på Halloweenfest i slutet av oktober. Nåt fick vi med där också.
Vi passade också på att besöka Starbucks för jag ville ju testa deras kaffe. Åh, så gott det var. Jag gillade deras service också!

Starbucks kan det här med kundservice.

Sen drog vi hem till Verah och tog en liten stunds avkoppling eftersom det skulle bli en hård kväll. Jag lagade maten och det blev baconinlindad kycklingfilé med cream fraiche och paprika samt riven ost. Helvetes gott!

Runt femtiden passade vi på att ta fart mot Globen efter vi visste att det skulle komma en massa folk dit. Vi fann vår entré och vi stod ganska bra till i kön eftersom den växte som en löpeld bakom oss. När vi kom in så passade vi på att köpa något som vi kunde ta med hem. 300 kr för en t-shirt är dyrt men det var ett minne för livet. Självklart köpte jag och Malin en var sin.

Det var svårt att hitta i Globen eftersom att jag inte har varit där förut. Vi skulle högst upp och my God vilka hemska trappor. Jag höll på att dö. Men när vi kom upp så insåg vi att vi var på fel sida så vi var tvungna att gå ner igen, gå runt. Och ta nya trappor upp.
Fy fan.
Vi fann våra platser fort och började invänta konserten som skulle börja halv åtta.

Jag hade aldrig varit i Globen förut. Den var större än vad jag trodde.

Först var det nån New York-snubbe som jag tyckte var dålig. En halvtimme senare kom det en DJ som spelade en hård beat. Coolt i början men det var enformigt i längden så det var inte bra heller. Bägge förbanden är tydligen vänner till Lady Gaga.
Sen, efter när DJ’n slutade spela byggdes trycket mer och mer. Äntligen skulle Gaga komma ut. Trodde vi.
Klockan tickade.
Väntan var värre än förbanden. Men nån minut efter klockan nio drogs det stora skynket ner. Bandet och dansare drog igång en fest med stora, färgglada bollar och ett hårdare tryck bildades. Ett hål öppnades i huvudscenen. Ut kom en kvinna iklädd änglavingar och en stort, blått klot på klänningen.

Mina damer och herrar, Lady Gaga var äntligen på scen!

Hon vrålade mycket ”Stockholm” och ”Sweden”. Direkt körde hon några låtar från skivan ”Artpop”. Och det är en helvetes stor skillnad att höra låtarna live än på skiva/Spotify. Till och med de ”mindre bra” låtarna blev skitbra live. Men det beror på att man måste se Lady Gaga uppträda framför en för att uppskatta låtarna till dess fulla potential.
Jag hörde ”Aura”. ”G.U.Y”. Jag älskade att Lady Gaga bjöd på sig, när hon gjorde en gristryne-grimas innan ”Swine”. ”Sexx Dreams”.
Jag blev eld och lågor när hon spelade ”Venus”. Hela numret var skitsnyggt. Under låtens gång kom det skitstora blommor i läckra färger ifrån olika delar av Lady Gagas galna scen. Klart det snyggaste numret.
Efter ”Venus” bjöd Gaga på en bra dialog om sina stora hits som gjorde till världsstjärna. ”Just Dance”. ”Poker Face”. ”Telephone”. ”Paparazzi”. ”Born This Way”. ”Marry The Night”. Med mera.
Gissa vad? Vi fick för fan höra ”Just Dance”. ”Poker Face”. ”Alejandro”. ”You And I”. ”Paparazzi”. ”Edge Of Glory”. ”Bad Romance”. Hon gav oss verkligen mycket mer än vad man kunde tro. Och all spexande och otroliga scenografi så måste jag också säga att hon är en enorm sångerska! När hon satte sig vid det snygga bergskristallformade pianot och sjöng ballader blev mina armhår som taggtråd. Helvete!

En ung tjej från publiken skulle få sitt livs kväll. Lady Gaga bjöd upp henne på scenen och hon var alldeles tårögd. Sen sjöng Lady Gaga en balladversion av ”Born This Way”, med tjejen bredvid sig. Ren magi.
Bägge försvann under scen och Gaga kom tillbaks åter igen med en ny, galen dräkt. Under hela kvällen har hon haft många klädombyten och snabba ryck blev det. Kläderna förstår jag att det kunde gå fort med men hur lyckas hon med sminket så fort? Enormt.
Det var allt från snäckskalsbikini till en tokig bläckfiskdräkt. Till och med en svartröd flanellskjorta! Jag tycker att det är härligt, som sagt, att Lady Gaga bjuder på sig själv. Till och med så berättar om att hon kallas för tokig angående sina dräkter och peruker. Plötsligt så byter hon om. På scenen. Peruk och allt.
Sen fortsatte hon med låtar från ”Artpop”. ”Applause” var enormt bra. Lady Gaga läste även upp ett brev från ett fan och erbjöd honom och hans vänner att följa med backstage senare. Väldigt generöst av Lady Gaga.
Jag gillade också när hon pratade om att alla ska vara sig själv, att homosexuella ska inte vara instängda och hatade. Och bad att alla hatare att ”get the fuck out of here”. Publikens jubel var total. Respekt.
Till sist kom Gaga i en vacker brudklänning(?) och drog igång showens sista låt; ”Gypsy”. En värdig final för en magisk afton.
Jag tog en massa bilder men jag tänker inte publicera dom här för respektens skull.
All väntan var verkligen värt det. Lady Gagas konsert ”The Artpop Ball” är det bästa jag någonsin sett. Holy Mother of God.

Här är en kort lista på vilka konserter jag minns mest och tycker är bäst:
5. Jerry Lee Lewis, Little Richard och Chuck Berry i Sunne 1998.
4. Backyard Babies i Malung 2008.
3. John Fogerty i Karlstad runt 2004-2006.
2. Dolly Parton i Karlstad runt 2007-2009.
1. Lady Gaga i Stockholm 30/9 2014.

Om det fanns något jag saknade så var det ”Hair”. Den låten är en av Lady Gagas bästa. Men man ska inte klaga. För vi fick precis vad vi ville ha. Plus mer.
Tack, Lady Gaga, för att du är så jävla awesome!
Helt klart en femma av fem i betyg!

När jag skriver det här, så är vi snart hemma hos våra barn, som passas av morföräldrarna. Något underbart när man åker till Stockholm och några underbara när vi kommer hem.
Det här är en resa att minnas.

Till och med gubben som ropade ”Öronprooppar, en för 10 kronor” konstant blev lite underhållande när vi väntade i kön till Globen.

Försökte smuggla den här godingen med mig hem, men det gick inte så bra.

Magsjuka, Sherlock, Candy Crush-skandalen, Paper Mario: Sticker Star och veckan som gått.

Den här veckan har varit minst sagt turbulent. Som vanligt jobbade jag på måndagen, slutade klockan sex men skulle vara ledig på tisdagen (istället för fredag som jag brukar vara på 9.00 till 18.00-veckor) för att ett larm skulle installeras då.

På tisdagsmorgonen kände jag mig konstig i magen. Nej, jag tar tillbaks det. Jag hade väldigt ont i magen och kände mig spyfärdig. Larmkillen kom och vi satt och diskuterade om larmet och dess funktioner. Men det som hände stunden efter att vi pratade om larmet så kom vår dotter Alison och spydde rakt ut – föreställ er Megan i Exorcisten så kan ni kanske gissa hur detta kunde ha sett ut. Jag och sambo Malin tänkte ”stackars larmkille”. Att komma in och installera ett larm just den här dagen. Vi visste båda två att det var en objuden gäst i huset. Inte larmkillen förstås. Jag pratar om magsjukan.

Magsjuka.

En hink har varit väl använd i tider när man ska spy på grund av magsjuka. Fast kanske inte så överdrivet som en farligt avfall-hink som bilden visar.

Ett par timmar efter att han åkt så blev jag riktigt klen. Hamnade på soffan och sov igenom en period med feber, illamående och magvärk. Vad fasen var detta? Ett par toabesök gjorde inte saken bättre heller, det var en sak som var säker. På natten så spydde både jag och Alison. Magsjukan var därmed ett faktum. Onsdagen så kutade jag på toa många gånger. Särskilt på förmiddagen. Inte orkade jag äta så mycket heller. Jag var hungrig men orkade inte äta. Jag fick trotsa min diet och dricka avdankad cola för att hålla magen i balans. Annars fick jag dricka Proviva, och det hjälpte rätt bra. Det fick bli en del tv-tittande och ytterst lite spelande. Mest på 3DS:en för den var bekväm att hålla i när man var på soffan. Jag kände mig lite piggare på onsdagskvällen och försökte äta lite mer. Efter att ha läst på både Facebook och Instagram, så funderade jag på om tv-serien Sherlock var något att se. Jag menar, det är rätt många som hypar serien rejält. Jag hade länge velat se Sherlock men inte haft möjligheten. Som tur var, fanns det några episoder på Netflix.

Jag har till slut börjat upptäcka varför tv-serien Sherlock är så omtyckt av många. Benedict Cumberbatch är som gjord för rollen som den moderne Sherlock Holmes.

Jag fastnade för Sherlock direkt. Den otroliga intelligensen och den svarta humorn är i världsklass. Serien är tät, spännande och den har en härlig brittisk charm. Benedict Cumberbatch är som skräddarsydd för rollen som en Sherlock Holmes i 2010-talets London. Cumberbatchs iskalla blick och den tillrufsade frisyren ger karaktären – ja, karaktär. Men det är hans intelligens och upptäckarförmåga som är så genial. Martin Freeman är utmärkt som Watson och är en perfekt motsats till den specielle Sherlock. Det är rätt ironiskt att båda två är med i Hobbit-filmerna, och nästa gång jag ska se Hobbit: Smaugs Ödemark så ska jag försöka lyssna mer på Smaugs röst – som är Cumberbatchs. Varför i hela friden har jag inte upptäckt Sherlock tidigare? Det är banne mig den bästa tv-serie sedan House lades ner. Förutom Walking Dead förstås. Tycker jag. På tal om Walking Dead, så är det drygt två veckor kvar tills andra halvlek av fjärde säsongen. Spännande! Annars går det mycket skit på tv.

Onsdagskvällen såg ljus ut. Jag mådde som sagt inte lika illa, och trodde på förbättring. Jag hade ställt mig in på att återvända till jobbet på fredagen eftersom det ska gå minst 48 timmar efter sista spyandet. Men natten mellan onsdag och torsdag vaknade jag av att jag fick jävligt ont i magen igen. Halv tre på natten spydde jag igen och värre. Nähä, magsjukan ville inte riktigt lämna mig. Då kunde jag inte gå på jobbet på fredagen. Så enkelt var det. Jag fick kika på lite Netflix, bland annat en Batman-film och ett avsnitt till av Sherlock. Sen somnade jag på soffan tills döttrarna och Malin kom ned. Alison var fortfarande inte pigg och vi fick byta en hel del blöjor. Envisa magsjuka.

Den stora Pokey-bossen som just nu står i vägen för mig från att gå vidare i Paper Mario: Sticker Star.

Mitt Nintendo 3DS har gått rätt varmt. Jag klarade av Legend Of Zelda – A Link Between Worlds och började kort efter med Paper Mario: Sticker Star. Än så länge är det här fjärde spelet i Marios pappersvärld minst lika charmigt som de tre föregående spelen. När jag skrev det här, på söndagen, hade jag åkt på pisk av en enorm Pokey-boss ute i öknen. Jag kan tveklöst säga att det här spelet är väldigt utmanande och det kommer att ta tid att klara av det. Annars har jag lyssnat på spelsoundtracks på Youtube. Jag gillar verkligen användaren SuperDarkys spellistor för den musik hen har är väldigt varierande och jag har upptäckt flera klassiker jag inte hört på flera år.

Jag har flera gånger i veckan sagt att ”nu borde väl magsjukan gå över” – men både på torsdagen, fredagen och lördagsmorgonen så hade jag sprungit på toa. Alison har varit dålig i magen. Men nu, idag, har det faktiskt varit lugnt. Jag kan med utan tvivel säga att den här magsjukan har varit en av de jobbigare jag upplevt – som jag minns i alla fall. Jag är dock väldigt förvånad (ta i trä) att både Malin och Carrie klarat sig från den här skiten.

Hatas av många. Spelas av betydligt fler. Candy Crush Saga är en succé. Dess skapare King har kommit på den dumma idén att förbjuda andra spelskapare att använda ordet Candy i sina speltitlar.

Jag har läst lite nyheter om till exempel när Justin Bieber greps, om ryktet att Watch Dogs till Wii U skulle läggas ned och om företaget Kings korkade beslut att förbjuda andra spelskapare använda ordet ”Candy” i sina speltitlar. Nog för att Candy Crush Saga har blivit en enorm succé för King men kom igen. Man kan väl för Guds skull inte lägga patent på ett simpelt ord som ”Candy”? Löjligt. Jag är väldigt glad att jag slutat spela Candy Crush Saga. Det spelet gjorde mig mer och mer frustrerad. Att rensa en bana på sketet gelé har gett min gamersjäl mardrömmar. Men vad är det egentligen som gör ett sånt skitspel så enormt stort? Det är läskigt.

Jag har saknat att teckna denna vecka, men jag har inte orkat. Sist jag tecknade så var det i måndags, och jag har kommit halvvägs på bilden av Ada Wong från Resident Evil. Så fort jag blir frisk fullt ut så ska jag fortsätta med bilden. På tal om det, så måste jag beställa fler Polychromospennor. Särskilt svart färg börjar att ta slut. Men jag skulle vilja ha en bättre pennvässare, bättre sudd och papper som är perfekt för Polychromos. Pennorna är som bäst när de är riktigt vässade. Just det ja, jag behöver nya markers också.

Nu hoppas jag verkligen att magsjukan är helt och hållet över, fast jag har lite ont i magen ännu. Då kan jag börja på en ny kula och allt kan bli som vanligt igen. Ta i trä.

Syster Lanas 30-årsfest!

I lördags fyllde syster Lana 30 år! Hon bjöd på en minst sagt underhållande fest med ett annorlunda tema i Torsbytrakterna:

Cross-dressing.

Kvinnorna skulle klä ut sig till män och män skulle klä ut sig till kvinnor. Idén lät så tokig att det bara var ett måste att prova på.

Att få tag på kläder var helvetes svårt. Hur ska man få tag på skor till exempel? Dessutom kan det inte kosta för mycket eftersom det är inga kläder jag vanligtvis brukar ha på mig i vardagen. Till slut lyckades jag få tag på ett hopkok med klädesplagg från HM. Peruken fick jag tag på hos Partykungen.

Efter lite extra arbete med inventering på min lediga lördag, drog jag hem lite tidigare för att hinna göra mig i ordning till festen. Jag och Malin fick oss ett gott skratt när vi såg på varandras utstyrsel. Klänning, mascara och läppstift tillhör inte min vardag och likaså tillhör inte mustasch och kostym Malins vardag. Svärfar fick sig ett riktigt gott skratt när vi fick skjuts till Östmark, där festen skulle hållas.

Det var riktigt roligt att se hur alla verkligen ansträngt sig för att se så maskulina och feminina som möjligt. Värdinnan och födelsedagsbarnet var klädd i riktigt rednecksutstyrsel, inklusive buskigt skägg och en rejäl flaska med moonshine.

Jag vet inte vad Lana hade fått i present av de andra, men från mig, Malin och barnen fick hon ett presentkort på LaRose och boken Hyrule Historia.

Vi var ett 30-40 tal personer tror jag. Det ösregnade som bara fan när vi kom till Östmark och eftersom syrran skrev i sin Facebook-sida att det skulle bli brännboll så trodde säkert alla att de skulle ställas in när det regnade. Men det slutade att regna och så säger hon ”nu ska jag vara så dryg att vi ska ut och spela brännboll”. ”Kvinnorna” fick använda annorlunda bollträn; brödkavel, kastrull och stekpanna. Att springa i ballerinaskor var inte lätt, och inte heller när gräset var så blött. Dessutom tappade jag mina stay-ups hela tiden och även efter matchen.

Brännbollsmatchen var riktigt rolig och alla hade så trevligt. ”Kvinnorna” vann men jag kommer inte ihåg resultatet.

Festen var riktigt livfull och alla hade riktigt roligt. Det blev både en musikquiz och en omröstning för bästa klädda man och kvinna. Jag tror att storasyster Gina och svåger Kenny vann priserna till bästa klädda man och kvinna överlägset. Inte konstigt för deras kläder var riktigt roliga.

Det var länge sedan jag hade upplevt en så rolig fest och jag tror detta blir riktigt svårt att slå. Riktigt underbart! Men jag bär aldrig stay-ups igen.

Här nedan kommer bilder från lördagskvällen!

Malin i sin utstyrsel! Så manlig mustasch!

Jag i min utstysel! Så feminin!

Closeup!

 

Mon Cheri, kiss kiss?

Födelsedagsbarnet!

Lanas snygga moonshine-flaska med ett härligt omslag. Panterpiss, någon?

 

 

Brännbollens Dream Team!

Nu Blåser Vi Snuten möter En Värsting Till Syster!

”Beatrice”!

 

 

Syskonfoto! ”Brothers And Sisters!”

Sista fotot innan refrängen!

 

Fin retrospelssöndag.

Jag hade spelat så mycket nya spel på sistone att jag igår blev grymt sugen på något klassiskt. Så jag drog fram och dammade av min Wiimote och Classic Controller och spelade lite VC-spel på Wii.
Först spelade jag Donkey Kong Country, men det blev bara första banan Jungle Hijinxs – så jag bytte spel. Av någon anledning ville jag spela det sockersöta Yoshi’s Story. Det är ett spel man kan koppla av med fast det är rätt färgglatt. Och vad Alison blev eld och lågor när hon fick se Yoshi med all gullighet. Hon sken som en sol. Hoppade och tjoade när Yoshi’s sjöng ”Nintendo” när jag klarade en bana.
Det var verkligen underbart att få se och höra.

Efter ett par gulliga Yoshi’s Story-banor spelade jag Zelda II till NES. (VC-versionen) Fast jag kan banorna i stort sett utantill är Links andra NES-äventyr riktigt utmanande. Än idag stör jag mig på att Link knuffas bakåt när fiender träffar honom som i Castlevania, och att han dör när han hamnar i vatten. Inte för att glömma det liknande ljudet ”hupp”. Jag tog mig till Helmethead i det andra palatset, den vid träsket. Fortfarande älskar jag musiken i palatsbanorna.

Min sambo Malin i sin tur lite New Super Mario Bros Wii och det var länge sedan jag spelade det. Härligt att se mästerlig plattform i Nintendo-stil.

Efter detta så passade jag på att njuta av lite tv-spelsmusik på Youtube. Den sidan har för tusan allt och lite till. Att lyssna på gamla melodier till kraftigt moderna stycken tycker jag mycket om. Sån är jag, jag gillar soundtracks från både tv-spel och film.

Det känns skönt att luta sig tillbaks till det gamla ibland.

Sätrapôjk goes Stockholm. Part 2 of 2. (onsdag och torsdag)

Stockholmsresan hade så mycket att erbjuda att jag tar detta i två inlägg. Denna gång ska jag ta itu onsdagens och torsdagens bravader i Stockholm. Ni kan läsa måndagens och tisdagens äventyr här.

Onsdag.

Jag och Malin vaknade rätt tidigt för att göra i ordning oss för en massa turism och shopping i Stockholms vackra stad. Det var så mycket vi skulle göra, bland annat kolla in Kista Galleri. Men vår guide Verah sov så vi bestämde att ta tunnelbanan till Slussen, för jag fick ett tips på Twitter att det fanns en bra hattaffär där. Det tog ett tag att finna butiken men till slut fann vi den. Det var en massa fina hattar, bland annat några härliga 1940-talsmaffiahattar. Men de var rätt dyra så det blev ingen sån. Men till sist fann jag en läcker brun hatt för 700 kronor och det var överkomligt. Men att det ska vara svårt att finna en hatt i min storlek. (Jag har tydligen storlek 62) Efter hattköptet åkte jag och Malin till centrum för att kolla in Buttericks. Men jag var faktiskt rätt besviken. Visst fanns det mycket kul saker och fina kostymer men jag hade förväntat mig mer. Nya shorts köpte jag mig på Dressmann för det var så inihelvetes varmt.

Vi åkte tillbaks till Danderyd för att äta något och ta med vår guide Verah till Kista. Det var en riktigt stor galleria där och jag var häpen av dess storlek. Det måste vara tre-fyra gånger så stort som Bergvik i Karlstad.

Bland det första vi upptäckte i Kista Galleria var en 5D-biograf.

5D?

Ja, faktiskt. Den enda i hela Sverige. Vi var väldigt skeptiska först eftersom det kostade 50 spänn för 5 minuter. Men vi tänkte, vad fan, en gång skadar inte. Det var ungefär som att sitta i sån där biosalong där stolarna rörde sig men det var mer än så. Vatten skvätte i ansiktet när man åkte bil i vattenpölar. Vinden blåste kraftigt. Mest obehagligt var det när en svärm getingar flög förbi en bakifrån. Det kändes precis som man fick getingstick på benen. Jisses. Men det som jag tyckte var coolast var en söt bebisdrake flög framför en. Han tittade på en och jag tänkte, nu ska han spruta eld på oss eller något. Men så nyser han. Blött i ansiktet men det som var extra coolt var att det doftade tuggummi. Lukt alltså. Tur att vi inte såg en zombiefilm i 5D…

Det var en riktigt häftig upplevelse och jag kan rekommendera det. En gång i alla fall. Jag som aldrig hört talas om 5D-bio förut.

Vi fortsatte kolla in dessa stora butiker i gallerian. HM, Cubus och Lindex var några klädbutiker som Malin och Verah kollade in. Själv kollade jag in ett par spelbutiker och köpte spelet Pandora´s Tower till Wii för extrapris och dessutom en snygg tshirt på Shepard från Mass Effect.

Sen blev vi hungriga alla tre, så vi gick till Food Court i galerian. Det är en stor matplats med mat från olika länder. Malin och Verah köpte thailändsk mat, medan jag skulle testa något japanskt. Jag gillar att pröva något nytt men jag är lite skeptisk när det gäller sushi – så jag testade yakimiku istället. Oh gud så gott det var, jag älskade det goda köttet tillsammans med det kryddstarka bredvid. Det är inte sista gången jag ska äta japansk mat.

Vi kollade in ett par butiker till i gallerian innan vi for tillbaks till Danderyd. Jag träffade faktiskt en Torsbybo, Carolin, i Kista Galleria, det var riktigt roligt att se hemmafolk i denna stora stad.

Det blev en tur till Kungsträdgården senare. Solen sken och det var mycket folk i farten. Vi blev sugna på glass men var tvungen att ta ut pengar. Seriöst, glassförsäljare i Stockholm. Vi lever i 2010-talet, varför tar ni inte kort? Vi satt vid en fontän och åt den mycket goda mjukglassen. Vi tittade på barn som lekte med fontänstrålarna.

Verah rekommenderade ett ställe i Årsta med mycket god kebab så vi tog bussen dit. Men när vi kom fram så var det semesterstängt.

Semesterstängt?! Det är ju turistsäsong, vem fan stänger en restaurang när det är som mest folk i farten? Skitdåligt.

Vi handlade lite på Lidl bredvid och sen åkte vi till en god pizzeria i närheten av Globen. Där var det goda pizzor, en vanlig är nästan lika stor som en familjepizza i Torsby. Jag tog en med fläskfilé, kebab, purjolök, vitlök och bearneisesås. Gott!

Efteråt åkte vi hem till Verah och började packa inför resan hem. Tiden hade verkligen flugit bort, och vår fötter var möra efter all promenerande på betong, sten och asfalt. Onsdagen var riktigt trevlig, verkligen.

Torsdag.

Jag och Malin vaknade rätt tidigt och gjorde oss i ordning. Klockan tickade. Runt 11-tiden åkte vi tunnelbanan för sista gången, denna gång mot tågstationen. Tåget till Karlstad skulle gå vid 12.20 och vi steg på tåget efter vi gett Verah en kram. Vädret var mulet. Ändå var det inte kallt. När tåget började rulla kändes det tomt, för jag trivdes verkligen i Stockholm.

Tågresan gick fortare hem än beräknat. Men jag tyckte att tåget var skabbigare än det vi kom till Stockholm med. Sen var det en sak jag störde mig på. Ska inte biljettkontrollanterna kolla biljetterna innan de stannar vid nästa station? För det var många som gick av i Katrineholm innan kontrollanten kom. Tänk om de åkt gratis? Grattis SJ.

När vi kom till Karlstad sken solen och det var banne mig ännu hetare än i Stockholm. Det var reklam om Putte i Parken överallt. Vi tog oss till Våxnäs, där vår bil sått på svågerns parkering hela tiden eftersom han jobbade i Norge. Den stod i skugga som tur var så den var inte så varm. Sen blev det då den långa bilturen hem till Torsby. Särskilt sträckan mellan Karlstad och Sunne är fruktansvärt tråkig. Vi handlade lite mat i Sunne, sen åkte vi till svärföräldrarna och hämtade våra döttrar. Det var en underbar syn att se våra döttrar. De var full av liv och var så glada. På hemvägen hämtade jag Bazinga hos min arbetskollega som var så snäll och tog hand om honom när vi var borta.

Sen var vi hemma. Det kändes konstigt men det var skönt att vara hemma. Men jag älskar Stockholm och jag längtar till jag kommer dit igen. Tack för en underbar upplevelse.

De fem bästa sakerna jag tyckte om resan:

• 5. 5D-biografen i Kista var riktigt häftig. Att fem minuter kan vara så intensivt roligt.
• 4. Den goda maten. Pizzan var god, men jag älskade verkligen yakimiku.
• 3. Mina möten med Frances Blaxell och Anna ”Lania”glömmer jag inte. De är två underbart trevliga gamerkvinnor och spred glädje.
• 2.  Alla fina saker vi köpte. Vi fick med oss en hel del hem.
• 1. Upplevelsen. Så mycket att ta till sig, med mycket att se. Alla dessa kulturer. Tillsammans med en vacker sommarsol blev detta helt perfekt.

 Jag avslutar detta inlägg med mer bilder från Stockholmsresan, främst onsdagen.

Verah äter något thailändskt.

Min yakimiku på Food Court.

Malin köpte två läckra par skor!

Jag med min nya hatt och min läckra Shepard-tshirt.

Sätrapôjk goes Stockholm. Part 1 of 2. (Måndag och tisdag)

Nu har jag kommit hem från Stockholm.

Jag och Malin har varit där i fyra dagar och spenderat tid ihop, med massor av upptäckter, värme, sol och såklart shopping. Jag har tänkt mig att göra två inlägg om resan så det inte blir för mycket att läsa på en gång.

Måndag.

På morgonen åkte vi till svärmor med Carrie och Alison, eftersom de är för små denna gång. Det var väldigt jobbigt att lämna dom, särskilt när Carrie blev jätteledsen. Det var hjärtskärande, men vi visste att de skulle ha det bra hos svärmor. Det var rätt soligt på morgonen men när vi närmade oss Våxnäs i Karlstad – vi fick låna svågerns parkeringsplats där – så blev det mulet och började att regna. Tåget åkte vid lunchtid och vi var i Stockholm strax innan fyra på eftermiddagen. Vår väninna Verah mötte oss och tog med oss till sitt hem i Danderyd. Området låg fint och var väldigt lungt. Fastdet här var mitt första besök i Stockholm på 20 år, så det var första gången jag åkte tunnelbana. Oj vad vingligt. Stanken av avgaser vid hållplatserna var inte att hurra över heller.

Vi lämnade av vårt bagage hos vår väninna men vi skulle på tur igen. Hon var tvungen att skaffa en ny sängram för den gamla gick sönder. Det blev en tur till IKEA i Barkaby. Till sist blev det en lugn kväll i Verahs hem och vi kunde förbereda oss för tisdagens äventyr.

Tisdag.

Då var det dags för en spännande dag. Solen var så strålande varm och härlig. Vädret var perfekt. Med en fin frukost i magen så begav jag och Malin oss till Gamla Stan. Jag gillar de härliga och vackra gamla byggnaderna som skrek historia. Vi letade efter den där kanonkulan som satt fast i ett hörn men eftersom det var mycket folk på gatorna var det rätt lönlöst. Jag letade efter Science Fiction-Bokhandeln och efter ett tag fann jag den. Där var med mycket underbar litteratur, film, rollspel och annat gottigt nördigt i min smak. Jag twittrade och ställde ett litet möte med Spelkrigets mycket glada och positiva Frances Blaxell. Att hon var glad och positiv på Twitter är en sak, men att hon fullständigt gav ett glädjande sken på riktigt var underbart att se. Hon är så glädjespridande! Mötet var kort men tillräckligt för att få mig att le. Jag köpte lite saker naturligtvis i denna ljuvliga butik. Bilder kommer nedan.

Efter Gamla Stan åkte vi till centrum. Verah skulle möta oss på Sergels torg, för hon var i Täby på förmiddagen och förlängde sina ögonfransar. Vi tre tog en tur till Gallerian i centrum, tog en fika och sedan shoppade vi. Malin köpte en vacker vit klänning med svarta prickar som skulle få min syster Lana grön av avund. Vi passade även på att köpa lite presenter till Carrie som fyller tre år snart och även något till Alison.

Efter en fin tur på Gallerian så åkte vi tillbaka till Danderyd med sakerna och började laga mat. Sedan stack vi till närmaste Systembolag för att köpa något gott att dricka inför kvällen. Passade på att fylla på vattenflaskorna för värmen var tuff. Vi drog tillbaka till Sergels torg, och där fick jag träffa en annan Twittergamer, nämligen Anna ”Lania”. Jag och Anna pratade en liten stund och det var riktigt trevligt att få möta denna fantastiska kvinna och väninna. Hon är precis som jag tycker att hon är på Twitter, RPGaiden och sin blogg, så passionerad för RPG! Härligt! Men framför allt var hon trevlig och var mycket lätt att prata med.

Efter en kram så sa jag, Malin och Verah hejdå till Anna som i sin tur var på väg hem från arbetet. Vi tre fortsatte mot Djurgården. Vid den tiden var hon runt sju på kvällen. Skansen hade en stor kö, inte att undra på om de vill se en skäggig Måns Zemmerlöv. Men vi sket i det och promenerade till och förbi Gröna Lund. Sedan gick vi längs den vackra hamnen och jag såg faktiskt Anders Timell vid ett tillfälle. Coolt. Då har jag sett både Martin och Anders Timell med 20 års mellanrum. (Martin såg jag vid en skolresa till Stockholm 1992)

I närheten av Dramaten så köpte vi glass. Jag köpte en med italiensk vanilj och mango/limesorbet. Läskande gott! Sedan tog vi en tripp tillbaka till Danderyd för en trevlig hemmakväll med Scrabble, cider och ett gott skratt. Tisdagen var riktigt lyckad och jag hade riktigt roligt. Jag avslutar denna del med lite bilder från måndagen och tisdagen.

Utsikt över Danderyd, där Verah bor.

Verah i städartagen.

Malin på Sergels torg.

Solen dominerar på Sergels torg!

Tuff trappa i Danderyd.

Spelkrigets charmiga Frances Blaxell och jag på Sci-Fi Bokhandeln i Stockholm.

Investerade saker från Sci-Fi Bokhandeln! Pins med härliga 8-bitsmotiv från Castlevania och Mega Man, Supersvampsnyckelring och en riktig raritet: Final Fantasy IX originalsoundtrack.

Jag och den mycket trevliga RPG-experten Anna ”Lania”.

Jag och Malin.

Fiskmåsungar.

Dramaten.

Hemmakväll på tisdagen. Här är även Verahs kille Benny med.

Måndagen och framför allt tisdagen var underbara dagar!

Jag ska göra ett inlägg om onsdagen och torsdagen senare, kommer nog senare idag eller i morgon.

Katten Bazinga verkar trivas!

För ett tag sen skaffade vi en ny katt, en helvit skeppskatt som vi har gett namnet Bazinga.

Denna lilla charmiga kissekatt har anpassat sig riktigt bra i huset, springer och busar omkring.

Visst är han bedårande?

Den gode, den onde, den fule!

Carrie och Bazinga leker!

Alison och Bazinga trivs med varann. Här i Malins famn.

 Namnet Bazinga kommer från The Big Bang Theory. Det är något som extremnörden Sheldon Cooper brukar säga.

Nymålat i barnrummet!

Äntligen är barnrummet nymålat och ommöblerat. Förut såg det så skabbigt ut, med fula tapeter och två riktigt gräsliga garderober som bara var i vägen.

Före:

Visst såg det gräsligt ut förut? Det var rätt trångt att ha så mycket i det rummet. Särskilt de hemska garderoberna.

Men det skulle bli en stor ändring – till det mycket bättre!

 

Efter:

Limegrönt är en härlig färg. Den påminner om päronglass.

Jag målade första omgången och Malin målade den andra omgången. Vi använde oss av Jotuns väggfärg ”Sensitive” – mycket bra färg för den luktar knappt något. Dessutom är den bra för allergiker. Rekommenderas varmt.

När de förbaskade garderoberna försvann så blev rummet ännu större och mer livfullt. Tack tant Linda för hjälpen!

Även om vi gjort så mycket så är det lite saker kvar att göra i rummet. Sätta golvlister och dessutom så ska vi göra lite figurer på väggarna. Typ Musse Pigg, och sånt som Carrie och Alison skulle uppskatta.

Välkommen, vår dotter Alison.

Äntligen.

Klockan 06.15 på trettondag jul, den 6:e januari, föddes vår andra dotter Alison.

Hon är vacker som en dag, och det känns så magiskt och underbart!

 

 

Alison är så lik sin mamma Malin.

 

Att komma på ett namn på ett barn är inte så värst enkelt.

Vi hade några namn i åtanke, som Jennifer och Samantha.

På förlossningen, innan vår dotter föddes, satt jag och nynnade på ”The Lucky One” med Alison Krauss.

Då dök namnet Alison upp.

När väl vår dotter föddes så satt vi och funderade på just de tre namnen.

Men så insåg vi att hon inte passade att heta Jennifer eller Samantha. Det var inte hon helt enkelt.

Då tyckte jag och Malin att Alison skulle passa henne bra.

Så det fick bli det.

Vem hade trott att en countrysångerska med änglaröst gett namn till en så vacker flicka?

Countrysångerskan Alison Krauss.

När vi äntligen fick se vår första dotter Carrie igår så var hon så stor.

Hon är nog en stolt storasyster, är så nyfiken på Alison.

Systrar.

 

Välkommen till världen Alison, lillasyster till Carrie. Du gör oss så otroligt glada.

Nyårshälsning till er alla underbara.

Min sambo Malin som fyller år idag öppnar paket tillsammans med Carrie.

Året 2011 har varit ett år att ta till historien.
Det har varit vårt första år i huset, som vi målade i sommar.

Jag och Malin firade vår 5-årsdag tillsammans. Nu väntar hon vårt andra barn, som kommer när som helst. Idag, på nyårsafton, fyller Malin år. Grattis älskling!

Det här året fick jag min teckningslust tillbaka. Bild efter bild tecknades. Totalt i år har det blivit nästan 70 bilder. Just nu är det Heath Ledgers tolkning av Jokern som jag tecknar av. Han blir klar 2012. Tack för alla underbara kommentarer!

Playstation 3 blev en ny bekantskap för mig. Mycket upptäckter. Trots jag utnämnt Xenoblade till Wii till år 2011’s bästa spel har jag njutit av Red Dead Redemption allra mest. Till och med John Marston fick bli tecknad av mig.

En sida som jag besöker ofta är Twitter. Jag har skrivit och fått dela bekantskap och samma spelintressen med massor av underbara människor.
Jag har hängt med och gjort många speltrissar för underbara Emmy. Jag har lett åt roliga Svampriket.
Men det är alla gamers olika personligheter och stora hjärtan som mitt hjärta berörs av. Allt började med Anna, som jag skrev till på Loading. Följde varann på Twitter. Där började jag lära känna underbart folk.
Jag gjorde en hyllningsteckning och intervjuade gamers.
Det här är mitt tacktal:
Tack alla gamers för ett underbart 2011. Jag har den stora äran att tacka er för att jag vet att jag har något gemensamt med några andra. Tack, Anna. Emmy. Angelica. Elin Ekberg. Makarna Elin och Robert Arweteg. Ludde och Tommy. Pierre. Fredrik. Sanna. Ina. Gnoit. Herrarna på Megazine. Ett stort tack till er och alla andra gamers. Ni är awesome.

Jag vill också tacka Emma Grey Munthe för att jag fick intervjua henne och för trevliga diskutioner på Twitter.

2012 kommer. Då lägger vi i en växel och kör på. Nya utmaningar. Nya mål. Samma glöd, passion och kärlek.
Gott nytt år önskar jag er, mina vänner och min familj.